Kastelorizo - Medelhavets brännpunkt?

Kom ihåg namnet Kastelorizo; det var här du hörde det första gången.

Det är den grekiska ö som ligger längst österut av alla grekiska öar, den ligger 125 km från Rhodos, 280 km väst om Cypern, men endast knappt 2 km från Turkiets kust. Kastelorizo (på grekiska Καστελόριζο; eller dess officiella namn Megisti, Μεγίστη) är mycket liten, den består av endast 9 km² plus några ännu mindre obebodda öar. De 430 bofasta på ön är betydligt färre än de 10 000 som bodde där i slutet på artonhundratalet. Lonely Planets reseguide nämner det som en av de fyra bästa grekiska öarna (av tusentals) för dykning och snorkling. Det finns inga allmänna transporter från det närliggande Anatolia utan endast från det fjärran Rhodos med flyg eller färja.

Kastelorizo utanför Anatoliens kust och mellan Rhodos och Cypern. (För en större version av denna karta klicka här.)

Att Aten kontrollerar denna landremsa betyder att man skulle kunna (men inte ännu gjort) kräva en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) i Medelhavet vilket skulle reducera den turkiska EEZ till en bråkdel av vad det skulle vara om ön var under Ankaras kontroll, vilket kartor återgivna från den cypriotiska dagstidningen I Simerini visar. Den översta kartan visar hur det skulle se ut om Grekland kräver sina rättmätiga 200 nautiska mil EEZ och kontroll med Kastelorizos EEZ (markerat med den röda pilen); den undre visar den grekiska EEZ minus Kastelorizo (markerat med den vita pilen).

Om Aten skull kräva hela sin EEZ skulle Kastelorizos närvaro göra att deras EEZ gränsar till Cyperns EEZ, en faktor som får stor betydelse nu med de massiva gas- och oljeupptäckterna. Kastelorizo med en EEZ gagnar den framväxande Grekland-Cypern-Israelalliansen genom att det gör det möjligt att transportera antingen cypriotisk och israelisk naturgas (via pipeline) eller elektricitet (via kabel) till Västeuropa utan turkiskt tillstånd. Detta har blivit särskilt aktuellt sedan 4 november när Turkiets energiminister Taner Yıldız kungjorde att hans regering inte skulle tillåta israelisk naturgas att transporteras genom turkiskt territorium; Ankara kommer troligen också att förbjuda cypriotisk export.

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan och hans styrande AKP-partikolleger accepterar grekisk kontroll av Kastelorizo och dess sex nautiska mil av territorialvatten men inget mer och definitivt inte deras fulla EEZ-rättigheter. I deras ögon utgör grekiskt hävdande av en EEZ faktiskt en krigsförklaring. Genom att kastrera Kastelorizo kan Ankara göra anspråk på stora ekonomiska områden i Medelhavet och blockera samarbete mellan deras motståndare. Det är därför som ön skulle kunna bli en brännpunkt.

Överst: Greklands EEZ med Kastelorizo. Under: Greklands EEZ utan Kastelorizo, som Turkiets regering ser det.(För en större version av denna karta klicka här.)

Ett flertal händelser pekar på att AKP försöker skrämma Grekland när det gäller Kastelorizo. För det första gav man i september ett norskt skepp, Bergen Surveyor, tillstånd att ledsagat av andra fartyg påbörja sökandet efter gas och olja söder om Kastelorizo, inklusive en del av öns kontinentalsockel. För det andra så har turkiska krigsfartyg tränat med skarp ammunition mellan Rhodos och Kastelorizo. Slutligen så har turkiska militärflygplan fyra gånger under 2011 flugit över Kastelorizo utan tillstånd, ibland väldigt lågt med rekognoseringsflygplan.

Denna stridslystnad passar in ett större mönster. AKP-regeringen, i synnerhet sedan man tog full kontroll av de väpnade styrkorna i juli, har visat tilltagande fientlighet gentemot Cypern, Israel, Syrien och Irak. Dessutom har Ankara länge förnekat Cypern deras EEZ så att göra detsamma gentemot Kastelorizo bygger på en redan etablerad politik. Turkiets brutala erövring av 36 procent av norra Cypern, vilket skedde 1974 med hjälp av napalm, utgjorde ett prejudikat för att ockupera näraliggande ö-territorium. Att roffa åt sig Kastelorizo skulle kräva ungefär lika mycket tid som det tar att läsa den här artikeln.

George Papandreou, dåvarande premiärminister i Grekland, besökte Kastelorizo i april 2010.

Hittills har reaktionen på den ökade turkiska aggressiviteten i Medelhavet fokuserat på att avskräcka turkiska skenmanövrar mot gas- och oljereserverna i den cypriotiska EEZ, med flottor och uttalanden från USA och Ryssland som stödjer republiken Cyperns rätt att utnyttja sina ekonomiska resurser. Den cypriotiske presidenten Demetris Christofias varnade för att om Ankara fortsätter med sin kanonbåtsdiplomati "kommer det att få konsekvenser som definitivt inte kommer att vara bra". Israels vice utrikesminister Danny Ayalon sade till grekerna att "Om någon försöker hindra dessa borrningar kommer vi att ta oss an de utmaningarna" och hans regering ökade säkerheten inte endast för sina egna marina områden utan också för borrningsområden i cypriotiskt vatten. Vid åtminstone ett tillfälle har israeliska stridsflygplan konfronterat turkiska skepp.

Sådana klara signaler på beslutsamhet är välkomna. Medan EU utövar påtryckningar på Grekland att borra efter kolväte för att hitta nya inkomstkällor bör man också stödja att Aten utropar sin EEZ, avvisa AKPs bråk rörande Kastelorizo och klart och tydligt göra klart för Turkiet vad det ödesdigra resultatet blir om de ställer till med bråk om en ö som idag är berömd för sin dykning och snorkling.