Sverige är utan tvekan det mest "europeiska" av de europeiska länderna genom sin historiskt sett sammanhängande nation ("en stor familj"), militära och socialistiska arv, ohämmade invandring, oöverträffade politiska korrekthet och ett högdraget anspråk på att vara en "moralisk stormakt". Dessa särdrag gör det också till det kanske mest främmande av de europeiska länderna för en konservativ amerikan.
I detta sammanhang ger jag en sammanfattning och omskrivning av mina diskussioner med två högt uppsatta medlemmar av den permanenta byråkratin i det svenska utrikesdepartementet (UD) som jag träffade och talade med under ett besök i Stockholm nyligen. Våra vänliga men skarpa diskussioner fokuserade på Mellanöstern där vi inte var överens om någonting; jag skulle lika gärna ha kunnat vara hos Sudans eller Syriens utrikesdepartement.
Arvfurstens Palats, ett kungligt palats från sjuttonhundratalet som sedan 1906 används av det svenska utrikesdepartementet. |
Följande innehåller de till synes nyktra tjänstemännens mer färggranna uttalanden, därefter mina svar. Först diskuterade vi det iranska kärnvapenprogrammet:
1. IAEAs inspektion av regimen i Iran är den mest intensiva som någonsin gjorts någonstans; de inkluderar kameror som övervakar de iranska installationerna dygnet runt, så vi vet med säkerhet vad som händer där.
Mitt svar: Hur vet det svenska utrikesdepartementet att dessa kameror täcker varenda kärnvapeninstallation? Faktum är att varken Stockholm eller någon annan huvudstad har någon som helst aning om vad som pågår. Det iranska programmet kan vara mycket mer avancerat än vad som är känt; faktiskt kan Teheran mycket väl ha köpt kärnvapen från Nordkorea eller Pakistan.
2. Den Islamiska Republiken Iran övergav sitt program för att bygga kärnvapen 2003.
Mitt svar: Den iranska regeringen har, som dess president Hassan Rouhani själv har antytt, aldrig för ett ögonblick upphört med sitt kärnvapenprogram.
3. Om en utomstående makt attackerade de iranska kärnaläggningarna skulle detta vara kontraproduktivt och göra Teheran verkligt arg och de skulle då kunna besluta sig för att bygg Bomben.
Mitt svar: Föreställningen att om man slår till mot anläggningarna skulle det inspirera iranierna till att fortsätta är bakvänd. Glöm dessutom inte bort att både de irakiska och de syriska kärnvapenprogrammen kollapsade efter att de träffats av israeliska jetplan.
Irans centrifuger som visas upp av regeringens nyhetsbyrå. |
Vi diskuterade också den arabisk-israeliska konflikten i kontexten av den svenska regeringens beslut nyligen att erkänna en "palestinsk" stat:
1. Detta steg, fick jag höra, syftar inte till att straffa Israel utan till att uppmuntra de palestinier som misströstar över tvåstatslösningen som består av ett Israel bredvid ett Palestina. Som sådant är det inte fientligt mot Israel (där regering och befolkning stöder tvåstatslösningen) utan fientlig mot Hamas (som avvisar detta resultat).
Mitt svar: Den israeliska regeringen och befolkningen reagerade väldigt negativt på det svenska beslutet och kommer, utan tvekan, att bli irriterade när de får höra att det nedlåtande var ämnat för deras eget bästa. Omvänt så hyllade Hamas detta steg och uppmanade andra regeringar att följa efter Stockholm för att isolera Israel.
2. Israeliska "bosättningar" på Västbanken (som jag föredrar att kala "städer") gör det omöjligt med en tvåstatslösning, vilket gör det angeläget att förhindra vidare expansion.
Mitt svar: Jag vänder på detta och ser det israeliska byggandet som påtryckning på palestinierna att bli seriösa om att avsluta konflikten. Ju längre palestinierna drar ut på det desto mindre land återstår.
3. De många uttalanden och affischer där Fatah stödjer "biljihad" är oviktiga eftersom Fatah inte är den officiella palestinska "regeringen". Så det svenska UD behöver inte bekymra sig för denna mordiska uppvigling.
Mitt svar: Fatah, PLO och den Palestinska Myndigheten är tre namn på samma enhet. Att göra en juridisk skillnad mellan dem tillåter Mahmoud Abbas, ledaren för alla tre, att komma undan med mord.
4. Kravet att palestinierna erkänner Israel som en judisk stat är en fälla för Abbas som inte kan göra detta på grund av de många araber som bor i Israel.
Mitt svar: Att inte acceptera Israel som den judiska staten innebär att avvisa hela det sionistiska företaget. Detta krav är inte heller en fälla; snarare är det ett svar på förändringar hos de israeliska araberna år 2006. Varför skulle annars Ehud Olmert, den dåvarande israeliska premiörministern – som uppvisade en svensktliknande glöd för att få till stånd en uppgörelse med Abbas – ha initierat detta krav?
Fatah stödde palestinsk biljihad i en skämtteckning som visar en Aqsa-liknande bil ocn orden " Dödande av israeler genom köra över operationer i Jerusalem". |
Denna totala oenighet om fakta, tolkning och förusägelser pekar på en enorm och allt större klyfta mellan länder och regeringar som grundats på liknande värderingar. Att de som i en tid då fiendeleden breder ut sig borde vara realistiska och vänligt inställda istället föredrar fantasifoster gör mig missmodig om Europas framtid. Vilken katastrof måste till för att väcka svenskarna - med början med deras aktningsvärda utrikespolitiska tjänstemän?