En saudisk prins hot mot Obama-administrationen

Hans Kungliga Höghet Prins Turki al-Faisal är en person med stort politiskt inflytande i Saudiarabien.

Saudiska prinsen Turki al-Faisal hotar den amerikanska regeringen.

Han föddes 1945 i Mecka som son till den blivande Kung Faisal, hans officiella biografi upplyser oss om att Turki studerade vid The Ta'if Model Elementary and Intermediate School, The Lawrenceville School samt Georgetown University. Hans karriär började 1973 som rådgivare vid det kungliga hovet. Han tjänstgjorde som generaldirektör för konungarikets största utrikesunderrättelsetjänst i nästan ett kvarts sekel, från 1977 till 2001. Han lämnade den posten precis innan den 11 september 2001. Mellan åren 2002 och 2007 representerade han sin regering som ambassadör till London och Washington. Som pensionär är han ordförande för King Faisal Center for Research and Islamic Studies i Riyadh och han delar ordförandeskapet för C100 Group, en avdelning av World Economic Forum.

Denna bakgrundsinformation hjälper oss att bedöma innebörden i den anmärkningsvärda ledarartikeln Turki skrev den 23 januari i Londons Financial Times, "Saudiarabiens tålamod håller på att ta slut". Han börjar med att påminna om sina egna ansträngningar under de gångna decennierna för att främja arabisk-israelisk fred och isynnerhet Abdullahplanen från 2002. "Men efter Israels blodiga attack på Gaza" skriver han "så verkar dessa böner om optimism och samarbete som ett avlägset minne". Sedan kommer ett hot: "Om inte den nya administrationen i USA tar krafttag för att förhindra vidare lidande och slaktande av palestinierna så riskeras fredsprocessen, relationerna mellan USA och Saudiarabien och stabiliteten i området".

Han fortsätter med att gå lös på George W. Bush på ett sätt som inte precis är vanligt för en tidigare saudisk ambassadör. "Inte bara har Bushadministrationen lämnat ett sjukligt arv i regionen men man har också, genom en arrogant inställning till slaktandet i Gaza bidragit till slakten av oskyldiga". Sedan upprepas hotet igen, den här gången mer direkt: "Om USA vill fortsätta spela en ledande roll i Mellanöstern och behålla sin strategiska allians intakt – i synnerhet dess 'speciella relation' med Saudiarabien – kommer man att drastiskt behöva revidera sin politik vis-á-vis Israel och Palestina".

Turki fortsätter med att ge detaljerade instruktioner till den nya administrationen om vad de ska göra:

Fördöm Israels ohyggligheter mot palestinierna och stöd en FN resolution om detta; fördöm det israeliska agerandet som ledde till denna konflikt, från byggande av bosättningar på Västbanken, till blockaden av Gaza och riktade mord och godtyckliga arresteringar av palestinier; tillkännage Amerikas avsikt att arbeta för ett Mellanöstern fritt från massförstörelsevapen, med ett säkerhetsparaply för länder som skriver under och sanktioner för de som inte gör det; uppmaning till omedelbart tillbakadragande av israeliska styrkor från Shab'ah Farms i Libanon; uppmuntra israelisk-syriska fredförhandlingar; stöd en FN-resolution som garanterar Iraks territoriella integritet. Obama bör ge starkt stöd till Abdullahs fredsinitiativ.

Slutligen konstaterar Turki att Irans Mahmoud Ahmadinejad har uppmanat "Saudiarabien att leda ett jihad mot Israel (som), om det genomförs, skulle skapa aldrig tidigare skådat kaos och blodspillan". Han anmärker lugnande att "hittills har konungariket motstått uppmaningarna", men sedan upprepar han sitt hot en tredje gång: "varje dag blir denna återhållsamhet svårare och svårare att upprätthålla. … Så småningom kommer konungariket inte att kunna förhindra sina medborgare från att ansluta sig till den världsomspännande revolten mot Israel".

Kommentarer: Vad ska man tro om detta extraordinära hot? Inte mycket.

(1) Som en artikel i Financial Times om Turkis ledare anmärker: "prinsens artikel påminner om de brev som Kung Abdullah skrev, när han var kronprins, till George W. Bush år 2001, där han varnade för att konungariket skulle se över sina relationer med USA om inte administrationen gjorde en kraftansträngning för fred i Mellanöstern. Brevet fick varningsklockor i Washington att ringa men överskuggades snart av attackerna den 11 september, vilka involverade en grupp saudiaraber. Det var först efter Riyadh satte igång sin egen kampanj mot terrorism två år senare och började ta itu med roten till orsaken till radikalismen som banden till USA förbättrades igen". Med andra ord, vi har upplevt ett sådant hot tidigare, utan märkbar effekt.

(2) Trots alla sina år i toppen av det saudiska etablissemanget lämnade Turki sin sista post i vanära år 2006. Här är en samtida redogörelse om hans sorti som publicerades i Washington Post:

Prins Turki al-Faisal, Saudiarabiens ambassadör till USA, flög igår från Washington efter att han informerat utrikesminister Condoleezza Rice och sina anställda att han skulle lämna posten efter bara 15 månader, rapporterade amerikanska ämbetsmän och utländska sändebud. … Turki, som under lång tid fungerat som chef för underrättelseverksamheten meddelade igår eftermiddag, enligt arabiska diplomater, sina anställda att han ville tillbringa mer tid med sin familj. Kollegor sade att de var chockade över beslutet. Lämnandet (skedde) utan den pompa och ståt, fester och hyllningar som normalt följer en ledande ambassadörs avgång, än mindre ett officiellt uttalande.

(3) Turki är känd för att vara en islamistisk radikal och för att ha ett hetsigt temperament vis-à-vis den arabisk-israeliska konflikten. I ett tal tidigare den här månaden vid ett forum om relationer mellan staterna kring Persiska Viken och USA vände han sig till Obama:

Bushadministrationen har lämnat er (med) ett avskyvärt arv och en hänsynslös inställning till massakrerna och blodspillan i Gaza. Nu räcker det, idag är vi alla palestinier och vi söker martyrskap för Gud och för Palestina, vi följer de som dog i Gaza.

"Söker martyrskap"? Låter som den iranska revolutionsregimen, inte den lugna och sansade saudiska monarkin.

(4) Turkis hot skulle kanske ha kunnat få Obama-administrationen att vackla, men den nya presidentens kommentarer till de senast fientligheterna i Gaza antyder att han går i en helt annan riktning, han har slagit fast tre villkor som Hamas måste uppfylla innan de kan accepteras som en diplomatisk partner ("erkänna Israels rätt att existera; ge avkall på användandet av våld; följa tidigare överenskommelser"). Med orden från en Washington Post analytiker så "verkar Obama hittills ha hållit sig nära den linje som Bush-administrationen förde".

--------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering 27 januari: Joshua Teitelbaum från Dayan Center och Hoover Instituion gör mig uppmärksam på detta avsnitt från ett tal som Turki gav till Council on Foreign Relations i New York den 13 februari 2006 (med smärre redigeringar gjorda av mig). Till svar på en fråga om religiös frihet för icke-muslimer i Saudiarabien, säger Turki att muslimer:

tror på alla profeter varav Muhammed är den sista. Vi vördar alla från Adam till Noa till Abraham till Moses till David, Salomon, vem du vill, Jesus, Jona, Jakob. Alla profeterna i Gamla Testamentet och Nya Testamentet, vi anser dem vara våra profeter. Och vi accepterar också att de gudomliga uppenbarelserna för dessa profeter, Torah och Anjjil (Nya Testamentet) är våra böcker tillsammans med Koranen.

Och vår fråga till kristna och judar är varför ni inte återgäldar och tror på vår profet som vi tror på era profeter? Varför accepterar ni inte Koranen som er bok som vi accepterar er Bibel i dess helhet, både Gamla Testamentet och Nya Testamentet?

Näraliggande ämnen:  Saudiarabien, USAs utrikespolitik prenumerera gratis på daniel pipes svenska mejllista som utkommer varje vecka Denna text får återges eller vidarebefordras under förutsättning att den presenteras som en helhet med komplett information om författaren, datum för publicering, platsen för publicering samt original URL.