En viktig förändring i amerikansk politik har förbisetts i störtfloden av nyheter om Barack Obamas händelserika femtio timmar långa besök i Israel förra veckan. Det är kravet på att palestinierna erkänner Israel som den judiska staten, ett krav som Hamas ledare Salah Bardawil kallar "det farligaste uttalandet en amerikansk president gjort om den palestinska frågan".
 Framsidan på Theodor Herzls bok från 1896 "Der Judenstaat" ("Den judiska staten"). |
Denna nära sammankoppling innebar att när den arabisk-israeliska diplomatin började på allvar på 1970-talet så försvann formuleringen den Judiska staten från åsynen; alla antog helt enkelt att diplomatiskt erkännande av Israel innebar att man accepterade den som en judisk stat. Först nyligen började israelerna förstå att så inte är fallet, de israeliska araberna började acceptera Israel men avvisade dess judiska karaktär. En viktig publikation från år 2006 från Mossawa Center i Haifa The Future Vision of Palestinian Arabs in Israel (Den framtida visionen av palestinska araber i Israel) föreslår att landet blir en religiöst neutral stat och gemensamt hemland. I korthet så har israeliska araber börjat uppfatta Israel som en variant av Palestina.
När man fick upp ögonen för denna lingvistiska ändring räckte det inte längre med arabiskt accepterande av Israel; israelerna och deras vänner insåg att de måste insistera på uttalad arabisk acceptans av Israel som den judiska staten. År 2007 sade den israeliska premiärministern Ehud Olmert att om inte palestinierna gjorde detta så skulle diplomatin avbrytas: "Jag har inte för avsikt att kompromissa på något sätt när det gäller frågan om den judiska staten" sade han med eftertryck. Den Palestiniska Myndigheten avvisade omedelbart och samstämmigt detta krav. Deras ledare Mahmoud Abbas svarade: "I Israel bor det judar och andra. Detta är vi villiga att erkänna, ingenting annat".
 Netanyahu och Olmert är eniga om behovet av palestinskt erkännande av Israel som den judiska staten. |
För bara sex veckor sedan hånade Abbas igen begreppet den judiska staten. Det palestinska avvisandet av en judisk statsbildning skulle inte kunna vara mer eftertryckligt. (För en sammanställning av deras uttalanden se "Recognizing Israel as the Jewish State: Statements" på DanielPipes.org)
Amerikanska politiker, inklusive både George W. Bush och Obama, har sedan 2008 då och då refererat till Israel som den judiska staten, till och med när de noggrant undvikit att kräva att palestinierna gör likadant. I ett typiskt tillkännagivande beskrev Obama år 2011 det slutgiltiga diplomatiska målet som "två stater för två folk: Israel som en judisk stat och hemland för det judiska folket och staten Palestina som hemland för det palestinska folket".
 Barack Obama förändrade den amerikanska politiken i ett tal i en kongresslokal i Jerusalem. |
Den meningen bryter viktig ny mark och kan inte lätt göras ogjord. Det är också utmärkt politik för utan sådant erkännande är palestinskt accepterande av Israel ihåligt och visar endast på en beredvillighet att kalla den framtida stat de dominerar för "Israel" istället för "Palestina".
Även om detta inte är den enda politiska förändring som kungjordes under Obamas resa (en annan var att säga till palestinierna att de inte kan ställa förhandsvillkor för förhandlingar) så är det denna som dominerar eftersom den så kraftigt går emot den allmänna palestinska meningen. Bardawil kan överdrivet hävda att det "visar att Obama har vänt ryggen åt alla araber" men de orden visar faktiskt på en beredvillighet att ta itu med konfliktens centrala fråga. De kommer troligen att bli hans viktigaste, mest bestående och mest konstruktiva bidrag till arabisk-israelisk diplomati.
Uppdatering 26 mars 2013: Andra arabiska reaktioner på Obamas "Judiska stat"-uttalande:
Abdel Bari Atwan, redaktör för den Londonbaserade dagstidningen Al-Quds al-Arabi, den 23 mars:
"Aldrig tidigare i mitt liv har jag sett en amerikansk president tigga och be om israelernas godkännande och samtidigt förödmjuka sig själv på det sätt som Barack Obama har gjort under sin pågående resa. … Han har svikit vårt förtroende och krossat våra förhoppningar, han påminner oss istället om Onkel Tom (Från Harriet Beecher Stowes novell från 1852, Onkel Toms stuga) - den svarta tjänaren vars underkastelse för hans vita herre var starkare än hans mänsklighet.
Barack Hussein Obama överraskade oss med sitt tal i Jerusalem när han krävde av palestinierna att de skall erkänna Israel som en judisk stat och uppmanade de arabiska staterna att erkänna Israel. … Obama vill att vi skall erkänna Israel som en judisk stat, hur blir det med de 25 procenten av deras befolkning som inte är judar, i synnerhet de 1,5 miljoner araber som bor i Israel. Amerikas många kaukasiska presidenter sänkte sig aldrig så här lågt; de flesta av dem satte press på Israel att i viss mån erkänna det palestinska folkets rättigheter.
Obama kom inte till regionen som en fredens man utan som en krigshetsare. … Obamas ändrade inställning tyder på att araber och muslimer kan förvänta sig fyra eländiga år under Obamas andra period som president. … Detta är en tid av amerikanskt hyckleri och arabiskt förödmjukande."
