Iraks kosmetiska val

"Man måste vara bra cynisk för att inte känna glädje över det lyckade nationella valet i Irak". Så skriver redaktionen för Wall Street Journal idag. Jag är inte cynisk men mina känslor beträffande Irak skulle kunna beskrivas som deprimerade, förtvivlade, missmodiga, nedstämda, pessimistiska, melankoliska och dystra.

Kosmetiskt bläck för ett kosmetiskt val; den här irakiska flickan har bläck på sitt finger vilket tyder på att hon röstat trots att hon är för ung för att rösta.

Det är för att den irakiska regimen (tillsammans med regimerna i Afghanistan, Libanon och den Palestinska Myndigheten) är en institution som underhålls med hjälp av pengar och som inte kan överleva utan ständigt amerikanskt stöd. Så länge som Washington pumpar in pengar och offrar liv för att hålla regeringen i Baghdad under armarna kan den linka sig fram. Ta bort det stödet och de iranskstödda islamisterna tar snart över.

Teheran har strävat efter att ta ordentlig kontroll över Irak sedan det USA-ledda störtandet av Saddam Hussein 2003. Med många redskap till sitt förfogande, från moskéer till skolor till milis till politiker, ligger de iranska despoterna bra till för att ärva landet.

Slutet på stödet från USA närmar sig. Barack Obama har faktiskt reagerat på det väl genomförda valet med att deklarera sin förhoppning att amerikanska trupper nu kan lämna Irak flera månader tidigare än planerat. Om ett år eller två kommer man att se tillbaka på dagens val som en kosmetisk episod som på något sätt lurade annars förståndiga observatörer.