De skamliga presidentkandidater som Amerikas två stora politiska partier vaskat fram, båda lika motbjudande på sina egna utmärkande sätt, försätter många konservativa i ett dilemma. Vi kan inte rösta för varken Hillary Clinton eller Donald Trump. Inte heller kan vi, hur mycket vi än försöker, känna sympati för Gary Johnsons Libertarian Parti.
Vad kan man göra? Här är min lösning:
Skulle Trump återigen lyckas dra alla bookmakers vid näsan och vinna den 8 november är två saker sannolika: För det första kommer han inte att förvandlas till en "presidentliknande" president utan han kommer att med rätta dra slutsatsen att han vann presidentvalet tack vare sin personlighet, stil och politik. Följaktligen kommer han att med oförminskad styrka fortsätta med sitt buffliga, amatörmässiga, oförskämda och narcissistiska sätt. Vi kan förvänta oss att Trump kommer att bli mer Trumpisk än någonsin.
 Om Trump skulle väljas kan vi förvänta oss att han blir mer Trumpisk än någonsin. |
Vi kan förvänta oss att han behandlar den amerikanska regeringen som sin personliga ägodel, som en pampigare version av Trump-företagen. Han kommer att visa förakt för de regler och traditioner som finns och samtidigt utmana lagar och myndigheter. Han kommer att behandla senatorer, domare, generaler och guvernörer som sina personliga anställda som måste uppfylla hans önskemål – annars. Han kommer att ifrågasätta uppdelningen av maktbefogenheter som aldrig tidigare.
Den andra förutsägelsen: Många folkvalda Republikaner kommer att förbli kritiska till Trump och distansera sig från honom. De betraktar honom som en inkräktare som de varken gillar eller litar på. Med några få undantag ogillar de att han kapat den Republikanska dagordningen. Deras extremt negativa respons på hans sex-snack i ett "omklädningsrum" fick stor betydelse, vilket tyder på att de kommer att gå hårt åt honom som president om han avviker från accepterad praxis. Skulle han ignorera Kongressen eller driva en politik som de anser vara emot vad de står för har det Republikanska etablissemanget signalerat att man kommer att överge honom på nolltid.
 Representanthuset har två gånger ställt en president inför riksrätt, men Senaten har aldrig dömt. |
Tillsammans gör hans personlighet och isolering från hans eget parti att Trump är mindre skyddad från att ställas inför riksrätt än någon annan amerikansk president i historien. Demokrater föraktar honom nästan utan undantag men det gör även många Republikaner. Tillräckligt många av dem skulle troligen rösta för att ställa honom inför riksrätt och därmed uppnå den nödvändiga enkla majoriteten i Representanthuset och två-tredjedels majoritet i Senaten.
Detta scenario är än mer troligt eftersom Trump skulle efterträdas av sin vice-president, den formidabla konservative Mike Pence.
Efter att en kort period ha arbetat direkt med Pence 2007 under hans tid i Representanthusets kommitté för utrikesfrågor, kan jag gå i god för hans rekorderliga personlighet och åsikter. Han passar in på vad konservativa vill ha i en president, från konsekvens till artighet, från kulturell bakgrund till utrikespolitiskt kunnande. Han har den rätta spännvidden av erfarenhet och han har en möjlighet att bli Ronald Reagans svårfångade värdiga efterträdare.
Att ett antal högt uppsatta Republikaner, inklusive John Thune från South Dakota, den tredje högst uppsatta senatorn, uppmanade Trump att ge upp kampen och bana väg för Pence får liten praktisk betydelse före valet men betydande konsekvenser om Trump skull väljas. Betydande konsekvenser får också det faktum att andra Republikanska ledare, som Kelly Ayotte från New Hampshire, sade att de planerar att skriva in Pence namn när de röstar i presidentvalet den 8 november. Det planerar jag också att göra.
 Mike Pence vid ett kampanjevenemang nyligen i Iowa. |
Dessa åtgärder pekar på att Republikanska medlemmar i Kongressen potentiellt röstar för att åtala Trump. Följaktligen, även om jag personligen omöjligen skulle kunna rösta för Trump så kommer jag att bidra till att han vinner – och sedan ersättas av President Pence.
