Intervjuad av Niram Ferretti.
L'Informales engelska titel: "Nya utmaningar i Mellanöstern: Intervju med Daniel Pipes".
Fråga: Som kritisk till den Gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) med Iran, kärnvapenavtalet, vad anser du om att Donald Trump sagt upp det?
Svar: Jag är oerhört nöjd. Avtalet med Iran gav mullorna i Teheran enorma fördelar, de fick handlingsfrihet nu och kärnvapen senare, för vilket de fick enorma summor pengar. Det kunde inte dras tillbaka tillräckligt fort.
Fråga: Benjamin Netanyahu, en väldigt öppenhjärtig motståndare till kärnvapenavtalet, sade i sitt tal till Kongressen 2015 att "Irans regim är inte endast ett judiskt problem, lika lite som att nazistregimen endast var ett judiskt problem ... Irans regim utgör ett allvarligt hot mot inte endast Israel utan mot världsfreden". Hade han rätt?
 Netanyahu talade på en gemensam session i den amerikanska Kongressen den 3 mars 2015. |
Svar: Helt rätt. Iranierna är för närvarande engagerade i krigsföring i Irak, Syrien, Libanon plus att de hotar Saudiarabien och andra stater i Persiska viken. Utöver det finns hotet om ett kärnvapen som kan starta en elektromagnetisk puls i USA och andra västerländska länder och orsaka en katastrofal förlust av liv.
Fråga: Många europeiska ledare har sagt att den Europeiska Unionen kommer att hålla fast vid JCPOA; är det realistiskt att tro att avtalet kan bibehållas när den amerikanska regeringen återgår till ekonomiska sanktioner mot Iran?
Svar: Ja, européerna kan skapa företag som Total S.A. som inte har någon verksamhet i USA och därför kan agera fritt i Iran. Dessutom om européerna övertygar Teheran om att fortsätta följa villkoren i JCPOA så kommer detta att göra att det amerikanska beslutet inte kostar något; Washington drog sig ur men iranierna kommer att fortsätta att inte berika uran. (Uppdatering: Efter denna intervju gjordes bekräftade Irans president Rouhani att Irans regering kommer att följa villkoren i JCPOA om européerna gjorde vissa eftergifter. I så fall kommer det amerikanska tillbakadragandet inte att förändra iraniernas agerande).
Fråga: Med en iransk ekonomi som redan är på fallrepet hur starkt tror du att det amerikanska beslutet att säga upp avtalet kommer att påverka landet?
Svar: Det iranska ledarskapet har byggt upp en "motståndsekonomi" som kan motstå sanktioner så landet kommer att kunna hantera försakelser. Huruvida det iranska folket kommer att acceptera ökad fattigdom är emellertid en annan fråga. Jag förväntar mig att de kommer att bli alltmer missnöjda vilket slutligen kommer att leda till en explosion.
 Rubrik i "The Guardian" dagen efter Trumps beslut att dra sig ur JCPOA. |
Fråga: I en intervju med L'Informale i november sade du "Jag önskar att Washington var mer fundamentalt fientliga gentemot den Islamiska republiken Iran till den grad att man söker förändra regimen, men det har aldrig varit fallet under nästan fyrtio år av Khomeinistiska regeringar". Utnämningarna av Mike Pompeo som utrikesminister och i synnerhet John Bolton som Nationell säkerhetsrådgivare, plus att man drar sig ur Iran-avtalet, pekar på en mer beslutsam inställning gentemot Iran. Är det möjligt att din önskan snart slår in?
Svar: Jag tvivlar på det. Notera vad Trump sade om Irans ledare efter hans tillbakadragande från JCPOA: "De kommer att vilja sluta ett nytt och bestående avtal, ett som gynnar hela Iran och det iranska folket. När de gör det är jag redo och villig (att förhandla)". Detta tyder inte på en avsikt att åstadkomma en regimförändring.
Fråga: Tror du att den direkta konfrontationen nyligen mellan Israel och Iran är ett möjligt förspel till något större?
Svar: Ja. Medan de senaste omgångarna verkar ha varit i det närmaste totala misslyckanden för iranierna så har de mer effektiva sätt att slå till mot Israel. De kan använda sig av ställföreträdare som attackerar Israel från Gaza, Syrien och (i synnerhet) Libanon. Eller de kan använda sig av jihadistiskt våld mot judar i Buenos Aires eller Burgas.
 Efterdyningarna av Irans bombning av AMIA-byggnaden i Buenos Aires i juli 1994 som dödade 85. |
Fråga: Hittills har Putin inte lagt sig i Israels militära aktivitet mot Iran i Syrien men även om Ryssland och Iran inte delar geopolitiska mål så är de allierade. Är det inte oundvikligt att Putin kommer att vidta åtgärder mot israeliska intressen?
Svar: Nej det är inte oundvikligt. För det första har Putin konsekvent sökt goda förbindelser med Israel. För det andra vill han inte att iranierna dominerar Syrien, så att israelerna slår ner dem tjänar hans intressen.
Fråga: Du har varit skeptisk mot Donald Trump; vad är din bedömning av hans djärva beslut i Mellanöstern såsom att flytta ambassaden till Jerusalem, underteckna Taylor Force Act, hålla inne betalning till UNRWA och dra sig ur Iran-avtalet?
Svar: Trumps brist på politisk filosofi och hans allmänna oförutsägbarhet gjorde att jag fruktade att han skulle begå stora misstag i Mellanöstern. Hittills har jag blivit mycket positivt överraskad. Men han skulle kunna ändra sig på ett ögonblick så jag är fortfarande beredd på framtida problem.
