Intervjuad av Ralf Ostner
Titel i G.R: "Massprotester i Iran: 'De saknar förmodligen det ledarskap som krävs för att avsätta den Islamiska republiken'".
Global Review: Tror du att de nuvarande massprotesterna kommer att störta den Islamiska republiken Iran?
Daniel Pipes: Det gör jag inte. Även om de är imponerande vidsträckta och uthålliga så saknar de förmodligen det ledarskap som krävs för att avsätta den islamiska republiken.
 En protest i centrala Teheran, Iran, den 21 september 2022. |
GR: Hur bedömer du det amerikanska och europeiska stödet för den iranska proteströrelsen?
DP: Otillräckligt. Västerländska regeringar borde ha hjälpt till att skapa ett ledarskap, straffat Teheran för att ha attackerat kurder och avslutat kärnvapenförhandlingsfarsen.
GR: Om den iranska regimen skulle känna att de var i fara, skulle de då kunna angripa ett annat land – kanske Saudiarabien eller Israel?
DP: Ja, Ragnarök som du skisserar är fullt möjligt.
 En iransk dagstidning hotade Israel (till och med på hebreiska) med en hypersonisk attack som på endast 400 sekunder kan nå sitt mål. |
GR: Vad tror du om Teherans påstående att de har byggt en hypersonisk missil som kan nå Israel på 400 sekunder och manövrera för att undvika Israels luftförsvar?
DP: De iranska myndigheterna ljuger rutinmässigt (till exempel om att skicka drönare till Ryssland) så även om de talar sanning den här gången gör fräckheten i detta påstående mig obenägen att tro på det. Det vill säga, avståndet från Iran till Israel är omkring är ca 1 800 km så missilen skulle behöva färdas med en hastighet av 4,5 km per sekund = 16 200 km/timme vilket är snabbare än Mach 13; den högsta hastighet som någonsin registrerats i atmosfären var NASA X-43 som färdades med en hastighet av Mach 9.6
GR: Vad är den troliga effekten av de iranska massprotesterna i Irans lydstater Irak, Syrien, Libanon och Jemen?
DP: Hittills har effekten varit minimal. Men om protesterna skakar den Islamiska republiken skulle det kunna ändra sig snabbt.
GR: Kommer Biden-administrationen nu efter mellanårsvalet att förändra sin Mellanösternpolitik?
DP: Mellanösternpolitiken spelade en oerhört liten roll i valet plus att Demokraterna i allmänhet är nöjda med resultatet; tillsammans gör detta att det inte finns något direkt incitament att göra betydande förändringar.
GR: Kommer administrationen av återuppliva den Gemensamma övergripande handlingsplanen, det vill säga Iran-avtalet?
DP: För inte så länge sedan förväntade jag mig att avtalet skulle undertecknas, nu är jag inte längre så säker, Administrationen ger ifrån sig negativa ljud om den Gemensamma övergripande handlingsplanen men en utomstående kan inte avgöra om de är uppriktiga eller ett förhandlingsknep.
GR: Kan du nämna fem viktiga sätt på vilket kriget i Ukraina påverkar Mellanöstern?
DP: Bortfall av konstgödsel och livsmedel, inflation, olje- och gasproducenter täljer guld med smörkniv, besvikelse hos köparna av ryska vapen och en intensifierad Moskva-Teheran axel.
GR: Hur länge kommer Israels nya regering att förbli vid makten?
DP: Israeliska regeringar klarar sig sällan helskinnade genom en hel mandatperiod på fyra år men jag förväntar mig att denna kommer att klara sig längre än halva tiden.
 Israels president Isaac Herzog gav den 13 november 2022 Likuds ledare Benjamin Netanyahu uppdraget att bilda en ny regering. |
GR: Vilka stora politiska skillnader förväntar du dig från den Netanyahu-ledda regeringen?
DP: De kommer att ge efter för de Ultra Ortodoxa i frågor som är viktiga för dem (finansiering, konvertering, militärtjänst) och de kommer att överge ansträngningarna att få in de israeliska muslimerna i den politiska processen.
GR: Vad anser du om det Israelisk-libanesiska gränsavtalet?
DP: Det var det svagaste agerande av anti-Netanyahuregeringen under deras 1 ½ år vid makten, ett nästan desperat försök att uppvisa en diplomatisk prestation inför valet den 1 november.
GR: Hur kommer Israels relationer med USA och EU att förändras?
DP: Om ministrar från det Nationella religiösa partiet skulle bryta med den sedan länge förda politiken skulle banden med allierade kunna försämras.
GR: Benjamin Netanyahu har tidigare sett till att ha goda relationer med Vladimir Putin; kan detta fortsätta nu när Ryssland förlitar sig på iranska drönare för att attackera Ukraina?
DP: Israel har mindre behov av att blidka Putin i Syrien med tanke på att Ukraina har blivit en överväldigande prioritet, men det är fortfarande ett problem. Dessutom måste de fortfarande vara försiktiga på grund av den betydande judiska församlingen i Ryssland (uppskattningsvis 165 000 personer). Dessutom ökar det internationella trycket på Israel att förse Ukraina med luftförsvar eftersom endast Israel kan tillhandahålla vissa försvar mot iranska drönare och andra luftattacker. Sammantaget verkar det sannolikt att de israeliska relationerna med Ryssland försämras.
GR: Israel och Turkiet har förbättrat sina diplomatiska relationer; är detta en stor vändning eller en taktisk manöver av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan?
DP: Det är ren och skär taktik som speglar Erdoğans behov i en tid av svaghet. Hans fientlighet gentemot Israel ligger stadigt fast, underblåst av en islamistisk världsbild.
