55 läsare online nu

Näraliggande ämnen

• Muslimer i väst

Nya inlägg

• Räkna islamister
• Blidka Iran?
• Får en amerikan lov att komma med en kommentar om Israel?
• Samir Kuntar och det sista skrattet
• Kommer Washington att förråda de iranier som är motståndare till regimen?

Annonser

Skrivarvänlig version

Vilka privilegier skall islam ha?

av Daniel Pipes
New York Sun
15 mars 2005

Ursprunglig engelsk artikel: Which Privileges for Islam?
Översättning till svenska: Ilya Meyer

I hela västvärlden börjar muslimer nu komma med nya bestämda krav och i vissa fall utmanar de själva grundvalarna för europeiskt och amerikanskt liv. Hur skall man svara på detta?

Här är en generell regel: erbjud fullständiga rättigheter – men säg nej till kraven på speciella förmåner.

Som exempel kan nämnas två pågående kanadensiska kontroverser. Den första handlar om upprättandet av Sharia (islamisk lag) domstolar i Ontario. Tanken på dessa domstolar kommer från de vanliga islamska grupperna såsom Rådet för Amerikansk-Islamiska Relationer - Kanada och den Kanadeniska islamiska kongressen. Motståndarna är främst olika muslimska kvinnoorganisationer, under ledning av Homa Arjomand, som är rädda för att islamska domstolar, trots att de blir frivilliga, kommer att användas för att undertrycka kvinnors rättigheter.

Jag är motståndare till att tillåta att Sharia, som är en medeltidslagstiftning, får spela någon som helst roll i dagens offentliga liv. Dock så länge man inte tvingar kvinnor som inte vill (man kanske måste skapa en ombudsman för att försäkra sig om detta?) och islamisk lag fortsätter att vara underordnad Kanadas grundlag beträffande rättigheter och friheter ser jag ingen anledning att förneka muslimerna samma rättigheter som övriga kanadensare har att använda sig av privat medling.

Å andra sidan är muslimernas krav på ett eget bönerum på McGill universitetet i Montreal fullständigt oacceptabelt. Eftersom det är en sekulär institution tillhandahåller universitetet i princip inte något permanent bönerum på universitetsområdet för någon religiös grupp. Trots denna allmänna politik insisterar den Muslimska studentorganisationen, som i sin tur är en del av Wahhabi lobbyn, på just ett sådant utrymme. De hotar även med att stämma universitetet för brott mot de mänskliga rättigheterna om de inte får sina krav tillgodosedda. McGill måste stå på sig.

Huvudpunkten ligger i huruvida de muslimska önskemålen passar in i redan existerande system eller inte. Där de gör så kan de tillgodoses, såsom till exempel när det gäller:

• Att skolor och universitet håller stängt på Eid al-Adha helgerna.
• Att manliga anställda tillåts ha skägg i New Jersey
• Grundandet av en islamisk begravningsplats i Tennessee.

Anhängare av andra minoritetsreligioner kan få ledigt på sina helger, ha skägg eller begrava sina döda på egna begravningsplatser – varför inte muslimer?

Däremot är speciella förmåner för islam och muslimer oacceptabla, såsom:

• Att starta en speciell regeringsrådgivningsbyrå för muslimer i USA.
• Att tillåta bostadsområden eller tillställningar för enbart muslimer, som man gör i USA och Storbritannien
• Att i ett kommunalt badhus upplåta en bassäng enbart för kvinnor som man tillåter i Frankrike
• Att förbjuda hinduer och judar från att sitta i juryn i ett fall som handlar om en islamist, som i Storbritannien.
• Att ändra lagarna om störande ljud för att kunna sända adhan, eller kallandet till bön, såsom i Hamtramck, Michigan.
• Att tillerkänna en fängslad rätten att slippa bli kroppsvisiterad som i staten New York
• Att använda skattefinansierade skolor och radiofrekvenser för att konvertera icke-muslimer i Amerika.
• Att tillåta elever i skattefinansierade skolor att använda tomma klassrum för bön, som i New Jersey.
• Att betrakta "religiöst förtal" av islam som illegalt, som i Australien
• Att straffa antiislamiska synpunkter genom domstolsbeslut som styrs av en islamist, som i Kanada.
• Att förbjuda familjer att skicka fläsk eller fläskprodukter till amerikanska soldater i Irak.
• Att kräva att kvinnliga amerikanska soldater i Saudiarabien klär sig i heltäckande abayas som den amerikanska regeringen delar ut klär sig i heltäckande abayas som den amerikanska regeringen delar ut
• Att tillämpa "Rushdieregeln" – vilken innebär att man tillåter muslimer att lägga locket på för kritik av islam och muslimer.

Skiljelinjen i varje enskilt fall är huruvida muslimer accepterar att anpassa sig till den rådande ordningen eller har ambitionen att göra om den. Att arbeta inom systemet är bra, att ta över systemet är det inte. Den amerikanska inställningen innebär att muslimer måste acceptera konstitutionen, inte försöka omstörta den.

Med detta förhållningssätt är det underförstått att muslimska krav måste bedömas i enlighet med tidigare handlingar och rådande tillvägagångssätt och inte enbart på abstrakt tankesätt. Sammanhang är det viktigaste.

Det är därför helt i sin ordning när Alsace kommunfullmäktige i Frankrike hjälper till att finansiera den Stora moskén i Strasbourg, eftersom samma fullmäktige också hjälpte till att betala för renoveringen av Strasbourgkatedralen och också stadens Stora synagoga. Det är något helt annat när Stadsfullmäktige i Boston Massachusetts säljer mark för en islamisk anläggning till under marknadspris, en förmån som andra religiösa grupper i den staden aldrig hört talas om.

Västvärldens regeringar och andra institutioner måste omgående sända signal till muslimer att de måste acceptera att vara en religiös grupp bland andra religiösa grupper och att ambitionen att ambitionen att dominera kommer att misslyckas. För att uppnå detta måste regeringar anta principer och genom konsekvent politik klargöra exakt vilka muslimska förmåner som är acceptabla och varför.

Näraliggande ämnen: Muslimer i väst

Annonser