Radikala Islams mentalitet består av många olika beståndsdelar av vilka den ena är muslimsk överhöghet: En tro på att troende ensamma skall styra och på andra sätt åtnjuta en status över icke-muslimer. Detta synsätt dominerar den islamistiska världssynen såväl på gatorna i Paris som i grottorna i Afghanistan.
Två amerikanska brottmål hjälpte nyligen till att synliggör detta. I båda fallen var Rådet för Amerikansk-Islamiska Relationer (Council on American-Islamic Relation) inblandade. Rådet för Amerikansk-Islamiska Relationer är en Saudistödd grupp vars ledning ibland kungör sitt mål att islamisera Amerika ("Islam finns inte i Amerika för att vara jämställd med någon annan tro, utan istället för att bli den dominerande.")
Det första brottmålet hade att göra med Dale Ehrgott, en icke-muslimsk försäkringsmäklare som bor i Reno, Nevada. Bestört över CAIRs vana att bortförklara terrorism samt arrestingen av dess tidigare anställde Ismail Royer, skickade Ehrgott i mitten på 2003 fyra arga epost till CAIR.
Det ena löd: "Vi accepterar ert heliga krig. Vi ser fram emot det väldigt mycket. Vi kan lätt ta itu mer er, i synnerhet eftersom ni befinner er på vår mark. Ni har lärt oss mycket om terrorism så gör er nu beredda på att vara mottagaren." I ett annat meddelande några veckor senare skrev han:" Ni gör många människor arga och ni idioter är lätta offer."
"Det var inget hot, bara elaka epostmeddelanden", sade Ehrgott till Associated Press. Han beskrev CAIR som en "anti-amerikansk organisation" och påpekade att han inte vid något tillfälle hotade dem fysiskt. CAIR såg annorlunda på saken och vidarebefordrade meddelandena till åklagarämbetet som åtalade Ehrgott. Förmodligen för att Justitiedepartementet beslöt sig för att statuera ett exempel.
Genom att beskriva innehållet i dessa epost som "ett hot om att skada medlemmar" i CAIR lyckades allmänne åklagaren i Nevada, Daniel Bogden, övertyga en federal domstol att i mars 2004 åtala Ehrgott. Ehrgott riskerade upp till fem år i fängelse samt $250 000 i böter vid en fällande dom.
Rättegången i september 2004 slutade dock med en oenig jury och därefter tappade de federala myndigheterna intresset för Ehrgott. Den 13 januari nådde man en uppgörelse med honom där man gav honom ett milt straff: Ett års villkorlig dom och 50 timmar samhällstjänst, vilket underförstått betyder att man höll med om att Ehrgott handlat förhastat men inte farligt.
Det andra fallet gäller en muslimsk matgrossist, Taiser Hosien Okashah, (en illegal invandrare från Syrien), boende i Miami Beach. Den 3 juni 2004 hotade Okashah med att förstöra affären Best Buy i Plantation, Florida, eftersom han, enligt affärsbiträdets vittnesmål, var missnöjd med rabatterbjudandet på en bärbar dator. "Jag kommer tillbaka och spränger det här stället om jag inte får mina pengar den här gången", citerade biträdet honom. Den 29 juni arresterade myndigheterna Okashah och åtalade honom för att ha hotat detonera sprängämnen. Han frigavs inte mot borgen.
Verkställande direktören för CAIRs Florida kontor, Altaf Ali, kom genast till Okashahs försvar. Muslimer, sade han, är "väldigt bekymrade över att en mycket ödmjuk medlem av vår församling kan fängslas enbart för att han ställde en fråga om rabatt".
Enligt Ali beror Okashahs svårigheter på kommunikationsproblem som förvärrats genom den negativa stereotypbilden av muslimer. Ett pressmeddelande från CAIR talar vidare om att arresteringen kommit till stånd på grund av "språkbarriär och överdriven reaktion av affärsanställda och polismyndigheter." Ali försökte också få domaren i fallet utbytt eftersom denne hade beordrat en psykologisk undersökning av Okashah. Trots detta är rättegången mot Okashah planerad att starta den 14 februari. Åtalet gäller grovt "hot om att detonera en sprängladdning".
Med andra ord anser CAIR att när en icke-muslimsk mäklare svarar alltför känslomässigt på terrorism förtjänar han ett långt fängelsestraff och ekonomisk ruin. Däremot när en muslimsk grossist hotar en affär är han ett oskyldigt offer för en "negativ stereotypbild" och bör försättas på fri fot så snart som möjligt utan något straff överhuvudtaget.
Både Ehrgott- och Okashah-händelserna passar in i ett islamistiskt mönster där det är dubbelstandard som gäller. Trots att CAIR själva vill framstå som en grupp som arbetar för mänskliga rättigheter är det precis det motsatta: En organisation som gör dels anspråk på särskilda privilegier för muslimer och dels vill inskränka andras rättigheter.
När västvärldens institutioner ger legimitet åt islamistorganisationer liknande CAIR, förstärker de den islamiska kampen för överhöghet och muslimsk dominans. Dessa institutioner behöver skärpa sig och undanhålla denna legitimitet, och istället ge den till muslimer som avvisar radikal Islam.
