The Australian: I Egypten har islamistiska partier nu omkring 80 procent av platserna i parlamentet. Betyder detta, med tanke på att majoriteten av demonstranterna på Tahrir-torget var liberala sekulära, att Egyptens arabiska vår har kapats?
Daniel Pipes: Nej, eftersom liberalerna på Tahrir-torget inte tvingade bort Mubarak från makten. Militären drog nytta av deras massdemonstrationer för att avsätta en president man hade fått nog av, till stora delar på grund av hans avsikt att lämna över makten till hans son Gamal.
Är segern för det Muslimska Brödraskapet dåliga nyheter för Egyptens koptiska kristna och de sekulära?
Ja, men kopterna har farit illa under militären också, militären inledde en pogrom mot dem för ett halvår sedan. Jag tvivlar på att det Muslimska Brödraskapet har vunnit utan anser snarare parlamentsvalet vara bedrägligt valfusk.
Finns det en risk för att de stora vinnarna på massdemonstrationerna i Mellanöstern kommer att vara välorganiserade islamiska partier?
Ja, välorganiserade islamiska partier har möjlighet att ta makten i ett antal länder inklusive Libyen, Jordanien, Syrien och Jemen. Men jag ser detta mer som ett resultat av flyktiga ekonomiska vedermödor än som en konsekvens av en djup frustration med svagheten hos umman, den muslimska gruppen, under de senaste två seklen. Jag kallar detta för moderna islams trauma.
Om USA inte hade gått ut i krig mot Irak, skulle Saddam Hussein ha störtats av sitt eget folk ändå?
Nej, eftersom Saddam Husseins regim var unik i sin brutalitet och i hans beslutsamhet att hålla sig kvar vid makten. Den syriska regimen är förmodligen den närmaste parallellen till det. Jag tvivlar på att irakierna skulle ha revolterat mot Saddam; om de gjort det tvivlar jag på att de skulle ha lyckats. Kom ihåg att Saddam använde kemiska vapen mot sitt eget folk 1988.
Håller Irans regim på att försvagas?
De känner definitivt av pressen. Den europeiska oljebojkotten fungerar och den nuvarande striden mellan president Ahmadinajad och högste ledaren Khamenei visar på en allvarlig inre splittring mellan prästerskapets elit och de militära veteranerna som Ahmadinajad. Jag anser att man kan jämföra Iran med Sovjetunionen på 1970-talet: en mäktig och krigisk stat men också en ihålig sådan eftersom de stött bort och fjärmat sig från de flesta av sina medborgare.
Vad är sannolikheten för ett amerikanskt och/eller israeliskt angrepp på Irans kärnkraftanläggningar?
Det kan jag inte svara på men jag har en känsla av att iranierna kommer att förhindras från att skaffa sig kärnvapen. Teheran är lika fast besluten att bygga kärnvapen som det Nordkoreanska ledarskapet.
Skulle inte ett militärt angrepp mot Iran svetsa samman befolkning bakom den teokratiska regimen?
Möjligen, men det kanske får dem att vända sin ilska mot regeringen. Det är svårt att förutsäga.
Du är mer pessimistisk om Turkiet än Iran, eller hur?
Ja. När det islamistiska partiet AKP kom till makten 2002 var de försiktiga med militären och gjorde väldigt lite för att avskaffa de sekulära principer som infördes av Ataturk på 1920-talet. När de återvaldes 2007 blev AKPs islamiseringsprojekt mycket mer uppenbart, i synnerhet försvagningen av militärens politiska makt. Sedan deras återval förra året har AKP tagit av silkesvantarna och terroriseringen har ökat.
Kan Syriens president Bashar al-Assad överleva?
Nej. Ökat motstånd från soldaterna, växande ekonomiska problem och begynnande internationell opposition gör att regimen är dödsdömd.
Är fundamentalistiska islams inflytande på uppgående eller avtagande?
Det har nu nått sin kulmen. Kollapsen av den islamiska regimen i Iran skulle vara en viktig händelse i dess nedgång.