"Fler muslimer har kommit till tro på Jesus Kristus under de senaste trettio åren – och särskilt under de senaste sju till tio åren – än under någon annan tid i mänsklighetens historia" skrev Joel Rosenberg 2008, och takten har ökat sedan dess. Uwe Siemon-Netto bekräftade 2016 att "det pågår ett globalt fenomen: ett stort antal muslimer konverterar till olika kristna inriktningar i alla delar av världen". Kristna missionärer har faktiskt myntat ett namn och en förkortning för dem: Troende med muslimsk bakgrund (Muslim-background believers) eller MBB:er.
Varför sker detta, hur många rör det sig om och vilka är konsekvenserna?
Bakgrund
Historiskt sett handlade nästan alla konverteringar om kristna som blev muslimer, inte tvärtom. Islam har under 1400 år varit religionernas "Hotel California" ("You can check-out any time you like, But you can never leave"), eftersom den förbjuder anhängare från att förkunna sig vara ateister eller tillhöra en annan religion, vilket från islamisk synvinkel innebär samma sak. Denna inställning går tillbaka till religionens ursprung (en Hadith citerar Muhammed, "Vem som helst som lämnar sin religion, döda honom") och känslan att lämna islam är att likna vid att ansluta sig till fienden och är därför detsamma som förräderi. Dessutom har att leva som en riktig muslim en stark social aspekt, det medverkar till bevarandet av kollektiv solidaritet.
Mohammad Ali Taheri, grundare av Interuniversal Mysticism (Erfan-e Halghe) en new-age-version av islam grundad i Iran. |
Följaktligen måste muslimska avfällingar överallt räkna med att bli bortstötta av sina familjer, bli socialt utfrysta och förlora sina anställningar; i länder med muslimsk majoritetsbefolkning kan dessutom deras regeringar mycket väl förfölja, fängsla, tortera och döda dem. Skeptiska muslimer har därför historiskt sett i överväldigande grad hållit sig inom islams gränser; även nya religioner som härstammar från islam (Druser, Nusayrier/Alawiter, Aleviter, Babi och Baha'i) gör initialt detsamma och har länge haft en grumlig relation till det. Detta mönster gäller än idag, till exempel med Interuniversal Mysticism (Erfan-e Halghe), en new-age-version av islam grundad i Iran av Mohammad Ali Taheri.
Till följd av detta har historiskt sett endast ett litet antal muslimer blivit kristna. En redovisning av kyrkohistoriker David Garrison visar på fem sådana rörelser av muslimer till kristendomen före 1900-talet och 69 sådana rörelser under de första 12 åren av 2000-talet. Åtminstone några av de fem rörelserna skedde under tvång eller för att få en speciell fördel. Mest framträdande av de förstnämnda var morerna i 1500-talets Spanien som av sina katolska härskare tvingades konvertera. Vid sällsynta tillfällen har hela samhällen konverterat för att få fördelar, som jag tidigare har förklarat tidigare har förklarat:
I sextonhundratalets Ryssland ledde ett förbud för icke-kristna att äga trälar till att rika tatarer konverterade, inklusive förfäderna till sådana berömdheter som musikern Sergei Rachmaninoff, poeten och historiken Nicholas Karamzin och romanförfattaren Ivan Turgenev. Omkring år 1700 konverterade några av de styrande familjerna bland sunni-muslinerna i Libanon till kristendomen för att öka sin politiska ställning.
Egyptens styre över Syrien 1831 – 41 var en tid av massinkallelse till militärtjänst då "alla lämpliga syriska muslimer rekryterades till den egyptiska armén". Yvette Talhamy förklarar:
Detta välkomnades inte av den lokala befolkningen. ... Medan några syrier valde att fly landet eller stympa sig själva för att undvika att bli inkallade så vände sig andra till missionärerna och förklarade sig beredvilliga att bekänna sig till kristendomen, eftersom kristna var befriade från att bli inkallade i utbyte mot att de betalade en dispensskatt. De amerikanska protestantiska missionärerna överöstes med förfrågningar om att acceptera druser och andra in i sin kyrka.
(Tråkigt nog för konvertiterna så misslyckades detta knep för de kallades in "oavsett deras konvertering var verklig eller på låtsas".)
Samma obenägenhet gällde tills helt nyligen. När jag i februari 1972 besökte Sudan bodde jag hos en amerikansk missionär som hade levt i Khartoum i tjugo år, undervisat och diskret förrättat söndagsgudstjänster. Men under hela den tiden hade han bara fått fem konvertiter, eller en vart fjärde år. På liknande sätt berättar en amerikansk missionär i en bok från 1984 Ten Muslims Meet Christ, om det magra resultatet av missionering i Iran.
Antal konvertiter
Antal MBB:er kan vara väldigt svåra att beräkna på grund av deras diskretion och även förställning. Men några häpnadsväckande uppskattningar finns ändå. Duane Alexander Miller och Patrick Johnstone uppskattar det totala antalet MBB:er 2010 till 10 miljoner vilket är en 50-faldig ökning jämför med de färre än de 200 000 konvertiterna under de tidigare femtio åren. Rapporter om omfattande konverteringar av muslimer till kristendom kommer från regioner så vitt skilda som Algeriet, Albanien, Syrien och Kurdistan. Länder med det största inhemska antalet inkluderar Algeriet, 380 000; Etiopien, 400 000; Iran 500 000; (mot endast 500 år 1979); Nigeria, 600 000; och Indonesien, en häpnadsväckande 6 500 000 (på grund av unika omständigheter). Enligt Andrew van der Bijl och Al Janssen finns det "till och med kristna i Medina och Mecka".
I Egypten informerar en koptisk källa mig att "ett stort antal muslimer konverterade till kristendomen efter upploppet 2011 då det Muslimska Brödraskapet kom till makten. Den Koptiska kyrkan kallade den islamistiske presidenten Mohamed Morsi 'den stora evangelisten' och slutade räkna konvertiter. Gå till vilken kyrka som helst och du kommer nästan säkert att träffa på före detta muslimer, i synnerhet kvinnor, som deltar".
Mest dramatiskt, chefen för Libyens Companions' Lighthouse for the Science of Islamic Law (منارة الصحابة للعلوم الشرعية, Manarat as-Sahaba li'l-'Ulum ash-Shar'iya), Ahmad al-Qat'ani uppgav i en ofta citerad intervju i december 2000 på Al Jazeera TV, helt utan bevis, att 6 miljoner muslimer konverterar till kristendomen varje år. Han rapporterade att den muslimska befolkningen i Afrika hade gått från mer än hälften till endast en tredjedel och pratade om utsikten att islam skulle försvinna från Subsahariska Afrika. Kanske överdrev han för insamlingsändamålet men hans siffror har fått stor spridning.
Biskop Dr Guli Francis-Dehqani, den anglikanske biskopen i Chelmsford, England. |
Det finns också MBB:er i Västvärlden, de allra flesta i USA (450 000) i Europa finns de flesta i Bulgarien (45 000). Sedan 2014 har Katedralen i Liverpool varje vecka hållit gudstjänster på persiska (kallad "Sepas") ledda av en diakon av muslimskt ursprung; den anglikanske biskopen av Chelmsford, England är en iranskfödd dotter till en konvertit. Muslimska konverteringar gjorde att Berlins Evangelisch-Lutherischen Dreieinigkeits-Gemeinde växte från 150 till nästan 700 på endast två år. Nya institutioner har grundats, såsom Pars Theological Centre i London som sedan 2010 finns "för att utrusta och mobilisera den iranska kyrkan genom att utbilda en ny generation av tjänarledare att leda kyrkan och förvandla den persisktalande världen till Guds ära".
Vaga och avvikande siffror tyder på att även om ingen har en bra uppfattning om antalet muslimer som konverterar till kristendomen så är omfattningen stor. Kristna firar detta fenomen; Joel Rosenberg säger upprymt att "kyrkan i sanning återuppstår i de länder där den föddes".
Varför muslimer blir kristna
Duane Miller konstaterar att "kristna konvertiter från islam lika ofta drivits bort från islam som de dragits till Kristus eller kristendomen". Att här bara fokusera på de faktorer som driver muslimer specifikt till kristendomen gör listan lång.
Drömmar och visioner, i synnerhet om Jesus, lockar förmodligen omkring en fjärdedel av MBB:erna. Mike Ansari, en iransk konvertit, säger att många människor "faktiskt har drömmar och visioner om en man som lyser och är klädd i vitt långt innan vi kommer dit och berättar för dem om Jesus". Dabrina Bet Tamraz berättar att iranska konvertiter ofta frågar varandra "Har du sett den vitklädda mannen, har du sett Jesus?" Ledaren för den Presbyterianska kyrkan i Pakistan fann att afghanska imamer reste hundratals kilometer för att studera Bibeln med honom. På frågan om vad som fick dem att göra detta svarade prästen: "Drömmar! Kristus hade visat sig för dem i sömnen och instruerat dem att komma hit för att höra sanningen". Och i Colorado rapporterar Pastor George Naeem som håller lektioner på arabiska via radio och internet att "Nästa alla (hans studenter) kom efter att de haft drömmar".
Michael Stollwerk (personen som inte blåser i alphornet). |
Därefter hörde jag om liknande episoder från en luthersk teolog i Egypten som av samma anledningar fick besök av imamer som kom in via hans bakdörr mitt i natten; Jag hörde om det från en katolsk missionär som hade arbetat i Algeriet, från en baptist vars oväntade besökare berättade för honom att Kristus hade visat sig för dem i deras tält i Saudiarabien. En Anglikansk präst talade om hundratals persiska kvinnor som i hemlighet deltog i bibelstudier i Teheran efter att de haft drömmar. Pastor Gottfried Martens i Berlin uppskattade att åtminstone tvåtredjedelar av hans persiska och afghanska konvertiter hade följt instruktioner från en "figur omgiven av ljus" som identifierade sig själv som Jesus från den kristna bibeln och inte som "Isa" från koranen.Michael Stollwerk berättar om en gång efter en gudstjänst i katedralen i Wetzlar norr om Frankfurt: "Jag stod vid utgången, jag hade fortfarande min prästdräkt på mig och sade adjö till gudstjänstbesökarna, när en kvinna med slöja närmade sig mig. Jag fumlade genom en springa i min dräkt efter min plånbok och trodde att hon var en tiggare. 'Nej, nej' sade hon. 'Jag har bara en fråga: Är du imamen här?' Jag svarade: 'På sätt och vis är jag det – jag är prästen'. Hon fortsatte: 'I sådana fall är du rätt man. Gud befallde mig i en dröm att gå till den stora kyrkan på torget och fråga imamen om sanningen'." Hon döptes flera månader senare. Siemon-Netto som berättar dessa historier fortsätter:
Nabeel Qureshi, en MBB från Pakistan, förklarade detta vanliga mönster med hänvisning till islam: "Drömmar är det enda sättet på vilket vanliga muslimer förväntar sig att höra direkt från Gud".
Muslimer som är öppensinnade nog för att läsa Bibeln tenderar att bli imponerade av dess kontrast med Koranen, särskilt dess betoning på kärlek. Wasef förklarar: "När de läser bibeln så förändrar (den) dem med en gång. Det är bättre än ett samtal eller debatter. När jag sitter ner och talar med (muslimer) är allt jag säger från Bibeln".
Det finns en utbredd känsla bland muslimer som även stöds av muslimssponsrade forskningsstudier att kristna beter sig bättre än muslimer, att de ironiskt nog beter sig mer islamiskt. I en intervju 2014 som setts fler än 400 000 gånger på YouTube förklarar en helt täckt kvinna, som säger att hennes namn är Shadya Sabir Hussein, offentligt i egyptisk TV att hon "hatar islam" och planerar att bli kristen på grund av allt mördande som muslimer ägnar sig åt. En irakisk forskare konstaterar att problem i Irak har föranlett "många av våra ungdomar (att) konvertera till kristendomen efter att ha förtalat islam som en terroristreligion". Krisen i Algeriet på 1990-talet fick en liknande påverkan: alla dessa dödsfall i islams namn ledde många till att förkunna att "kristendom är liv, islam är död".
Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) har genom sin brutalitet förstärkt denna trend. Omar, en protestantisk kyrkoadministrator, vittnar om att "De flesta av våra bröder här konverterade eller kom till kyrkan på grund av vad ISIS gjorde mot dem och deras familjer". Jasim, en mekaniker, fängslades av ISIS i sex månader 2016 för att han inte kände till grunderna i islam, under denna tid tvingade ISIS honom att läsa Koranen och de torterade honom. "Efter att jag bevittnade deras brutalitet med mina egna ögon började jag bli skeptisk till min egen tro". Han besökte en kyrka och "det tog mig inte lång tid att upptäcka att kristendomen var den religion jag sökte efter".
Fred och våld är viktiga frågor i konverteringshistorierna. Mark Durie berättar för mig att "enligt min erfarenhet är många muslimer från länder med muslimsk majoritetsbefolkning ganska traumatiserade och inre frid är ett konstant tema". Irans underrättelseminister Mahmoud Alavi bekräftade detta när han citerade konvertiters motiv: "Vi söker efter en religion som skulle kunna ge oss sinnesfrid". Sadegh, nu Johannes, började tvivla på sin tro när han studerade på universitetet i Iran: "Jag fann att islams historia var helt annorlunda än vad vi fått lära oss i skolan. Kanske, tänkte jag, var det en religion som började med våld? En religion som började med våld kan inte leda människor till frihet och kärlek. Jesus Kristus sade att 'de som använder svärdet kommer att dö av svärdet'. Detta fick mig att ändra mig".
Personlig kontakt med kristna som lever rättfärdigt spelar ofta en roll i konvertiters historier. Mohammad Eghtedarian bodde hos en präst i sex dagar, vilket gav prästen en möjlighet att ställa honom frågan som förändrade hans liv: "Har du fred och frihet i islam?"
Sedan finns det praktiska skäl till konvertering. Att islam och muslimer släpar efter resten av världen driver vissa muslimer som vill slå sig fram till att ansluta sig till kristendomen, de känner att de genom att göra detta ansluter sig till det moderna laget.
Slutligen, konverteringar kan göras med förväntning på materiella fördelar. Londons Daily Telegraph skriver att vissa "Riskristna" i Libanon "säger att de konverterade för att dra nytta av det generösa biståndet från kristna välgörenhetsorganisationer" och berättar historien om Ibrahim Ali, en fattig syrier som Anglikanska Guds kyrka i en förort till Beirut erbjöd "en säng, två lagade måltider per dag och ett litet månatligt bidrag, på villkor att han gick med på att delta i deras bibelstudiesammankomster varje vecka". Ali förklarar att han konverterade av praktiska skäl, liksom flera andra.
Observationer
Fader Zakariya Botros. |
Tre tankar om konverteringsprocessen. För det första, även om vissa kristna talespersoner (Zakariya Botros, Jay Smith & David Wood) kritiserar islam så har detta liten påverkan när det gäller att attrahera muslimer. Jill Nelson parafraserar Wasef: "Offentliga debatter mellan muslimer och kristna är inte effektiva verktyg för prästerskapet och kristen litteratur är vanligen också ineffektiv. ... Uttalanden som görs av framstående evangeliska ledare som kallar islam 'ond' och kritiserar Muhammed tenderar också att driva bort muslimer från kristendomen". Victor Atallah från Middle East Reformed Fellowship instämmer: "Vi måste vara försiktiga och inte fördöma Muhammed men inte heller acceptera honom".
För det andra spelar traditionella ansträngningar av västerländska missionärer, såsom att tillhandahålla utbildning och behandla sjuka, en överraskande liten roll när det gäller att vinna konvertiter. Radio och TV-sändningar, några etablerade och ledda av MBB:er har i stor utsträckning ersatt dem, inklusive Radio Monte Carlo, SAT-7 International, METV, High Adventure Ministries, Voice of Christ Media och Middle East Reformed Fellowship. En algerisk dagstidning förklarade dessa stationers roll i Kabylie, den starkaste Berber (eller Amazigh) regionen i Algeriet:
De troende som vi har träffat bekräftade att information, enligt deras åsikt, spelade en stor roll i legitimeringen av kristna doktriner. Som Saïd – som erkände att han lyssnar mycket på Radio Monte Carlo och särskilt på dess populära sändningar på Amazigh. När det gäller Slimane förklarar han att "80 procent av skälen som drev mig till kristendomen kom från Radio Monte Carlo". Det finns också andra radiostationer som "Miracle Channel" (SAT-7) och de flesta troende bekräftade att de lyssnar på dessa stationer som sänder det kristna budskapet över hela världen.
Landspecifika stationer, såsom Aghapy TV för Egypten eller Elam Ministries, Iran Alive Ministries, Mohabat TV och Nejat TV för Iran, har också en betydande påverkan. Ansari förklarar om Mohabat TV: "Det verkar som att ungefär 16 miljoner iranier under de senaste 12 månaderna har sett ett eller flera av våra program på satellit-TV och även på sina mobila enheter. Det betyder ungefär 20 procent av Irans befolkning".
För det tredje, även om utländska missionärer tände den första gnistan så driver MBB:er mycket av den nuvarande evangeliseringen av muslimer. Kristendomen har blivit dynamisk igen bland de troende i sin hemregion.
Fromma bedrägerier
Vissa muslimer konverterar taktiskt av praktiska skäl, i synnerhet för att underlätta utvandring till Väst. En präst i Guds kyrka, Said Deeb, citerar desperata muslimer som säger till honom "Döp mig bara, jag tror på vem som helst så länge jag kan åka härifrån". National Public Radio parafraserar Şebnem Köşer Akçapar från Koç University i Istanbul "endast några av flyktingarna är genuina konvertiter. Andra använder religiös förföljelse som ett sätt att komma till Väst". Aiman Mazyek, ledare för Zentralrat der Muslime in Deutschland reagerar med stark skepsis på det växande antal muslimska konvertiter till kristendomen.
Väl i Väst har konvertering två fördelar. Det kan underlätta att få tillstånd att stanna eftersom regeringar (oavsett deras teoretiska neutralitet) ibland gynnar kristna invandrare; och det gör repatriering svårare genom att det utsätter migranterna för risk av förföljelse i deras hemländer för att de har övergivit islam. Som Volker Kauder, en ledare för Christian Democratic Union påpekar: "När någon väl har tagit avstånd från islam, oavsett han genuint konverterat till kristendomen eller inte, så kan han åtalas för apostasi. När det kommer till politisk förföljelse bryr sig förföljarna inte om huruvida konverteringen var genuin eller inte".
Flygblad på persiska och tyska i kyrkbänkarna i Evangelisch-Lutherische Dreieinigkeitskirche i Berlin, september 2016. ® Daniel Pipes. |
Följaktligen har ganska många konvertiter tvivelaktiga andliga referenser. Rick Robinson från United Pentecostal Church i Turkiet accepterar att många av hans församlingsmedlemmar kanske inte kommer till honom som uppriktiga troende: "Det kan till och med finnas några som söker sig hit bara för flyktingstatusen". Gottfried Martens, den persisktalande prästen i Evangelisch-Lutherische Dreieinigkeitskirche i Berlin medger att han inte vet vilka konvertiter som är genuina och vilka som är taktiska: "Jag vet att det sker – om och om igen – att människor kommer hit eftersom de hyser någon form av hopp beträffande sin asylansökan". Vesam Heydari, en medlem i den kyrkan medger att "Majoriteten av iranierna här konverterar inte på grund av tro. De vill endast stanna i Tyskland". Pastor Hugo Gevers församling i Leipzig består till en tredjedel av tidigare iranska muslimer; han erkänner att "Det fanns tillfällen då vi blev mycket djupt besvikna: Vi stödde dem under flera år, deras fall kom upp i domstol och de fick ett positivt besked – och samma dag lämnade de oss". Men han konstaterar att helt falska konverteringar är få, i synnerhet sedan prästerna har börjat använda protokoll för att identifiera bedragare.
Mer allmänt bör man inte överskatta antalet bedragare. Martens i Berlin konstaterar att "det finns verkligen för tillfället ett sorts kristet uppvaknande i Iran som har ganska stora dimensioner. Människor som kommer till oss har redan haft kontakter med huskyrkor och har tvingats fly på grund av det".
Muslimska anklagelser
Joel Rosenberg noterar att "muslimska ledare oroar sig för en kristen uppgång och har blivit nervösa och arga". De fokuserar på religiöst bedrägeri och anklagar alla konvertiter för att byta religion för personlig vinning, såsom ekonomiskt bidrag, ett arbete eller ett visum. Detta har den praktiska fördelen att både misskreditera MBB:er samtidigt som det frikänner dem själva från ansvar. Sådana anklagelser är särskilt vanliga på ställen som norra Irak and Algeriet där konverteringar av kurder och berber är ovanligt många.
Strax efter den USA-ledda invasionen av Irak 2003 varnade generalsekreteraren i Muslimska Världsförbundet, General Abdullah al-Turki, att "icke-muslimska organisationer" (med det menas kristna missionärer) hade tagit sig in i Irak för "att starta sina aktiviteter under täckmantel av att tillhandahålla humanitärt bistånd" och varnade för "den fara detta innebär för muslimer". Ahmed al-Shafie från Association of Muslim Scholars i Sulaymaniyah, Irak, fördömde en påstådd hemlig tillströmning av kristna missionärer: "Vi fördömer starkt denna skamliga handling mot islam och muslimer vilken visar att det finns dolda händer med utländska agendor (som arbetar) för att förstöra samhället i detta land". En annan muslim i Sulaymaniyah upprepade denna anklagelse 2007: "Missionärer utnyttjar den hårda ekonomiska situationen som dessa ungdomar upplever i dessa områden eftersom de är arbetslösa och i det närmaste deprimerade. I vissa fall vill ungdomarna åka utomlands och (konvertering till kristendom) är ett enkelt sätt för dem att uppnå sina drömmar eftersom de då kan säga att de är hotade och behöver en säker tillflyktsort".
Mohamed Aissa från Algeriets departement för religiösa frågor. |
År 2006 hävdade en tjänsteman vid Algeriets departement för religiösa frågor, Mohamed Aissa, att kristna missionärer lockar lokala muslimer med sådana erbjudanden och "drar nytta av ungdomars förvirring för att konvertera dem". (Han sade också att "Ett stort antal ungdomar har ångrat sig och återvänt till islam"). Samma år antog Algeriets regering en lag som förbjöd "någon att uppmana eller tvinga eller locka en muslim att konvertera till en annan religion" med risk för fängelse i två till fem år och böter på €5 000 - €10 000. Två muslimska konvertiter till kristendomen dömdes 2008 till två års fängelse och böter på €5 000 under denna lag för "missionerande och olagligt utövande av en icke-islamisk religion".
Leva som kristen
Att få MBB:er är halva striden; att få dem att förbli kristna är den andra halvan. En studie av återvändande till islam i Indonesien av Julia Sianturi fann flera faktorer som är drivande för deras handlingar:
Starka band till sina familjer och djupa islamiska rötter verkar vara den viktigaste orsaken till deras beslut att återvända till islam. Diskriminering från omgivande samhälle och Jesus gudomlighet kan ha ett visst inflytande på deras beslutsfattande. Och deras besvikelse på den prästerliga etiken väcker oro på grund av dess effekter på MBB:ers uppfattning om kyrkan och kristendom.
Dessa svårigheter är stora, Andrew van der Bijl och Al Janssen medger att "åtminstone hälften av alla muslimska konvertiter (till kristendomen) återvänder till islam". För att ta itu med denna fråga skrev Duane Miller en bok med idéer om hur man kan ge ett aldrig tidigare skådat antal MBB:er ett "nytt och välkomnande hem".
Konvertiter som förblir kristna står inför olika utmanande alternativ:
1. Vara tysta om sina konverteringar genom att bibehålla fullständig sekretess och fortsätta uppträda som en muslim. Nelson konstaterar att många fortfarande bär "traditionella muslimska kläder för att undvika konsekvenserna av sina konverteringar". I vissa fall håller de även fast vid de otaliga islamiska sederna och ritualerna. Men detta betyder att de lider av djup ensamhet och moraliskt misslyckande. Pressen kan bli outhärdlig.
2. Att tillkännage bytet av tro (eller att anförtro sig till en nära släkting eller vän som, upprörd över nyheten, förråder konvertitens förtroende) leder till att MBB:er får sin värld upp-och-ner-vänd. De möter oupphörliga och ibland våldsamma påtryckningar från familj, samhälle och regering, en känsla av isolering och inkomstbortfall. De kan inte lämna sin muslimska identitet. De kan med tvång behandlas för psykisk sjukdom. När endast den ena maken/makan konverterar kan äktenskap brytas upp och de kan förlora kontakten med barnen. I länder med muslimsk majoritetsbefolkning kan myndigheter vägra godkänna konverteringar bort från islam vilket juridiskt gör att MBB:er är fångna som muslimer; kvinnliga konvertiter som endast får gifta sig med andra muslimer eftersom det på deras identitetskort står att de är muslimer, är begränsade till att gifta sig med manliga MBB:er. Ironisk nog undviker kristna människor som är födda kristna MBB:erna och de etablerade kyrkorna avvisar dem, de är oroliga för att bli anklagade för att ha varit delaktiga i deras konverteringar och straffas i enlighet därmed. Som en präst grymt uttryckte det, konvertiter "måste tiga om sin tro på vår Herre annars kommer vi alla att få lida".
3. Att flytta till en annan stad för att börja om på nytt som födda kristna innebär att man lämnar sin familj, skaffar sig nya sociala relationer och lever ett lugnt och tyst liv samtidigt som man hela tiden är rädd för att bli igenkänd eller avslöjad.
4. Att emigrera till länder utan muslimsk majoritetsbefolkning kan verka vara den perfekta lösningen, men det är det inte. Utöver påfrestningarna att återuppbygga sitt liv på nytt, vanligtvis med ett nytt språk, så kan islamiska påtryckningar fortsätta obevekligt även där. Vissa MBB:er är fortfarande rädda för regeringarna i sina hemländer och lever därför i "en atmosfär fylld av överväldigande misstänksamhet". En konvertit säger att "kanske någon inom kyrkan är en av dem". Följaktligen "är flyktingar noga med att hålla sig på avstånd från varandra, de avslöjar aldrig information om sina fall eller detaljer om sina liv hemma". Kvinnor står inför speciella problem. Som European Centre for Law and Justice konstaterar om Frankrike "en bytande andel av de konverterade kvonnorna hotas med tvångäktenskap, att skickas till sina föräldrars urspurngsland eller sioleras så länge de inte återvänder till islam. I ovanliga (och) alltmer sällsynta fall lynchas eller till och med dödas konvertiter av islamister". Således fortsätter rädslan och ensamheten.
Slutsats
Betydande frivilliga konverteringar från muslim till kristen är en historisk nymodighet, en som förändrar en stor obalans varigenom islam nästan undantagslöst jagade troende på kristendomens bekostnad. Denna vändning får potentiellt stora konsekvenser för hur muslimer ser sig själva och sin religion; det traditionella självförtroendet som kommer av envägskonverteringar håller inte längre; kommer någonting annat att ersätta det; eller kommer denna sårbarhet att undergräva muslimskt självförtroende? Konsekvenserna blir omfattande.
Konverteringar till kristendomen är i sin tur del av en större förflyttning bort från islam, en som också inkluderar konverteringar till andra religioner (i synnerhet Zoroastrism bland kurder och Hinduism bland indier; Judendom och Buddhism lockar också konvertiter) samt anammandet av Deism och Ateism. Tillsammans utgör dessa relaterade trender en ofta obemärkt men betydande utveckling som går långt för att motverka den utbredda islamistiska uppgången under det senaste halvseklet. Faktum är att de potentiellt kan omintetgöra denna uppgång.