I en artikel nyligen, "Hur ukrainska flyktingar oavsiktligt skulle kunna radera ut västvärlden" förutspådde jag att
förespråkare för mångkultur och öppna gränser har med det ukrainska exemplet tagit tillfället i akt att hävda att alla mindre generösa svar på migranter från Afrika, Mellanöstern och Sydasien är rasism, främlingsfientlighet eller "islamofobi". Med det just nu intensiva fokuset på ukrainarna så uppmärksammas detta för tillfället inte särskilt mycket, men efter den nuvarande krisen tar slut och icke-västerländska migranter återvänder till rampljuset kommer detta resonemang säkerligen att framträda och bli en kraft.
Den förutspådda kampanjen har nu börjat. "Vi är alla ukrainare!" är stridsropet från en aktivistgrupp i Paris som stöder olaglig invandring och som fördömer Frankrikes "apartheid-politik" vad gäller behandlingen av migranter. (18 juli 2022).
 Mötet i Paris fördömer Frankrikes "apartheid" flyktingpolitik. |
Uppdatering 26 juli 2022: Fem stora biståndsorganisationer skrev ett brev till Nederländernas premiärminister där de pressade honom att göra mer för utsatta invandrare och noterade att detta borde vara möjligt "med tanke på det hjärtevärmande sätt på vilket man mottagit tiotusentals ukrainare".
Uppdatering 30 juli 2022: Raphael Minder från Financial Times skriver en snyfthistoria om illegala migranter från Belarus under rubriken "Polen kritiseras för 'glömda' flyktingar: ukrainare välkomnas men andra som kommer via Belarus stoppas av 'gränsmur'".
För att klargöra vad han menar citerar han en polsk aktivist, Agata Ferenc: "Vår regering har utnyttjat ukrainarna politiskt för att visa att vi är ett fantastiskt folk, vi har svarat på en kris vars storlek gör det lätt att glömma rasismen gentemot de väldigt olika människor som korsar gränsen från Belarus". Som om detta inte vore nog, att längs gränsen med Belarus bygga för €353 miljoner ett 186 km långt och 5 meter högt staket av stål som skär igenom en uråldrig skog är bevis på att den polska regeringen är ekologiskt kriminell:
Małgorzata Tokarska, en genetiker som studerar bison som strövar omkring i skogen, sade att EU och Unesco hade blundat för en polsk mur som var "den största och värsta mänskliga inblandning" som drabbat en unik skog som varit skyddad sedan medeltiden som kunglig jaktmark.
Lokalbefolkningen klagar också över minskad turism. Och det otäcka staketet fungera inte ens utan utsätter endast de illegala för fara: det har endast "saktat ner flyktingarna snarare än stoppat dem helt och hållet samtidigt som det uppmuntrar fler människor att vada genom farliga våtmarker där det inte går att sätta upp stängsel".
Naturligtvis åberopas Amnesty International, Polen beskylls för "rasism och hyckleri" på grund av sin dåliga behandling av illegala migranter som korsar gränsen från Belarus "jämfört med deras omfamning av ukrainare". Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter lade sig också oombedda i: "Detta är nu Europas bortglömda flyktingkris där våldsamheter mot och bortstötning av dem är helt oacceptabelt".
Kommentar: Som jag förutspådde så kommer behandlingen av illegala migranter, vilket markant skiljer sig från hur de ukrainska flyktingarna behandlas, att utsättas för ihållande och ursinnig kritik från den politiska vänstern. Det har bara börjat.
Uppdatering 1 augusti 2022: BBC rapporterar att Harbour Project, en brittisk välgörenhetsorganisation som hjälper flyktingar, kan se stora skillnader i hur Storbritannien hjälper människor från olika länder, i synnerhet noterade man att många ukrainare omedelbart fick flyktingstatus och inbjöds att bo hemma hos folk medan afghaner blev kvar på hotell i flera månader.
Uppdatering 2 augusti 2022: Jeremy Corbyn, den tidigare brittiske Labour-ledaren: "Jag måste säga att generellt sett har Europa varit väldigt välkomnande mot ukrainska flyktingar och det är bra och det är rätt. Tyvärr är de inte så välkomnande och inte så tillmötesgående mot flyktingar som kommer från Jemen eller någon annanstans. Enligt min mening så behöver flyktingar hjälp och stöd oavsett var de kommer ifrån".
