Indisk media har publicerat avslöjanden om hur vidrigt araberna från Persiska viken beter sig i den sydindiska staden Hyderabad. "Fly-by-night bridegrooms" (Brudgum för en natt) av R Akhileshwari i the Deccan Herald och "One minor girl, many Arabs" (En minderårig flicka, många araber) av Mohammed Wajihuddin i the Times of India är två viktiga exempel. Wajihuddin sätter tonen:
De är gamla rovdjur med förnyade krafter. De har ofta skägg, bär utan undantag fladdrande rockar och dyra turbaner. De rika, medelålders araberna stryker allt oftare omkring på de fattiga gatorna i Hyderabad såsom medeltida monarker brukade stryka runt sina harem på den tid som vi felaktigt tror tillhör det förgångna. Dessa araber fullproppade med Viagra begår ett uppenbart brott i skydd av nikaah, de islamiska äktenskapslagarna.
(Jag har i tysthet rättat till några stavfel). Wajihuddin fortsätter sedan med att specificera problemet:
Genom att missbruka den sanktionerade bestämmelsen som tillåter en muslimsk man att ha fyra fruar på samma gång gifter sig många äldre araber inte bara med minderåriga i Hyderabad utan de gifter sig med fler än en minderårig vid samma tillfälle. "Araberna föredrar tonåriga oskulder som brudar" säger Jameela Nishat som ger råd till unga kvinnor och gör de medvetna om denna obehagliga förekomst.
Araberna "gifter" sig vanligen med flickorna för korta perioder, ibland endast en enda natt. Wajihuddin berättar att giftermåls- och skilsmässoformaliteterna ofta förbereds samtidigt för att snabba upp processen för alla inblandade. Akhileshwari påpekar att "deras flickebarn är tillgängliga för så lite som 5 000 rupees för att tillfredsställa lustarna hos gaggiga gamla arabiska män". Femtusen rupees är förresten lika med omkring $100.
Ett indiskt tv-program rapporterade nyligen om en uppvisning där åtta presumtiva brudar, de flesta minderåriga, visades upp för sina arabiska friare. "Det påminde om en bordell. Flickorna ställdes upp framför araberna som lyfte på flickornas burkor, drog sina fingrar genom deras hår, stirrade på deras figurer och pratade med dem genom en tolk" minns en av Nishats assistenter.
Wajihuddin beskriver också ett specifikt fall:
Den första augusti kontaktade den fyrtiofemårige shejken Al Rahman Ismail Mirza Abdul Jabbar från Förenade Arabemiratet en mäklare som specialiserat sig på detta, den sjuttioårige Zainab Bi, i den muromgärdade staden nära det historiska Charminar. Mäklaren köpte Farheen Sultana och Hina Sultana, mellan tretton och femton år gamla, för tjugotusen rupees (DP kommentar: det motsvarar $450). Därefter hyrde han Qazi (DP kommentar: en islamsk domare, i allmänhet stavat qadi på engelska) Mohammed Abdul Waheed Qureshi för att förrätta vigseln. Qazin åberopande en islamisk bestämmelse vigde flickorna med araben. Efter bröllopsnatten med flickorna lämnade araben i gryningen.
Så mycket för det "giftermålet".
 Sunita Krishnan från Prajwala. |
De muslimska politikerna i staden Hyderabad bryr sig uppenbarligen inte alls. "Det är inte en valfråga för någon politiker" säger Mazhar Hussain, ledare för en social välfärdsorganisation, Föreningen för frivilligorganisationer (the Confederation of Voluntary Associations). Det största partiet för Hyderabads muslimer, Majlis-e-Ittihadul Muslameen, är lyckligt oberörda: "Man kan inte förneka att många familjers förmögenheter har förändrats genom sådana äktenskap" påpekar MIMs ordförande Sultan Salahuddin Owaisi glatt.
Kommentarer:
(1) Ironiskt nog verkar det som alla flickor som erbjuds på detta sätt är muslimer - varken hinduer eller andra göre sig besvär.
(2) Arabernas uppförande i Indien har många paralleller med japaners och västerlänningars i Thailand, med den märkbara skillnaden att det i Indien innebär äktenskap, en betoning på oskuld och lokala myndigheter som till synes är glada över att tillhandahålla sina minderåriga flickor för sexturism.
(3) Arabisk sexturism är inte exklusiv för Indien utan den sker också i andra fattiga länder.
(4) Denna människohandel är endast en dimension av ett problem som är förhärskande i Saudiarabien och länderna i Persiska viken (för en annan dimension se "Saudiaraber importerar slavar till Amerika", Saudis Import Slaves to America").
(5) Konkubinat, tvångsarbete, kontraktstjänare, slaveri – dessa djupgående problem är långt ifrån något man diskuterar i Persiska viken, än mindre löser. Faktiskt har en framstående saudiarabisk teolog gått så långt som att slå fast att "Slaveri är en del av islam" och den som säger att det bör överges "är en otrogen". Så länge som sådana attityder kan uttryckas offentligt utan censur kommer övergreppen att fortsätta.
(6) Hyckleriet i denna handel är kanske den mest avskyvärda aspekten. Bättre med prostitution ärligt talat än med religiöst sanktionerat falskt äktenskap, den förra medges vara en last medan den senare framställs som en dygd.
(7) Wajihuddin jämför de arabiska männen med "medeltida monarker" och analogin är passande. Dessa transaktioner med muslimska minderåriga och utförda under överinseende av islamisk lag visar återigen på dominansen av förmoderna sedvänjor i den muslimska världen och det brådskande behovet av att modernisera den islamska religionen.
_________
Uppdatering 7 oktober 2005: En källförteckning över vad jag skrivit om "Sex och genusrelationer " Sex and gender relations ger en bakgrund till det problem som beskrivs här. Se i synnerhet "Kvinnlig lust och islamiskt trauma" Female Desire and Islamic Trauma."
Uppdatering 8 oktober 2005: Se min bloggpost "Arabisk sexturism uppdaterad" Arabian Sex Tourism Updated för mer aktuell information om detta ämne.
