Det andra Hamas-Israelkriget den 10-21 november ledde till en stor debatt om rätt och fel, båda sidor vädjade till det stora tveksamma blocket (19 procent av amerikanerna enligt CNN/ORC, 38 procent enligt Rasmussen). Är Israel en kriminell stat som inte har någon rätt att existera, än mindre använda makt? Eller är det en modern liberal rättstatsdemokrati vilket rättfärdigar att man skyddar oskyldiga civila? Moral driver denna debatt.
För alla tänkande personer är det uppenbart att israelerna till 100 procent har rätt att skydda sig själva från hänsynslösa attacker. En teckning från det första Hamas-Israelkriget 2008-2009 visar symboliskt en palestinsk terrorist som skjuter från bakom en barnvagn mot en israelisk soldat framför en barnvagn.
Den tydligaste skillnaden mellan de två sidorna. |
Den svårare frågan är hur man förhindrar vidare Hamas-Israelkrig. Lite bakgrund: Visserligen har israelerna till 100 procent rätt att skydda sig själva men deras regering bär också hela ansvaret för att ha skapat denna självförvållade kris. Mer specifikt så gjorde man två missriktade ensidiga tillbakadraganden 2005:
- Från Gaza: Ariel Sharon blev omvald som premiärminister i januari 2003 delvis genom att håna en rival som uppmanade till ensidigt tillbakadragande av alla israeliska invånare och soldater från Gaza; sedan anammade han i november 2003 helt oförklarligt just denna politik och genomförde det i augusti 2005. Jag kallade det då "ett av de värsta misstagen som en demokrati någonsin gjort".
- Från Filadelfikorridoren: Under amerikanska påtryckningar, i synnerhet från den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice, skrev Sharon under ett avtal i september 2005 kallat "Överenskomna avtal" som innebar att israeliska styrkor drogs tillbaka från Filadelfikorridoren, ett 14 km långt och 100 meter brett område mellan Gaza och Egypten. De ersattes av den eländiga "European Union Border Assistance Mission vid gränsövergången vid Rafah" (EUBAM Rafah).
Filadelfikorridoren som den var till november 2005. |
Problemet var att de egyptiska myndigheterna i sitt fredsfördrag med Israel 1979 (III:2) hade lovat att förhindra "krigshandlingar eller krigshot, fientlighet eller våld" men i verkligheten hade de tillåtit massiv smuggling av vapen till Gaza via tunnlar. Doron Almog, tidigare chef för Israels södra kommando, skrev tidigt år 2004 att "smuggling har en strategisk dimension" eftersom det innebär tillräckliga mängder vapen och materiel "till att förvandla Gaza till avfyrningsramp för allt djupare attacker mot Israel".
Almog ansåg denna politik vara "ett farligt spel" av Mubaraks regim och en "djupgående strategisk fara" som skulle kunna "äventyra det israelisk-egyptiska fredsavtalet och hota stabiliteten i hela regionen". Han skyllde den slappa egyptiska inställningen på en blandning av antisionistiska åsikter bland byråkraterna och en beredvillighet att ge utlopp för den egyptiska allmänhetens antisionistiska känslor.
Israels Generalmajor Doron Almog förutsåg dagens problem tidigt år 2004. |
David Eshel från Defense Update hävdade 2009 att för att göra det möjligt för israeliska soldater att effektivt förhindra att vapen når Gaza måste IDF ta tillbaka Filadelfikorridoren och utöka den till "en helt steril säkerhetslinje omfattande cirka 1000 meter" även om det skulle betyda att man måste förflytta omkring 50 000 Gazainvånare. Intressant nog så godkände den Palestinska Myndighetens Ahmed Qurei privat liknande åtgärder 2008.
Almog går längre: han noterar det djupa iranska engagemanget i Gaza och förespråkar att man gör Filadelfikorridoren till ett ingenmansland genom att utvidga det till omkring 10 km. Det bästa skulle vara, skriver han till mig, om den amerikanska arméns ingenjörstrupper byggde dessa antismugglingshinder och den amerikanska militären fortsatte kontrollera gränsen. Det näst bästa skulle vara om Israel gjorde detta själv. (Det fortfarande gällande Gaza-Jerikoavtalet från maj 1994 föreskriver att det skall finnas ett "Militärt installationsområde" under Israels fulla kontroll – i verkligheten Filadelfikorridoren – som ger Jerusalem den lagliga rätten att ta tillbaka denna nödvändiga gräns).
En tidigare högt uppsatt tjänsteman inom Israels försvarsdepartement, Michael Herzog, säger däremot till mig att det är för sent för Israel att ta tillbaka Filadelfikorridoren; att internationella påtryckningar på Egypten att stoppa flödet av vapen till Gaza är lösningen. Den tidigare ambassadören Dore Gold stöder också gemensamma amerikansk-israeliska "arrangemang" för att hålla nya vapen borta.
Jag är skeptisk till en effektiv amerikansk roll, vare sig militär eller diplomatisk; endast israelerna har den motivation som behövs för att få slut på vapenöverföringen. Västerländska regeringar borde signalera till Hamas att de kommer att uppmuntra Jerusalem att svara på nästa missilattack genom att ta tillbaka och utvidga Filadelfikorridoren för att därigenom förhindra vidare aggression, mänskliga tragedier och politiska kriser.