Hur har Ukraina-krisen påverkat det politiska livet i väst? Djupt men motsägelsefullt. Vladimir Putins invasion väckte den sovande befolkningen till den eviga maktverkligheten, förvärrade den politiska vänsterns deplattformering och stärkte bisarrt nog hans dragningskraft på den politiska högern.
Maktens verklighet: Den sekellånga freden som följde på Napoleonkrigen gjorde européerna mentalt oförberedda på blodbadet under Första världskriget; på samma sätt ledde den 77-åriga freden efter Andra världskriget till ett felaktig europeiskt antagande att handel och diplomati kunde lösa kontinentens problem. Militär styrka ansågs vara lika otidsenligt som slaveri. Slagord som "Det finns ingen militär lösning" och "Krig har aldrig löst någonting" blev förhärskande.
Under tiden fortsätter icke-västerlänningar att fokusera på den tidlösa sanningen om militärmakt. Vi har Xi Jinping som försöker göra Kina till en övermäktig stormakt. Vi har Rysslands Vladimir Putin som skapar två nya "folkrepubliker" och gång på gång invaderar grannländer för att återupprätta det ryska imperiet. Kim Jong-un bygger upp Nordkoreas kärnvapenarsenal och Ali Khamene'i strävar efter att göra detsamma i Iran. Mindre tyranner i Venezuela, Syrien och Burma sätter brutalt in de väpnade styrkorna mot sitt egna folk.
 Rysslands Putin (V), Kinas Xi och Irans Rouhani vid toppmötet i Shanghai Co-operation Organisation den 14 juni 2019 i Bishkek. |
Efter att ha ignorerat alla dessa tecken vaknade många i väst upp till en chock den 24 februari till nyheten om den ryska invasionen. Det visar sig att rå makt inte är föråldrat, att handel inte ersätter krig. Med oväntad hastighet satte Schweiz stopp för en neutralitet som går tillbaka till 1815 och införde sanktioner mot Ryssland. Sverige och Finland som länge varit tveksamma till att gå med i den Nordatlantiska Fördragsorganisationen visade plötsligt intresse av att ansluta sig.
Det mest anmärkningsvärda är att Tyskland över en natt upphävde 50 år av Ostpolitik. Kansler Olaf Scholz ökade militärutgifterna med ett engångstillskott på €100 miljarder euro och lovade att spendera mer än två procent av Tysklands BNP på militären, han till och med specificerade den procentsatsen i konstitutionen. För att uppskatta det sammanhang i vilket denna förändring äger rum är det värt att notera att Tysklands stridsvagnsflotta minskade från 5000 år 1983 till 300 idag. Han lovade också att skapa energireserver för kol och naturgas, köpa F-35 stridsflygplan och bygga flytande naturgasanläggningar. New York Times kallade med rätta dessa åtgärder för "en anmärkningsvärd – och plötslig – omkastning av decennier av tysk utrikespolitik". För tillfället är vanföreställningar om passivitet ohållbara.
 Tysklands kansler Olaf Scholz får stående ovationer under sitt tal i Förbundsdagen för sitt svar på den ryska invasionen av Ukraina den 27 februari 2022. |
Deplattformering: Putins upprörande handlingar bekräftade och förstärkte Vänsterns trend att utesluta oliktänkande. Det internationella schackförbundet förbjöd Sergey Karjakin, en rysk schackmästare, från att tävla eftersom han uttryckte stöd för invasionen. En rysk symfoniorkesterdirigen, Tugan Sokhiev, avgick tillfälligt från New York Philharmonic och Orchestre National du Capitole in Toulouse. En annan, Valery Gergiev, förlorade sin plats hos Munich Philharmonic eftersom han inte gick med på kravet från Münchens borgmästare att han inom tre dagar skulle fördöma Putins "brutala aggressionskrig".
Mest slående är att operasångerskan Anna Netrebko utan att tveka fördömde invasionen men utan att nämna Putin vid namn: "Jag är emot detta meningslösa aggressionskrig och jag uppmanar Ryssland att avsluta detta krig omedelbart för att rädda oss alla. Vi behöver fred nu". Kanske var det av oro för sin familjs säkerhet som hon inte nämde Putin eller kanske var det av någon annan legitim oro. Hur som helst: Metropolitan Opera i New York City avskedade henne, Metropolitans chef Peter Gelb sade att "Anna är en av de största sångerskorna i Mets historia men med Putin som dödar oskyldiga offer i Ukraina fanns det ingen väg framåt". Netrebko ställde sedan i förebyggande syfte in schemalagda framträdanden på tre stora europeiska arenor och Centre Stage Artist Management avslutade sitt samarbete med henne.
 Den ryska sopranen Anna Netrebko (V) och dirigent Valery Gergiev. |
Trenden blev något absurd. Alexander Malofeev, 20, fördömde kriget i Ukraina som "fruktansvärt och blodigt" men avbokades trots det av Montreals symfoniorkester som förklarade att det var "olämpligt" att han uppträdde. Peoria symfoniorkester ersatte verk av ryssen Rachmaninoff med ett av tysken Beethoven. Cardiff filharmoniska orkester tog bort verk av Tjajkovskij från sitt program. University of Milano-Bicocca i Italien ställde in en föreläsningsserie om Fjodor Dostojevskij. Många andra symboliska handlingar, som att kassera vodka med ryskklingande namn eller byta namn på rysk dressing avrundar dårskapen.Den Europeiska Unionen krävde att sökmotorer i princip skulle bojkotta alla webb-platser med anknytning till Rysslands regering, inklusive dess RT- och Sputnik-media och all återgivning av deras innehåll. På eget initiativ ändrade teknikjättar sina algoritmer för att straffa Ryssland.
Dessa prejudikat tyder på en skrämmande trend: klienter vars kontrakt sades upp om de inte stödde Black Lives Matter, studenter relegerade om de var tveksamma till antropogena klimatförändringar, anställda som avskedades för att inte ha undertecknat petitioner som fördömer "islamofobi", affärer som tvingats slå igen på grund av rättsliga åtgärder som vidtogs på grund av deras ovilja att erkänna homosexuella äktenskap, stater som förlorar verksamhet över bråk om toaletter för transpersoner.
Samtidigt fortsätter åtgärderna mot kritik av islamism. I samma Tyskland som var beslutsamma mot Ryssland bötfälldes Michael Stürzenberger 800 euro för sina oacceptala tankar om islam. Mainstream högern kan förvänta sig att bli ännu mer deplattformerade och exkluderade.
Putinism: Högerns växande ilska mot dessa och andra vänsterpolitiska åtgärder inspirerar till en viss sympati för Putin, mest synlig i USA men också väldigt uppenbar i Frankrike och Kanada. Den amerikanska trenden började med Tea party-rörelsen och fortsatte sedan med valet av Donald Trump, det "stulna valet" 2020, motstånd mot COVID-19 vaccin och nu invasionen av Ukraina.
Tucker Carlson, programledare på TV, uttryckte patetiskt denna känsla: "Har Putin någonsin kallat mig för rasist? Har han hotat med att få mig avskedad för att jag inte håller med honom?" Carlson fortsatte med att fråga huruvida Putin hade främjat "rasdiskriminering" i skolor, tillverkat fentanyl eller försökt "utrota kristendomen".
 Fox News programledare Tucker Carlson stöder Putin, den 22 februari 2022. |
Putin själv spelade förslaget på denna sympati och framställde sig själv som en ståndaktig högerpolitiker som representerade traditionella värderingar. En månad efter invasionen av Ukraina ägnade han ett helt tal åt vad han kallade "cancel culture" och liknade oförskämt vänsterns kritik av författarinnan J.K. Rowling (på grund av hennes åsikter om transsexualism) med Västvärldens uteslutande av Ryssland, "ett tusen år gammalt land". Rowling avvisade bestämt denna jämförelse och svarade med #IStandWithUkraine, men jämförelsen fick visst stöd.
Sammanfattningsvis: Det nästan helt eniga fördömandet av Rysslands invasion har ökat den militära beslutsamheten samtidigt som det ytterligare försämrat det politiska livet.
