Det har sjudit av spänning mellan de två länderna sedan Irans islamiska revolution för fyrtio år sedan. Men konflikten har nyligen eskalerat till hot om krig.
År 2015 undertecknade Iran en överenskommelse om att begränsa sitt kärnvapenprogram. De som undertecknade avtalet var USA, Storbritannien, Frankrike, Kina, Ryssland och Tyskland.
NICK EICHER, VÄRD: Men President Trump drog sig ur avtalet förra året. Han tyckte inte att avtalet var tillräckligt för att begränsa Irans vapenprogram. Han vill förhandla fram ett nytt avtal. Hittills har Teheran vägrat.
Att minska Irans militära makt är viktigt för USAs försvarspolitik. Men det är också nödvändigt för fred i Mellanöstern. Iran har alltmer skapat instabilitet i regionen genom att blanda sig i sina grannars angelägenheter.
Jill Nelson från WORLD Radio rapporterar:
JILL NELSON, REPORTER: USA och Iran kom närmare ett krig förra veckan än vad de har gjort på 40 år.
President Trump sade att USA var redo att slå till mot tre mål i Iran på torsdagskvällen. Anfallet avbröts i sista minuten efter att han fick veta att 150 människor skulle dö. Detta skedde efter det att Iran sköt ner en amerikansk spaningsdrönare, detta har gjort att de två länderna nu står närmare en fullskalig konfrontation.
PIPES: Jag tror inte att någon av parterna vill ha ett hett krig men de varnar varandra vilt och avskräcker varandra ...
Daniel Pipes är ordförande för Middle East Forum och en expert på islam och Mellanöstern. Han är inte särskilt oroad för ett överhängande krig men säger att Iran skapar stora problem i regionen.
PIPES: De har flyt vilket ofta har påpekats. Iranierna dominerar i fyra arabiska huvudstäder: De jemenitiska, libanesiska, syriska och irakiska. De är den största destruktiva kraften i Mellanöstern.
Detta är ett problem eftersom Teheran exporterar terrorism och destabiliserar västerländska allierade. Irans ledarskap vill dominera hela regionen.
Pipes säger att Iran iscensätter attacker på ett smart och anonymt sätt genom ombudsgrupper. USA skyllde på de iranskstödda Huti-rebellerna för attackerna på fyra oljetankfartyg i mitten på maj. Iran förnekade all inblandning. Två andra tankfartyg anfölls den 13 juni på samma ställe – Omanbukten. Trettio procent av världens råolja passerar genom denna bukt.
SAUDIARABIEN: (Den saudiske kungen talar på arabiska)
Saudiarabien har försökt att få stöd mot Iran bland Gulfstaterna. Under ett möte i juni med arabiska och muslimska ledare i Mecka fördömde den saudiske kungen Irans agerande. Förenade Arabemiraten står på Saudiarabiens sida men andra stater har varit ovilliga att ansluta sig till de två länderna.
Den lilla men rika nationen Qatar är en stor källa till osäkerhet. Extremistiska element har blomstrat där och Iran har en nära och bra relation med landets ledare. Daniel Pipes säger att den saudiske Prinsen Muhammad bin Salman gjorde en missbedömning när han bröt de diplomatiska banden med Qatar för två år sedan.
PIPES: Det var ett av MBSs många misstag. Han agerar först och tänker sedan. Och detta fick qatarierna att vända sig till iranierna och till turkarna.
I Qatar finns också USAs mest strategiska militärbas utanför USA. Detta kommer inte att förändras inom den närmaste framtiden men det utgör ett dilemma för västvärlden.
PIPES: Alla är mer eller mindre islamister, men qatarierna är mer aktiva nu än saudierna, vilket är en förändring.
Iran håller också på att sig in i ett annat amerikanskt fäste: Irak. Daniel Ibrahim föddes i den irakiska staden Nineveh och han har varit rådgivare åt den amerikanska flottan, han analyserar de förändrade allianserna i Mellanöstern. Han säger att Iran har mer inflytande i Irak än vi inser.
IBRAHIM: Vi tror här att Irak är allierat med USA men fakta på marken säger oss något annat. Iranierna känner att de kontrollerar presidenten, den irakiska presidenten, eftersom han sitter vid makten tack var dem. De känner att parlamentets ledare är där tack vare dem och premiärministern är definitivt där tack vare dem.
Irans regionala ambitioner gör deras strävan efter kärnvapen till ett pressande problem. Men ansträngningar att tygla programmet håller på att vittra sönder.
President Trump drog tillbaka USAs medverkan i kärnvapenavtalet från 2015 på grund av oro över Irans ballistiska missilprogram. Sedan beviljade Vita Huset en ny omgång med sanktioner mot Iran i april.
Teheran känner av pressen. Dess ledare satte den 7 juli som sista dag för Europa att hitta ett sätt att rädda kärnvapenavtalet. Annars, varnar Iran, kommer man att fortsätta berika uran till nivåer som möjliggör produktion av kärnvapen.
Förra veckan meddelade Pentagon att man planerar att skicka ytterligare tusen trupper till Mellanöstern mitt under den pågående krisen. President Trump vidhåller att han inte är ute efter ett regimskifte. Han vill endast uppmuntra Iran till att ändra kurs.
TRUMP: Och jag är inte alls ute efter att skada Iran. Jag är ute efter att få iranierna att säga nej till kärnvapen. Vi har tillräckligt med problem i världen nu utan kärnvapen. Inga kärnvapen för Iran.
Men Pipes säger att en regimförändring i Teheran skulle vara positivt under förutsättning att det leds av iranier i exil och oppositionsgrupper i Iran som stöds av Väst. Han säger att det iranska folket har lärt sig en läxa under de senaste 40-åren och är redo för förändring.
Och, säger Pipes, det gör regimen sårbar.
PIPES: Det skulle kunna hända att iranierna vaknar varje morgon och finner att några bagerier inte har bröd, några bensinstationer inte har bränsle och detta skulle kunna leda till problem och det skulle kunna skaka om regimen. Det skulle kunna störta regimen.
Rapporterande för WORLD Radio, det här är Jill Nelson.
