Kriget mot terror har inte varit ämne för en enda amerikansk spelfilm, inte heller är det, så vitt jag vet, någon på gång. Men TV visar sig vara lite djärvare och det bör bli intressant söndagen den 9 januari när Fox börjar en ny säsong av sin actionserie 24.
Varför denna frånvaro av filmer om det pågående kriget? Jack Valenti, den dåvarande chefen för Motion Picture Association of America, svarade en gång med egna frågor:
Vem skulle du ha som fienden om du gjorde en film om terrorism? Du skulle förmodligen ha muslimer, eller hur? Om du gjorde det tror jag det skulle bli ett bakslag från de anständiga, hårt arbetande, laglydiga muslimerna i detta land.
Detta är vad vissa kallar för förebyggande krypning. Andra kallar det dhimmitude.
I alla fall så var den senaste högbudgetfilmen som handlade om terrorism filmen Sum of All Fears som kom ut år 2002 ("27 000 kärnvapen. Ett saknas"), den filmen är baserad på en novell av Tom Clancy med samma namn. I novellen spränger arabiska terrorister en kärnladdning vid fotbollens Super Bowl, men i filmen, efter påtryckningar från islamistiska organisationer är terroristerna nynazister. ("Jag hoppas du känner dig försäkrad" skrev direktör Phil Alden Robinson år 2001 till Rådet för Amerikansk-islamiska relationer "att jag inte har för avsikt att främja negativa föreställningar av muslimer eller araber och jag sänder dig mina bästa önskningar i dina forstsatta ansträngningar att bekämpa diskriminering").
I en genomgång av nya filmer finner Jonathan V. Last att "Om någonting så har pressen på politisk korrekthet ökat sedan kriget mot terror började". Det första avbrottet i tystnaden kom i mitten på 2004 när The Grid, en miniserie hos TNT tog sig an radikala islam. Last kallade det för "det modigaste, mest vågade stycke underhållning på många år", just på grund av att Tracey Alexander och Brian Eastman, de exekutiva producenterna, inte skönmålade alla former av islam.
Ett utdrag från The Grids andra episod, som handlar om en libanesisk medborgare vid namn Fuqara som arresterats när han försökte fly USA efter att ha försökt mörda en FBI-agent ger en antydan om stämningen. Fuqara förhörs av Agent Canary medan hans advokat försöker stoppa processen:
Agent Canary: Mr Fuqara, vem beordrade er att begå mordet?
Fuqara: (Muttrar på arabiska).
Fuqaras advokat (till Agent Canary): Kan vi gå ut ett ögonblick? (De två går ut ur rummet). Våga dig inte att hota honom med en stämning.
Agent Canary: Han har information om planerade attacker här som skulle kunna hota tusentals amerikaners liv.
Fuqaras advokat: Och det ger dig rätten att summariskt avfärda Mr Fuqaras rättigheter? Men varför stanna där? Deportera alla muslimer i Amerika för att vinna ert krig!
Agent Canary: Jag skulle vilja påstå att vissa rättigheter upphör vid massmord.
Fuqaras advokat: Det gör de inte. Och tills det finns ett tillägg till konstitutionen om detta så kommer jag att skydda Mr Fuqaras rättigheter.
Ett andra avbrott kommer att komma om några dagar när Fox serie 24 visar fyra episoder som skildrar en muslimsk familj som kommer till USA endast för att genomföra attacker mot amerikaner. För att göra detta utger de sig för att vara rättskaffens människor. Så här beskriver Jim Finkle från Broadcasting & Cable dem: "En av bovarna är en Walkmanbärande, tuggummituggande tonåring som bråkar med sin konservative far om att dejta en amerikansk flicka och tala i telefon".
Men detta är en förklädnad.
Den unge mannen hjälper också sina föräldrar att planlägga en komplott för att döda ett stort antal amerikaner, en komplott som börjar med en attack på ett tåg. Över frukostbordet säger pappan till sin son: "Det vi kommer att uppnå idag kommer att förändra världen. Vi är lyckliga att vår familj har valts ut för att göra detta". "Ja pappa" svarar hans son.
Terroristerna lyckas ta försvarsministern som gisslan; och filmen når sin klimax när ministern visas på en ohygglig internetvideo liknande de som visas från Irak och därefter ställs inför rätta för "krigsbrott mot mänskligheten".
Som man kunde förutse så har 24 fått Rådet för Amerikansk-islamiska relationer, landets ledande islamistiska grupp, att gå i taket. Rådets taleskvinna Rabiah Ahmed klagar över att "De tar vardagliga amerikanska muslimska familjer och misstänkliggör dem. De får det att framstå som om familjer är medkonspiratörer i denna terroristkomplott".
Melanie McFarland, TV-kritiker på the Seattle Post-Intelligencers har inget tålamod med sådant gnäll: "Detta är 24, OK? Alla som ser på det vet att serien lånar aspekter från riktiga mardrömmar för att driva handlingen framåt, man bryr sig inte om politisk korrekthet".
Men det finns ett annat skäl till att behålla handlingen som den är. Nästan alla terroristmisstänkta i västvärlden sägs vara en vanlig kille eller en underbar tjej vilket jag tidigare påvisat. De adjektiv som passar in på Sajid Mohammed Badat, en britt, är typiska: "en vandrande ängel", "den mest lysande stjärnan i vår moské", en vänlig, varm person som tycker om att ha kul", "en vänlig, social, normal ung man som hade många vänner och inte hade några extrema åsikter på något sätt". Trots dessa lovord har han åtalats för att ha hjälpt skobombaren Richard C Reid med att försöka spränga ett flygplan och han kommer att ställas inför rätta anklagad för konspiration (han påträffades med delar för fler skobomber liknande de Reid använde).
Bara förra veckan rapporterade tidningen Seattle Times om en saudier som nu har deporterats från USA:
För sina arbetskamrater på University of Washingtons sjuksköterskeskola var Majid al-Massari en glad kille som studsade nerför korridorerna och var som en "stor teddybjörn". Vad hans vänner inte visste om den kraftige, skäggige 34-årige datasäkerhetsspecialisten var att han hade hjälpt till att upprätta en webbsida för en grupp med förbindelse till al-Qaida, citerade Usama bin Laden i sina egna inlägg på internet, angrep amerikansk politik i radioprogram från hans fars Londonbaserade radiostation och hade hamnat i de amerikanska terrorismutredarnas blickfång.
Denna sortens överraskning sker med sådan regelbundenhet att jag är frestad att generalisera: När de arresteras visar det sig att nästan varenda islamist i västvärlden från början hyllats som en förtjusande person och aldrig som en hatfylld ruvande enstöring.
Så hurra för Fox för att de skildrar verkligheten; och må de inte ge efter för islamisterna.
Uppdatering 14 januari 2005: Min förhoppning uppfylls inte, vilket jag skriver om i "Fox Broadcasting ger delvis efter för CAIR".
