Jihadisternas övertagande av Mosul den 9 juni gav dem kontrollen över Iraks näst största stad, en större vapeninförsel, US$429 miljoner, samt en fri väg till att erövra Tikrit, Samarra och kanske huvudstaden Baghdad. De irakiska kurderna har intagit Kirkurk. Detta är den viktigaste händelsen i Mellanöstern sedan de arabiska omvälvningarna började 2010. Här är anledningen:
Regionalt hot: Den islamiska staten i Irak och Syrien (ISIS), en grupp som klassificerats som terrorgrupp, är i stånd att störta regeringarna Irak och Syrien och kanske ännu längre bort, med början i Jordanien. Eftersom den sträcker sig över den irakisk-syriska gränsen kan den både radera ut den nästan hundra år gamla gränsen mellan dessa två koloniala skapelser och deras existens som enhetliga stater, och därigenom omstörta den politiska ordning i Mellanösterns som uppstod efter Första Världskriget. Med rätta kallar den amerikanska regeringen ISIS för "ett hot mot hela regionen".
 Karta med städer som står under den Islamiska statens i Irak och Syriens kontroll. |
Oväntad styrka: Denna utveckling bekräftar att den mest extrema och våldsamma formen av islamism, som den företräds av Al-Qaeda och liknande grupper, kan gå längre än terrorism för att bilda gerillamiliser som erövrar territorium och utmanar regeringar. Med detta ansluter sig ISIS till Talibanerna i Afghanistan, Al-Shabaab i Somalia, Al-Nusra Front i Syrien, Ansar Dine i Mali och Boko Haram i Nigeria.
 En självmordsbombare tillsammans med Al-Qaedas flagga ("Det finns ingen Gud utom den sanna Guden och Muhammed är hans profet") och "den Islamiska staten i Irak och Syriens" både under och högst upp till höger. |
Muslimer hatar islamism: Tack vare ryktet om ISIS grymhet, både i Raqqa, Syrien och på andra ställen, har uppskattningsvis en fjärdedel av Mosuls befolkning på nästan två miljoner flytt. Den nuvarande omgången av ISIS brutalitet kommer att återigen få islamismen att, för miljoner fler muslimer, framstå som vidrig.
 Mosulinvånare som flyr undan ISIS har förvandlat vägarna till parkeringsplatser. |
Slutlig frustration: Därför, oavsett hur mycket skada den Al-Qaeda-liknande organisationen kan orsaka på egendom och liv, kan de i slutändan inte gå segrande ur striden (vilket skulle innebära ett kalifat som tillämpar islamisk lag i dess helhet och stränghet) eftersom deras outspädda extremism både fjärmar muslimer och skrämmer icke-muslimer. I slutändan har taktiskt försiktiga former av islamism (som till exempel Fethullah Gülens i Turkiet) den största potentialen eftersom den tilltalar ett bredare stråk av muslimer och oroar icke-muslimer mindre.
Sunniter vs. Shiiter: ISIS militära framgångar utgör ett direkt hot mot Iraks shiadominerade pro-iranska regim. Teheran kan inte tillåta att de går under; följaktligen har iranska styrkor redan hjälpt till att återta Tikrit och större iransk inblandning har utlovats. Detta tyder på att man vill kopiera de etniska tillhörigheterna i Syriens inbördeskrig, med turkisk-stödda sunni-jihadistiska rebeller mot en iransk-stödd shiaorienterad centralregering. Precis som i Syrien, leder denna konfrontation till en humanitär katastrof även när den vänder islamister mot varandra och därigenom tjänar västerländska intressen.
Mosuldammen hotar: På 1980-talet finansierade saudiaraberna och andra araber en dåligt konstruerad snabbyggd damm på floden Tigris ca 56 km nordväst om Mosul. Undermålig konstruktion innebär att det läcker och är i konstant behov av reparationer och andra dyra åtgärder för att undvika en katastrofal kollaps. Kommer de hetlevrade personerna i ISIS att fortsätta dessa reparationsarbeten? Eller kommer de att skära ner på dem och därigenom hota inte endast Mosul utan stora delar av det bebodda Irak med katastrofala översvämningar som följd?
Amerikanskt misslyckande: Tydligare än någonsin visar ISIS framgångar på de överambitiösa målen för den USA-ledda invasionen av Irak (och också av Afghanistan), vilket kostat västvärlden tusentals liv och mer än en triljon dollar. Den tjusiga fasaden av $53 miljarder i amerikanskstödda institutioner, från misslyckade sjukhus till den irakiska Nationella symfoniorkestern, har avslöjats som de fiaskon de är. ISIS-soldater som triumferande står ovanpå militärutrustning som tillhandahållits av USA tydliggör dårskapen av amerikanernas en gång så höga förhoppningar om "ett stabilt, demokratiskt och blomstrande Irak".
 Medlemmar av den irakiska regeringens säkerhetstjänst tar av sig sina uniformer för att undkomma ISIS. |
Repulikanerna: Republikanerna lägger orättvist skulden för ISIS segrar på Barack Obama: nej, George W. Bush åtog sig att göra om Irak och han undertecknade dokumentet "Status of Forces Agreement" 2008 som skulle avsluta den amerikanska närvaron i Irak i slutet på år 2011. För att det republikanska partiet skall kunna gå framåt i utrikespolitiken så måste man erkänna dessa misstag och lära från dem, inte undvika dem genom att lägga skulden på Obama.
Demokraterna: Avrättningen av Usama bin Laden för tre år sedan var en viktig symbolisk hämndaktion. Men den gjorde nästan ingen skillnad alls på fältet och det är dags för Obama att skryta om att Al-Qaeda besegrats. Faktum är att Al-Qaeda och deras partner är farligare än någonsin, i och med att de gått från terrorism till att erövra territorium. Amerikaners och andras välbefinnande hänger på att denna verklighet erkänns och att man reagerar på den.
Västerländsk politik: Detta är i grunden ett Mellanösternproblem och utomstående krafter bör sträva efter att skydda sina egna intressen, inte lösa Mellanösterns kriser. Det är Teheran och inte vi som bör bekämpa ISIS.
Tillägg 12 juni 2014: Den effektiva elimineringen av den syrisk-irakiska gränsen under de senaste dagarna ökar möjligheten för två motsägelsefulla scenarier, vilka båda gränsat till det bisarra fram tills nu:
- Skapandet av "Suraqiya", en kombination av Syrien och Irak, en form av den Bördiga Halvmånen. Anton Sa'ada, grundaren av det Syriska socialnationalistiska partiet, myntade denna term i slutet på 1940-talet kort före sin död. Denna term har återuppstått från tid till annan, särskilt under 2009.
- Uppdelningen av Irak i två eller tre ministater (Kurdistan, en Shiitisk stat i söder och kanske en Sunnitriangel).
Det större problemet är att den inneboende instabiliteten i Mellanösterns, av Västvärlden påtvingade, gränsdragning efter Första Världskriget nu blir väldigt tydlig. Förändringar av gränserna i hjärtat av arabvärlden skulle kunna få återverkningar långt utanför det.
