Den Islamiska Statens (ISIS) bortschaktande av de antika städerna Nimrud, Hatra, och Korsabad, tre av världens mest fantastiska arkeologiska och kulturella platser, är just denna grupps senaste omgång av övergrepp i det stora område som är under deras kontroll. Sedan januari 2014 har det överdådigt barbariska ISIS sprängt shiitiska moskéer, schaktat bort kyrkor, pulveriserat helgedomar och plundrat museer.
Ännu värre är att ISIS mönster passar in på ett gammalt och vanligt mönster av förstörelse av historiska artefakter av muslimer.
Vissa attackerar monument tillhörande andra, rivaliserande religioner såsom Ortodoxer kyrkor i norra Cypern (sedan 1974), Baniyan Buddhorna i Afghanistan (2001), Ghribasynagogan i Tunisien (2002), ett historiskt Hindutempel i Malaysia (2006) och de Assyriska fornlämningarna ("avgudar") i Mosul (2015). På ett personligt plan så krossade en saudiarabisk medborgare historiska statyer vid det Buddhistiska templet Senso-Ji i Tokyo 2014. Inte heller är denna fara över: islamiska ledare har utbredda planer på att förstöra Persepolis i Iran, Sankta Katharinaklostret i Sinai och Cheopsypyramiden i Egypten.
Efter invasionen 1974 gjorde turkiska styrkor många kyrkor på norra Cypern lämpliga endast för djur. |
I några fall omvandlar erövrarna icke-islamiska heliga platser till islamiska sådana och fastslår därmed Islams överhöghet. Detta kan göras genom att omvandla dem till islamiska heliga platser såsom Kaaba i Mecka, St. Johns katedral i Damaskus och Hagia Sofia i Konstantinopel; eller så bygger de ovanpå dem såsom Al-Aqsamoskén i Jerusalem och Babri Masjid i Ayodhya, Indien.
Muslimer från ett samfund förstör ibland andra islamsiska sekters arv. Färska exempel på detta inkluderar Sidi Mahmoudous grav, en medeltida byggnad i Timbuktu (2012), Sufiska gravar i Libyen (2012) och biblioteken in Mosul (2015). Men mest känd är den saudiska förstörelsen av fornlämningar i Mecka sedan 1990-talet, på grund av den strikta tillämpningen av de Wahhabitiska principerna att inte be förbön; till och med Muhammeds grav i Medina är i fara.
Talibanerna sprängde 2001 en ståtlig staty av Buddha från femhundratalet. |
Förstörelse följer också i krigens spår; den syriska konflikten som pågått sedan 2011 har varit särskilt förödande i detta avseende, med strider som orsakat allvarlig skada på sådana storslagna fornlämningar som Citadellet i Aleppo, Umayyadmoskén och Krak des Chevaliers. Parallellt med detta leder smuggling och annan vinstdrivande verksamhet för att betala krigskostnaderna till utbredd stöld och handel med sällsynta fornlämningar; UNESCO rapporterar till exempel att den historiska syriska orten Apamea är "helt förstörd".
Antika artefakter kan även rivas ner eftersom platsen där de finns behövs för någonting som anses angeläget. Den Palestinska Myndigheten förstörde och slängde bort värdefulla arkeologiska lämningar från Tempelberget år 2000 för att bygga en moské. År 2013 schaktade Hamas bort delar av den 3000 år gamla Anthedon Harbor i Gaza för militära ändamål och de turkiska myndigheterna förstörde murar från den Bysantinska eran i Yedikule Gardens för att bygga en dekorativ pool.
Al-Qaeda bombade Ghribasynagogan i Tunisien 2002. |
Slutligen så finns det onödiga självförvållade kulturella skador. Dessa inkluderar skövlandet av irakiska museer, bibliotek och arkiv (2003), uppeldandet 2011 av L'Institut d'Égypte och plundrandet av Egyptian Museum, förstörelsen 2013 av manuskript i Timbuktu och plundrandet av Mallawi Museum i Minya, Egypten och förstörelsen 2014 av Saeh Library i Tripoli, Libanon och av Museum of Islamic Art i Kairo.
Varför inspirerar Islam sina anhängare till att förinta sitt eget fädernearv? Eftersom förödmjukelse etablerar och förstärker ens överhöghet. Förstörelse av otrognas lämningar bekräftar muslimers överlägsna makt och, underförstått, Islams sanning. Dessutom, genom att eliminera spåren efter muslimska rivaler så etablerar man islamismens överhöghet över andra, mindre tvärsäkra tolkningar av Islam.
ISIS sprängde shiitiska moskéer i Mosul 2014. |
Erövrandet och beslagtagandet av andra monument började vid Islams uppkomst (dvs Kaaba) men den förgörelse som ISIS har tagit till orgiastiska höjder är någonting nytt; notera att nästan alla exempel som anges här är från det tjugoförsta århundradet. Om man vänder på det så har de nyligen förstörda fornlämningarna överlevt så länge eftersom muslimer lämnat dem ifred. I detta avseende är tillståndet långt värre nu än någonsin tidigare – föga förvånande, eftersom Islam är i sitt värsta skick någonsin. Alla andra större religioner har lämnat bakom sig sådana grovt våldsamma impulser vars motiv är oacceptabla och vars resultat är tragiska.
Finns det ett land i Mellanöstern som triumferar i sitt multireligiösa arv, hyllar antika artefakter på mynt och frimärken, bygger fantastiska museer för sina fornlämningar, behandlar arkeologi som en nationell hobby och studerar manuskript hellre än bränner dem? Ja det finns det. Det heter Israel. Resten av regionen skulle kunna lära sig ett och annat från den judiska staten om att uppskatta och förstå historia.
Både namnet på Quwwat al-Islam-moskén ("Islams makt") i Delhi samt det faktum att den byggdes med material från "27 avgudadyrkandte tempel" visar på islamisk överhöghet. |