"Taraf" offentliggjorde konspirationsteorin Balyoz den 22 januari, 2010. |
Turkiets militär har länge varit både statens mest pålitliga institution och garant för Atatürks arv, i synnerhet hans sekularisering. Tillgivenhet för grundaren är inte något torrt och abstrakt utan en verklig och central del av en turkisk officers liv; som journalisten Mehmet Ali Birand dokumenterar, kadetter hör Atatürks namn åberopas flera gånger om dagen.
Vid fyra tillfällen mellan 1960 och 1997 har militären gått emellan för att rätta till en politisk process som gått snett. Vid det senaste av dessa tillfällen tvingade man bort Necmettin Erbakans islamistiska regering från makten. Denna upplevelse fick några av Erbakans anhängare att besinna sig och omorganisera sig till det försiktigare Rättvise och Utvecklingspartiet (AKP). I Turkiets avgörande val 2002 gick de plötsligt framåt och förbi de misskrediterade och sönderfallande centerpartierna och fick med sina 34 procent flest röster i det allmänna valet.
Parlamentariska regler omvandlade sedan denna relativa majoritet till en supermajoritet av 66 procent av mandaten och en ovanlig form av enpartistyre. AKP drog inte bara skickligt fördel av sin möjlighet att lägga grunden för en islamistisk ordning, utan dessutom steg ingen annan partiledare steg fram för att utmana den. Resultatet är att AKP ökade sin del av rösterna i parlamentsvalet 2007 till hela 47 procent vilket ger dem kontroll över 62 procent av platserna i parlamentet.
General Ibrahim Firtina, tidigare befälhavare för flygvapnet, förhördes i domstol om planer på att störta regeringen. |
Flera faktorer förmådde sedan AKP att konfrontera militären; ett rättsfall 2008 som gjorde att AKP nästan upplöstes; det växande självmedvetandet hos deras islamistiska allierade, Fethullah Gülen-Rörelsen. En erosion av AKPs popularitet (från 47 procent 2007 till 29 procent nu) gjorde att denna konfrontation kändes angelägen eftersom det lutar åt slutet för AKPs enpartistyre i nästa val.
AKP tänkte ut en vidlyftig konspirationsteori 2007 som fick namnet Ergenekon. Planen gick ut på att arrestera omkring två hundra AKP kritiker, inklusive höga militärer, och anklaga dem för att planera att störta den valda regeringen. Militären svarade med att förhålla sig passiv så AKP höjde insatsen den 22 januari genom att fabricera en andra konspirationsteori som den här gången fick namnet Balyoz ("slägga") och som enbart riktade sig mot militären.
Militären förnekade några som helst olagliga aktiviteter och generalstabschefen İlker Başbuğ varnade för att "vårt tålamod är begränsat". Trots detta gick regeringen vidare med start den 22 februari och arresterade 67 aktiva och pensionerade militärofficerare, inklusive tidigare befäl för flygvapnet och flottan. Hittills har 35 officerare åtalats.
AKP har kastat stridshandsken och militärledningen har nu två föga tilldragande val: (1) fortsätta att i vissa stycken samtycka till AKP och hoppas på att ett rättvist val 2011 kommer att sätta stopp för och vända på processen; eller (2) genomföra en statskupp och därigenom riskera ett bakslag i valet och öka den islamistiska väljarkåren.
Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan, president Abdullah Gul och stabschefen för de väpnade styrkorna General İlker Başbuğv hade ett möte den 25 februari. |
Turkiets islamiska betydelse gör att utfallet av denna kris kommer att få konsekvenser för muslimer överallt. AKPs dominerande av militären betyder att islamister kontrollerar ummas mäktigaste sekulära institution vilket bevisar att de, för tillfället, är ostoppbara. Men om militären behåller sin självständighet kommer Atatürks vision att förbli levande i Turkiet och erbjuda muslimer världen över ett alternativ till det islamistiska kravet på blind lydnad.