Alla känner till kampen mellan judar och muslimer om anspråken på att styra över Jerusalem, med de palestinska lögnerna om att Jerusalem inte har någon plats i judendomen och det proisraeliska vederläggandet att Jerusalem inte nämns i koranen.
Men det pågår en hetsig om än mindre offentlig strid om Jerusalem (arabiska: Al-Quds): inte om rätten att styra staden utan om bestämmanderätten över Tempelberget (arabiska: Al-Haram ash-Sharif), den heliga esplanaden där det finns två antika och heliga byggnader, Klippmoskén (byggd 691) och Al-Aqsa-Moskén (705). Det är framförallt fem muslimska aktörer som är engagerade i denna invecklade och betydelsefulla kamp: den Palestinska myndigheten, det Hashemitiska kungadömet Jordanien, Kungadömet Saudiarabien, Republiken Turkiet och Kungadömet Marocko. Var och en har sina distinkta styrkor och mål.
 Al-Aqsa-moskén och Klippmoskén. |
Palestinska Myndigheten: Att kontrollera Tempelberget är absolut nödvändigt för den Palestinska myndighetens uppdrag. Den kanske saknar de ekonomiska och militära resurserna av en stat men den har unik makt inom två områden: den dagliga hanteringen (tack vare israelisk hänsynsfullhet) och ett brett internationellt stöd för sitt anspråk på att styra över östra Jerusalem. Den Palestinska myndigheten upprätthåller nitiskt denna makt genom att skrämma Israel med sin uppmaning till muslimskt raseri och vänsteranhängares antisionism. Som den nuvarande härskaren över Tempelberget är de den status quo-makt som motstår alla förändringar.
Jordanien: Amman åtnjuter många formella privilegier man har väldigt lite att säga till om. I fredsavtalet mellan Israel och Jordanien från 1994 står det att "Israel respekterar Jordaniens nuvarande speciella roll" för "Muslimska heliga helgedomar i Jerusalem" och man ger "Jordaniens historiska roll i dessa helgedomar hög prioritet". En forskare översätter felaktigt detta till ett förmodat förvaltarskap "med de åtföljande skyldigheterna att underhålla, skydda och reglera tillgång till helgedomarna". I själva verket samarbetar Israel med ganska vänligt inställda jordanska kungar för att dölja dessas oförmåga eftersom den föregivna "speciella rollen" är, säger Nadav Shragai, det centrala ankare som stärker deras kungliga styre, ger det legitimitet när det gäller att konfrontera islamiska extremistiska element i Jordanien. Jordanien fruktar att en försvagad närvaro på berget oundvikligen också kommer att bidra till att undergräva kungadömets stabilitet till den grad att det utgör ett existentiellt hot.
Saudiarabien: Saudierna saknar inflytande men strävar intensivt efter lite makt för att förstärka sin internationella ställning. John Jenkins, en före detta brittisk ambassadör till Riyadh, förklarar varför: "Iran har alltid utmanat legitimiteten av deras förvaltarskap av Mecka och Medina. Om de skulle lägga till en tredje helgedom till sin lista skulle detta kunna stärka deras anspråk på att vara den obestridda (religiösa) ledaren av den islamiska världen". Israelerna skulle kunna ge Riyadh sådan makt och samtidigt göra ett fredsavtal mer attraktivt och försvaga den palestinska kontrollen.
 Turkiets president Erdoğan (M) och hans fru Emine besökte Tempelberget 2005. |
Turkiet: Det Osmanska riket styrde Jerusalem under fyra århundraden, 1516–1917 varefter de turkiska myndigheterna helt plötsligt tappade intresse för det. Recep Tayyip Erdoğan förnyade nyligen sina anspråk på stadens heliga platser vilket kulminerade i ett uttalande i oktober 2020 där han säger att "denna stad som vi var tvungna att lämna i tårar under Första världskriget ... är vår stad, en stad från oss". Ankara har backat upp dessa ord med tiotals miljoner dollar för att få stöd för Turkiets anspråk på Tempelberget och utmana israeliskt styre. Turkarna gör gemensam sak med Hamas och samarbetar inte med den judiska staten som i sin tur vill begränsa deras roll.
Marocko: Att vara ordförande för Islamiska konferensorganisationens Al-Quds kommitté och värd för dess högkvarter sedan kommittén grundandes 1975 ger marockanska kungar ett visst inflytande över Tempelberget – trots ett avstånd på 4000 kilometer. Kommittén har också ett dotterbolag, Bayt Mal AlQuds Agency, som finansierar islamiska intressen i Jerusalem genom att donera bönemattor, bygga hus, hjälpa till med renoveringar etc. Symboliskt nog så bad utrikesminister Nasser Bourita vid Al-Aqsa i mars 2018 för att sända "ett starkt budskap till stöd för den palestinska saken". I allmänhet har marockanska kungar allierat sig med saudiska kungar i frågor som rör Tempelberget för att försvaga jordanska kungar. Att vinna goodwill hos israelerna spelade förmodligen en roll i Rabats beslut i december 2020 att normalisera förbindelserna med den judiska staten.
Israel: Israel står inför två fientliga aktörer på Tempelberget (den Palestinska myndigheten, Turkiet/Hamas) och tre aktörer som halvt om halvt är villiga att arbeta med dem (Jordanien, Saudiarabien och Marocko). Fram tills nu har israeliska ledare saknat fantasi för att utnyttja denna rivalitet med dess stora potential för psykologisk påverkan, för att hjälpa till att uppnå israelisk seger. Ett förslag: uppmuntra härskarna i Förenade Arabemiraten att ansluta sig till de andra tre kungarna för att underminera den Palestinska myndighetens legitimitet. En annan idé: återuppliva Ehud Olmerts initiativ att sponsra en kommitté med uppgift att ha tillsyn över islamiska heliga platser i Jerusalem.
 Kanske israels regering borde samarbeta med de tre kungarna från (V till H) Jordanien, Saudiarabien och Marocko. |
Bollen är på Israels planhalva.
