Anmärkning av DP: Detta kapitel är baserat på ett tal som jag höll vid India Foundation Conference om kontraterrorism i Jaipur i februari 2016. Det har redigerats för publicering utan min hjälp. Jag har gjort smärre ändringar i texten. Originaltiteln: "The Caliphate, Al-Qaeda, and Global Jihad." ("Kalifatet, Al-Qaida och Globala jihad")
En fråga som ofta ställs är "Vad vill jihadisterna [Mujahedin] uppnå?" Svaret är förvånansvärt oklart eftersom de flesta av deras attacker inte innehåller några tydliga krav.
De fruktansvärda attackerna i Mumbai i november 2008 och i Paris i november 2015 utfördes av självmordspatruller bestående av beväpnade män som utförde masskjutningar. På andra håll har de tillgripit maskingevär, halshuggningar, bombningar, kapningar etc. Efter att anfallarna har avväpnats av säkerhetsstyrkorna har man gjort en utvärdering av de skador de orsakat och kriminalpoliser försöker spåra förövarnas identiteter för att undersöka möjliga motiv. Ljusskygga webbsidor hävdar efter händelsen motiv som inte kan styrkas, vilket inte svarar på frågan "Vad vill jihadisterna uppnå"?
Motiv för jihadistattacker
Varför är motiven fortfarande oklara? Sedan attackerna på USA den 11 september 2001 spekulerar analytikerna fortfarande om sannolika motiv. I stora drag kan vi dock konstatera att det finns två allmänna kategorier eller motiv för attacker.
Det första är att förändra den specifika statliga politik som är måltavlan. Ett exempel, det skulle till exempel kunna vara att försöka få tillstånd ett tillbakadragande av utländska trupper från Irak och Afghanistan eller förmå Riyadh att förvisa utländska trupper från sin mark. Det skulle också kunna syfta till att utöva påtryckningar på regeringar för att få tillstånd ett slut på stödet till Israel eller till att pressa New Delhi till att ge upp kontrollen över Kashmir.
Den andra kategorin är bredare och syftar till att försvaga icke-muslimer i allmänhet, till att undergräva deras ekonomi, ingjuta rädsla hos befolkningen och försök att upprätta muslimsk överhöghet. Men båda kategorierna pekar på något ännu större. Jihadisterna försöker skapa en värld som domineras av muslimer, Islam, Sharia och kalifatet.
Vi ser jihadismen anta två former, den ena baserad på den muslimska befolkningens relativa styrka i ett område. Där icke-muslimer styr försöker man få kontroll över påtryckningsmedel och ta makten. Syftet är att fälla kafir-styret. Det finns inget direkt försök att konvertera men kriget är ett krig om revir. Där muslimer styr är målet att tillämpa Sharia i dess helhet. Hoppet eller slutmålet för en from är en rättmätig härskare som kan göra muslimer starka och rika och som kan göra slut på deras meningsskiljaktigheter. Slutmålet för båda är dock ett globalt kalifat. Kalifatet styr över alla människor i hela världen och tillämpar Sharia fullt ut.
Kort historia
Muhammeds efterföljare fick bevittna en djup splittring i Islam som består än idag. I centrum för dispyten var vem som skulle ta profetens plats som ledare för det muslimska samhället, vilket fortfarande skapar en klyfta mellan shiiter och sunniter. Muhammeds efterträdare bevittnade dock den stora islamiska erövringen under tre århundraden. Det verkställande kalifatet upphörde på 940-talet och även om titeln ärvdes så var den nominell. Det sista Abbasidkalifatet i Baghdad upphörde 1258 e.v.t efter Baghdads belägring. Under den senare hälften av det Abbasidiska styret hade muslimska härskare dock börjat använda andra titlar såsom sultan. Atatürk avslutade kalifatet den 3 mars 1924, men tanken levde vidare vilket framgår av den (indiska) Kalifatrörelsen mellan 1919 – 26.
Senare uttryck till förmån för ett kalifat har gjorts av Usama bin Laden som ville ha ett "fromt kalifat (som) kommer att börja i Afghanistan". Hans efterträdare Ayman al-Zawahiri föreställde sig ett kalifat genom vilket "historien skulle ta en ny vändning". Fazlur Rehman Khalil, en annan al-Qaidaledare sade: "På grund av jihads välsignelser har nedräkningen för Amerika börjat. De kommer snart att förklara sig besegrade" och kommer att följas av ett kalifat. År 2005 startade al-Qaida radiostationen Sawt al-Khalifa
Kalifatet
 Fatih Alev, imam i Köpenhamns danska islamiska center. |
Uttalanden från vissa ledare och en känsla bland befolkningen gav oss en känsla av att kalifatet var i görningen. Vid ett Hizb ut-Tahrir-möte i Köpenhamn blickade deras imam ut över ett rum fyllt till bristningsgränsen. "För tio år sedan när jag började var det helt orealistiskt att tänka sig att det skulle kunna finnas ett kalifat" sade han. "Men nu tror folk att det skulle kunna ske om några få år". Fatih Alev, en imam i Köpenhamn påstod: "Just nu är kalifatet helt irrelevant. Från och med i morgon skulle det kunna bli relevant. Jag skulle inte utesluta det".
Det finns en känsla även bland vanliga människor att kalifatet är nära förestående. Kerem Acar, en skräddare i centrala Istanbul säger: "Jag kommer inte att få uppleva det och mina barn kommer inte heller att få göra det men en dag kanske mina barnbarn kommer att få vara med om att någon utropar sig själv till kalif, som påven, och får inflytande". Ertuğul Örel, en kaféägare i Istanbul, uttryckte en förhoppning om kalifatet men trodde inte att det skulle ske. "Ett kalifat betyder att det (endast) skulle finnas en röst" sade han. "Men jag vet att varken amerikanerna eller européerna någonsin kommer att tillåta det". Ali Bulaç, en turkisk auktoritet på Islam och Turkiet var ganska tydlig när han slog fast att "Begreppet kalifat är väldigt levande i det kollektiva samhällsminnet".
Ungefär samma uppfattning uttrycktes av Zeyno Baran, en expert på Hizb ut-Tahrir. "För några få år sedan skratta människor åt det. Men nu när bin Laden, Zarqawi & (andra) säger att de vill återskapa kalifatet tar människor dem på allvar". Affischer med stora ljusa röda bokstäver som uppmanar till etablerandet av ett islamiskt kalifat i Libanon kan nu ses på många gator i Sidon, uppsatta av medlemmar i Hizb ut-Tahrir. Affischerna uppmanar till att "återuppliva en islamiskt kalifat-stat efter att fienderna i det illvilliga och koloniala Väst underskattat vår spirituella styrka. Vi kommer endast att bli starka med en islamisk stat".
Enligt James Brandon från Christian Science Monitor så lovar "Hizb ut-Tahrir att ett återupplivat kalifat kommer att få slut på korruption och bringa välstånd. ... Det kommer att låta muslimer utmana och slutligen erövra västvärlden". Han citerar Abdullah Shakr, en jordansk medlem av gruppen: "Den muslimska världen har resurser som olja men man saknar ledarskap som kan härska över oss med islamisk lagstiftning och åstadkomma det jihad som hela världen är rädd för". Shakr antyder att kalifatets framgång kommer att medföra fler konverteringar till Islam och göra hela världen muslimsk. Vägen till kalifatet är dock, som det sprids genom Hizb ut-Tahrir, gradvis och mestadels fredlig. För al-Qaida är det våldsamt och revolutionärt.
Icke-muslimska uppfattningar
 Dick Cheney förstod kalifatet bättre än många professorer i islamiska studier. |
Bortom den muslimska världen var förståelsen en annan. År 2004 när Dick Cheney talade om Usama bin Laden så sade han uttryckligen att "de talade om att vilja återupprätta vad man skulle kunna kalla sjuhundratalets kalifat" som skall "styras av Sharialagstiftning, den mest rigida tolkningen av Koranen" sade han. Många andra i George W. Bushadministration följde efter och 2005 ringde The Daily Telegraph i varningsklockorna, man konstaterade att "fanatiker världen över drömmer om kalifens återkomst".
Tanken verkade omöjlig just då och den Bushhatande vänstern, inklusive Islamspecialister (Kenneth M. Pollack, John L. Esposito, Shibley Telhami) avfärdade hela ämnet. Den undersökande journalisten Robert Dreyfuss var rätt avvisande mot tanken på strävan efter ett kalifat. Han beskrev tanken på att islamistiska krafter önskade etablera ett kalifat från Nordafrika till Sydostasien som 'idiotisk'. "Detta var rent nonsens" sade han. "Vad som hände var att de i förvaltningen som gjorde sådana uttalanden baserade dem på vad de läste på al-Qaidas och andra jihadistiska webbsidor". Han tilladet att "sådana hot var fantasier och borde behandlas som sådana".
Ett kalifat existerar
När ett kalifat plötsligt dök upp den 29 juni 2014, tillkännagivet av en "Islamisk Stat" och lett av Kalifen Ibrahim, var det oväntat. Tillkännagivandet följdes av spektakulära militära segrar, i synnerhet Mosul, vilket gav det unik global prestige. Grupper som Boko Haram hyllade dem och de fick en entusiasmerande effekt på sunnimuslimer. Den potentiella betydelsen av den Islamiska staten som ett Kalifat är att det lyfter drömmen om ett enda styre över hela den muslimska världen och ännu längre bort, inspirerar andra att göra samma sak och radikaliserar islamistiska rörelser.
