L'Informale: Konflikten mellan Israel och Hamas har lett till ett nytt fenomen: omfattande upplopp av Israels arabiska medborgare. Håller du med den israeliske historikern Benny Morris bedömning från 2004 att israeliska araber är en "tidsinställd bomb?"
Daniel Pipes: Definitivt. Jag har skrivit om israeliska araber sedan 1986 och jag har sedan 2006 hävdat att de är Israels "slutliga fiende" och att de utgör ett "existentiellt hot". Efter att utländska stater och externa palestinier har neutraliserats förblir de arabiska medborgarna i Israel den fiende de inte kan besegra utan måste integrera, en långt svårare uppgift.
L'Informale: Har de nuvarande stridigheterna gjort att Hamas nått sitt långvariga mål att ersätta Fatah som huvudorganisation för palestinier för att eliminera Israel?
DP: Det tvivlar jag på. Fatah och deras närstående organisationer (den Palestinska befrielseorganisationen och den Palestinska myndigheten) åtnjuter legitimitet både hos israeler och internationellt, vilket Hamas saknar, denna legitimitet ger dem tillgång till pengar och annat stöd som inte är tillgängligt för Hamas. Hamas kan stå i vägen för Fatah men de kan inte ersätta det.
 Hamas (här representerat av Ismail Haniya till vänster) är starkare än den Palestinska Myndigheten (representerad av Mahmous Abbas) men kan inte ersätta den. |
L'Informale: Det verkar som den nuvarande striden med Hamas, liksom de tidigare, kommer att sluta med en vapenvila. Är detta oundvikligt eller finns det en annan möjlig utväg?
DP: Eftersom detta är Israels fjärde större konfrontation med Hamas (de tidigare var 2008 – 09, 2012 och 2014) är många israeler fast beslutna att inte upprepa "gräsklippningsscenariot" med 1. Vapenvila, 2. Hamas förbereder sig för nästa omgång och 3. Förnyade stridigheter.
Det huvudsakliga alternativet är en markinvasion som gör det möjligt för israeliska styrkor att återta och styra Gaza. Detta medför emellertid samma svårlösliga problem som år 2003 när Ariel Sharon beslutade om ett ensidigt tillbakadragande från territoriet: Gaza-borna kommer att vålla smärta vilket israelerna vill undvika.
Andra planer medför också stora problem från Israels synpunkt: upprepade intrång skulle leda till massiva internationella och även inhemska fördömanden; att installera en auktoritär politisk ledare skulle sannolikt sluta med antisionism.
Följaktligen så är en vapenvila det mest troliga resultatet.
L'Informale: Du har under lång tid kritiserat israelerna för att inte sträva efter seger, det vill säga påtvinga palestinierna sin vilja. Ser du detta som ett problem nu också?
DP: Ja, mer än någonsin. Som Sima Shine från Israels institut för nationella säkerhetsstudier påpekar om Israels position vis-a-vis Gaza: "Det finns ingen politik".
Jag föreslår att målet för Israels politik bör vara seger, det vill säga att påtvinga sin vilja på fienden, övertyga Gaza-borna att de har förlorat kriget, att de inte kan uppnå sitt mål att eliminera den Judiska staten,
När detta policymål väl har fastställts bör alla framtida israeliska åtgärder – militärattacker, cyberaktiviteter, försörjningshjälp, gränspatrullering, censur, belöningar och påföljder etc – ha främjandet av detta som ledstjärna.
Exempel inkluderar att döda Hamasledarna var de än befinner sig (inklusive Malaysia, Qatar och till och med Turkiet); ombesörja leveranser av mat, bränsle, mediciner och vatten till Gaza när lugn råder; och stödja förnyad omprövning av Koranens föreskrifter om kontroll av territorium och judarnas plats i det Heliga landet.
L'Informale: Många politiska analytiker såg Abraham-avtalen som början på en ny epok, även om några få, som till exempel Martin Sherman, uttryckte försiktighet. Vad är din åsikt?
DP: Jag var och är entusiastisk över överenskommelserna, i synnerhet den med Förenade Arabemiraten; överenskommelserna med Marocko och Sudan är mer skakiga. De överenskommelserna är del av en större trend av muslimskt lösgörande från Israel (samtidigt som den politiska vänstern blir alltmer engagerad och fientlig). Denna trend fortsätter vilket de likgiltiga fördömandena från Sunni-muslimska stater bekräftar.
 Abraham-överenskommelsen med Förenade Arabemiraten och Bahrain bör överleva; de med Marocko och Sudan är mer osäkra. |
L'Informale: Påverkar de nuvarande striderna den amerikanska regeringens återupptagande av den Övergripande handlingsplanen med Iran?
DP: Fyrtio amerikanska senatorer vädjade till presidenten att sluta förhandla med den Islamiska republiken Iran eftersom den försörjer Hamas. Utrikesminister Anthony Blinken snäste av dem. Detta tyder på att Biden-administrationen inte kommer att låta kriget mellan Hamas och Israel avskräcka dem från att återuppta den Övergripande handlingsplanen.
