Beröm för NYC muskulösa terrorismbekämpning

USAs polisväsende och andra brottsbekämpande organisationer har generellt reagerat på 11 september med en låtsaspolitik för terrorismbekämpning. De insisterar fortfarande på att det orsakar terrorism att kalla fienden för islamism, att islamistiskt våld inte utgör ett större hot än nynazister eller rasister osv och att terrorismbekämpning i huvudsak involverar må-bra-åtgärder såsom att förbättra medborgerliga rättigheter, att anta anti-diskrimineringslagar och visa goodwill gentemot islamisterna.

Notera New Yorks polisdistrikts säkerhetskamera längst upp till vänster utanför Masjid at-Taqwa i Brooklyn.

Och så har vi New Yorks Polisdistrikt, en institution som till skillnad från alla andra sporrades av 11 september till att överge sin tidigare slapphet och ta saker på allvar. Styrkan som hade misskött tidigare terroristincidenter (det vill säga mordet på Meir Kahane) förvandlades snabbt till ett enastående terrorismbekämpningsorgan under Raymond Kellys anmärkningsvärda ledarskap. (Andrew McCarthy kallar honom för en "gudagåva"). Till skillnad från andra brottsbekämpningsinstitutioner nämner NYPD fienden vid namn, erkänner det övervägande islamistiska hotet om våld övervägande islamistiska våldshotet, och bygger upp en robust underrättelseoperation.

Allmänheten såg de första antydningarna till dessa förändringar år 2006 under rättegången mot Shahawar Matin Siraj. Regeringen dömde Siraj, en illegal pakistansk immigrant som planerade att spränga en tunnelbanestation, på grundval av information från två muslimska spioner som arbetade för NYPD: en betald polisinformatör, Osama Eldawoody, och en polis som jobbade under täckmantel, med pseudonymnamnet "Kamil Pasha." Den senare vittnade om hur han fungerade som en "vandrande kamera" bland muslimer i Brooklyn, för att "observera, vara öron och ögon" för NYPD.

Christopher Dickey har i en bok från 2009 gett den mest heltäckande bilden av vad distriktet uppnått: Securing the City: Inside America's Best Counterterror Force--The NYPD. Nu, just inför 10-årsdagen av händelserna den 11 september 2001 har the Associated Press publicerat en serie andlösa undersökningar gjorda av Adam Goldman om distriktets metoder med fokus på NYPDs samarbete med CIA varvid distriktet kom under stark politisk granskning.

Goldman rapporterar att distriktet sände polismän till pakistanska grannskap och "instruerade dem att leta efter anledningar till att stoppa bilar: fortkörning, trasiga bakljus, underlåtenhet att stanna vid stopskylt, vad som helst. Trafikstoppen gav polisen en möjlighet att söka efter utfärdade arresteringsorder eller uppmärksamma misstänkt uppförande. En arrestering skulle kunna vara det påtryckningsmedel polisen behövde för att övertala någon att bli informatör". NYPD skapade the Terrorist Interdiction Unit för att hantera dessa informatörer, inklusive "mosque crawlers" (folk som går runt i moskéer) "café crawlers", affärsinnehavare och nyfikna grannar.

John O. Brennan, vänster, assistent till chefen för Inrikessäkerhet och terrorismbekämpning, hade möte med NYPDs polismästare Raymond Kelly, mitten, och vice polismästare för underrättelseinsamling David Cohen vid polishögkvarteret i september 2009.

Man skapade enheten The Special Services Unit för att hantera operationer utanför New York City, där NYPD saknar jurisdiktion, inklusive flera amerikanska stater och elva utländska länder. Ansträngningarna har varit ganska framgångsrika; till exempel spelade en muslimsk polis från NYPD som arbetade under täckmantel i New Jersey, huvudrollen i Operation Arabian Knight, arresteringarna i juni 2010 av två muslimer i New Jersey som förklarade sig skyldiga till att ha planerat att ansluta sig till den somaliska terroristgruppen al-Shabab och sedan döda amerikanska trupper.

Man skapade också Demographics Unit (den Demografisk enheten) för att "kartlägga etniska bostadsområden inom Tri-State-området [New Jersey, Connecticut och New York State]" och skicka ut polismän under täckmantel – så-kallade rakers – för att övervaka muslimer. Enheten utgjordes av 16 polismän som mellan sig talar arabiska, bengali, hindi, punjabi och urdu, enheten listar 29 "intressanta härstamningar" allihop till övervägande del muslimska, inklusive en som beskrivs som "svart amerikansk muslim". Sammanlagt identifierade NYPD 263 av vad de kallar "etniska brännpunkter" i staden, plus 53 "moskéer av intresse".

Den Demografiska enheten består av 16 polismän som mellan sig talar flera språk.

Dessa rakers skrev dagliga rapporter om livet i New Yorks muslimska grannskap. Goldman och has medförfattare Matt Apuzzo skriver att de "besökte islamiska bokaffärer och caféer, företag och klubbar. Polisen letade efter företag som attraherade vissa minoriteter såsom taxibolag som anställde pakistanier". De blev personliga, fortsätter Goldman: "Om en raker såg en kund (i en etnisk bokaffär) som tittade på radikal litteratur så kunde han börja småprata med affärsinnehavaren och se vad han fick fram. Bokaffären eller till och med kunden kanske därefter undersöktes närmare.

Goldman och Associated Press föraktar helt klart NYPDs taktik och hoppas kunna kastrera dem. Men dessa taktiker har skyddat New York från tretton misslyckade eller avstyrda terroristsammansvärjningar. Commissioner Kelly står vid deras sidas och de får brett politiskt stöd. New York Citys borgmästare Michael Bloomberg prisade NYPD för ett "väldigt bra jobb" och John Brennanb, Barack Obamas rådgivare för terrorismbekämpning lovprisade dess "heroiska jobb". Peter King, medlem av USAs Representanthus (Republikan från New York) framhöll deras metoder som en modell för den federala regeringen.

King har rätt: varje polismyndighet i västvärlden borde anamma metoderna som "Amerikas bästa terrorbekämpningsstyrkor" använder.