I ett typiskt tafatt uttalande nyligen klagade USAs utrikesminister John F. Kerry på att israelerna är alltför tillfreds med livet för att avsluta sin konflikt med palestinierna: "Människorna i Israel vaknar inte varje dag och undrar om det kommer att bli fred eftersom det finns en känsla av säkerhet och en känsla av att man lyckats uppnå resultat och välstånd".
Kerry missförstår israelerna (palestinskt avvisande, inte välstånd fick dem att ge upp diplomatin) men han har rätt i att israelerna har en "känsla av säkerhet och … av välstånd". De är i allmänhet glada. En opinionsundersökning nyligen visade att 93 procent av judiska israeler är stolta över att vara israeler. Ja, iranska kärnvapen tornar upp sig och konfrontation med Moskva är möjlig, men situationen har aldrig varit bättre. Vi tackar Efraim Inbar från Bar-Ilan University för en del av den följande informationen. Låt oss räkna sätten.
 Israel har fler barn per capita än något annat högutvecklat land.* |
-- Israel hade en tillväxt på 14.5 procent av bruttonationalprodukten under lågkonjunkturen 2008-2012, vilket gav dem den högsta ekonomiska tillväxttakten av alla OECD länder. (De utvecklade ekonomierna däremot hade som helhet en tillväxttakt på 2.3 procent, av vilken USA stod för 2.9 procent och den europeiska zonen för minus 0.4 procent). Israel investerar 4.5 procent av sin bruttonationalprodukt i forskning och utveckling, den högsta andelen av något land.
-- På grund av stora gas- och oljefyndigheter noterar Walter Russell Mead "(att) det förlovade landet, sett till naturresurser, skulle kunna vara … meter för meter det mest värdefulla och energirika landet av alla länder i världen". Dessa resurser stärker Israels ställning i världen.
 Naturgas från Israels Tamarfält har just börjat levereras till kunder. |
-- Det fokus på palestinsk diplomati som dominerat landets politik i decennier sedan 1967 har minskat, endast 10 procent av judiska israeler anser att förhandlingar har högsta prioritet. Kerry må vara besatt av detta ämne men med en politisk journalists kärva ord: "För de flesta israeler är att debattera fredsprocessen jämförbart med att debattera färgen på den skjorta man kommer att ha på sig när man landar på Mars".
-- Även den iranska kärnvapenfrågan kan vara mindre hemsk än den verkar. Mellan Israels kärnvapenarsenals betydligt större destruktiva förmåga och dess växande missilförsvarssystem kommer ett kärnvapenkrig att allvarligt skada Israel men förgöra den iranska civilisationen förutspår den militära analytikern Anthony Cordesman. "Iran kommer inte att kunna återhämta sig i ordets vanliga bemärkelse". De iranska ledarna må var hur galna som helst, men kommer de verkligen att riskera allt?
-- Framgångarna för rörelsen för "bojkott, avyttringar och sanktioner" (BDS) är ganska klena (Stephen Hawking avvisade presidentens inbjudan! Ett FN-organ antog ytterligare en absurd fördömning). Israel har diplomatiska relationer med 156 av FNs 193 medlemsstater. Enligt Inbar visar flera index att globalt "är Israel rätt så väl integrerat".
-- I opinionsundersökningar i USA, världens viktigast land och Israels huvudallierade, vinner Israel regelbundet över palestinierna 4-till-1. Och medan universiten verkligen är fientliga så ställer jag denna fråga till dem som vrider sina händer: Var vill ni helst vara de starka, i den amerikanska Kongressen eller på universitetsområdena? Att ställa denna fråga är att besvara den.
-- Spänningarna mellan ashkenazer och sefarder har avtagit under årens lopp på grund av en kombination av blandäktenskap och kulturell krosspollinering. Frågan om de ultraortodoxas icke-deltagande tas äntligen upp till diskussion.
-- Israeler har gjort imponerande kulturella bidrag, i synnerhet till klassisk musik, vilket föranlett en kritiker, David Goldman, att kalla Israel för en "supermakt i fickformat inom konsten".
 Israels filharmoniska orkester, grundad 1936, är en ledande kulturinstitution. |
Lyssna här antisionister och antisemiter, palestinier och islamister, extrema höger- och vänsteranhängare: Ni utkämpar en hopplöst strid; den judiska staten vinner. Som Inbar så riktigt avslutar: "Tiden verkar vara på Israels sida". Ge upp och hitta ett annat land att plåga.
* Denna bild visar Miri Leshem-Pelly, en israelisk naturalist och barnboksförfattare och illustratör, som läser sin bok Lon-Lon's Big Night (Lon-Lons stora natt) för en klass. Boken som publicerats på engelska och hebreiska introducerar barnen till Negevs fauna.
Tillägg 5 juni 2013: För mer information om liknande saker i Israel (till exempel deras unika resultat med att återvinna vatten), se min bloggpost "Remarkable Israel."
