De franska och brittiska imperierna hade historiskt sett olika förutsättningar. De förra fokuserade (i enlighet med den romerska traditionen) mer på kultur och den senare mer på ras, hierarki och familj. Denna skillnad tog sig många uttryck: man kan få bifteck-frites serverat i små städer i den tidigare franska kolonin Niger men knappt någon engelsk mat ens i de större städerna i grannlandet Nigeria. Léopold Senghor från Senegal blev en betydande fransk poet och kulturpersonlighet medan Rabindranath Tagore från Bengal aldrig lyckades ta sig förbi sitt indiska ursprung.
 Charles de Gaulle utsågs av Time Magazine till Årets man 1959, samma år som han fällde sina anti-arabiska kommentarer. |
C'est très bien qu'il y ait des Français jaunes, des Français noirs, des Français bruns. Ils montrent que la France est ouverte à toutes les races et qu'elle a une vocation universelle. Mais à condition qu'ils restent une petite minorité. Sinon, la France ne serait plus la France. Nous sommes quand même avant tout un peuple européen de race blanche, de culture grecque et latine et de religion chrétienne.
Qu'on ne se raconte pas des histoires ! Les musulmans, vous êtes allés les voir ? Vous les avez regardés avec leurs turbans et leur djellabas ? Vous voyez bien que ce ne sont pas des Français ! Ceux qui prônent l'intégration ont une cervelle de colibri. Essayez d'intégrer de l'huile et du vinaigre. Agitez la bouteille. Au bout d'un moment, ils se sépareront de nouveau.
Les Arabes sont des Arabes, les Français sont des Français. Vous croyez que le corps français peut absorber dix millions de musulmans, qui demain seront vingt millions, après demain quarante ? Si nous faisions l'intégration, si tous les Arabes et les Berbères d'Algérie étaient considérés comme des Français, les empêcheriez-vous de venir s'installer en métropole, alors que le niveau de vie y est tellement plus élevé? Mon village ne s'appellerait plus Colombey-les-Deux-Eglises mais Colombey-les-Deux-Mosquées.
I svensk översättning:
Det är väldigt bra att det finns gula fransmän, svarta fransmän, bruna fransmän. Det visar att Frankrike är öppet för alla raser och har en universell kallelse. Men [det är bra] under förutsättning att de fortfarande förblir en liten minoritet. Annars skulle Frankrike inte längre vara Frankrike. Vi är fortfarande först och främst ett europeiskt folk av den vita rasen, grekisk och latinsk kultur och den kristna religionen.
Berätta inte historier för mig! Muslimer, har ni sett dem? Har ni sett dem med deras turbaner och kaftaner? Man ser att de inte är fransmän! De som förespråkar integration har inte mer förstånd än en kolibri. Försök att blanda olja och vinäger. Skaka flaskan. Efter en sekund separerar de sig igen.
Araber är araber, fransmän är fransmän. Tror ni att det politiska Frankrike kan absorbera tio miljoner muslimer, som i morgon kan vara tjugo miljoner och i övermorgon fyrtio? Om vi integrerade dem, om alla araber och berber från Algeriet skulle betraktas som fransmän, hur skulle vi då kunna hindra dem från att bosätta sig i Frankrike där levnadsstandarden är så mycket högre? Min stad skulle inte längre heta Colombey-les-Deux-Eglises (Colombey-de-två-kyrkorna) utan Colombey-les-Deux-Mosquées (Colombey-de-två-moskéerna).
 Enoch Powell är ihågkommen för endast en sak, hans "Rivers of Blood" tal. |
En total förvandling till vilken det inte finns någon motsvarighet under tusen år av engelsk historia. Om femton eller tjugo år, om den nuvarande trenden håller i sig, kommer det att i detta land finnas 3 ½ miljoner invandrare från Samväldesländerna och deras efterkommande. … De som gudarna vill förgöra, gör de först galna. Vi måste vara galna, bokstavligt talat galna, som nation som tillåter det årliga inflödet av omkring 50 000 anhöriga av vilka de flesta utgör den framtida tillväxten av den invandrande befolkningen. Det är som att se en nation ivrigt upptagen med att elda på sin egen begravningseld.
Powell uppmanade, förutom till ett slut på invandringen, till återemigration eller återvändandet av invandrare till deras ursprungsländer.
Om all invandring tog slut imorgon skulle tillväxten av invandrare och den invandrarefterkommande befolkningen minska rejält, men den framtida storleken på detta element i befolkningen skulle lämna den grundläggande karaktären av den nationella faran intakt. Detta kan därför endast lösas när den övervägande delen fortfarande omfattar personer som kommit till detta land under de senaste tio åren eller så. Därav denna brådska att nu genomföra den andra delen av det Konservativa partiets politik: uppmuntran till återvändande.
Han ville också få slut på vad han uppfattade som favorisering gentemot invandrare:
Alla som är medborgare i detta land skall vara lika inför lagen och offentliga myndigheter skall inte diskriminera eller göra skillnad på dem. … Detta betyder inte att invandraren och hans efterkommande bör upphöjas till en privilegierad eller speciell klass, eller att medborgare skall förnekas sina rättigheter att välja selektivt mellan en landsman och en annan när det gäller förvaltningen av hans egna angelägenheter.
I detta ämne höjde sig Powell retoriskt:
Det finns inga som värre missuppfattat verkligheten än de som högljutt kräver lagstiftning mot vad de kallar "diskriminering", vare sig de är ledarskribenter av samma sort och ibland på samma dagstidning som år efter år på 1930-talet försökte förblinda detta land för den ökade fara det stod inför, eller ärkebiskopar som bor i palats och mår bra med sängkläderna uppdragna över sina huvuden.
Slutligen rasade Powell mot integration.
Att integreras in i en befolkning innebär i praktiken att inte särskilja sig från de andra medlemmarna. Nu är det alltid så att där det finns märkbara fysiska skillnader, i synnerhet hudfärg, är integration svårt, åtminstone under en period, men inte omöjlig.
Och vidare till finalen:
När jag ser framåt fylls jag med onda aningar. Likt romarna tycker jag mig se"Floden Tibern skumma av mycket blod".
Detta tal gjorde effektivt slut på Powells en gång så lovande politiska karriär.
Kommentarer:
(1) Dessa två uttalanden har mycket bredare stöd idag än när det sades för 54 respektive 45 år sedan.
(2) Samtidigt skulle ingen betydande politiker idag våga tala så öppet som de två gjorde på den tiden.
(3) Islam, där tyngdpunkten idag ligger, nämns inte alls. De Gaulle talade om "turbaner och kaftaner" inte Shari'a och hedersmord. Powell hänvisade till "utmärkande fysiska skillnader, i synnerhet hudfärg", inte islamistisk överhöghet eller kvinnlig könsstympning.
