Gör New York polisen profiler på potentiella terrorister? Stoppar man, arresterar, genomsöker eller på annat sätt undersöker en person på grund av att hans ras eller etniska tillhörighet gör det mer sannolikt att han kommer att begå en viss typ av brott?
New Yorkpolisen, liksom alla västerländska myndigheter med uppgift att upprätthålla lag och ordning, förnekar indignerat att de gör profiler. Deras talesman Paul Browne sade i augusti, "Rasprofilering är olaglig, det är tveksamt om det är effektivt och det är emot polisens policy."
Men faktum är att man gör profiler.
Som belägg för detta kan nämnas bevismaterialet i rättegången mot Shahawar Matin Siraj, en 23-årige illegal invandrare från Pakistan, som den 24 maj dömdes för att ha planerat att spränga tunnelbanestationen vid Herald Square i New York City i luften. Det var genom att man haft stadens moskéer under uppsikt som New Yorkpolisen kände till hans hatkänslor gentemot Amerika och hans förkärlek för våld.
Huvudvittnet mot Siraj var Osama Eldawoody, en 50-årig egyptisk invandrare som var betald polisinformatör. Han sade under korsförhör att han mellan år 2003 – 2004 hade gått runt i moskéerna i Brooklyn och Staten Island och att han under 13 månader besökt moskéer 575 gånger. Han vittnade om att hans instruktioner varit att hålla "sina ögon och öron öppna för radikala saker". Kriminalaren som anlitat honom, Stephen Andrews, bekräftade under ed att Eldawoody "skulle hålla utkik för att se om något var på gång. Hans ögon och öron skulle vara öppna."
Eldawoody var försedd med avlyssningsutrustning och gjorde anteckningar om antalet människor som kom till den religiösa gudstjänsten, hur länge gudstjänsten höll på, imamens namn, att en imam letade efter ett hus att köpa samt bilnumret på gudstjänstbesökarnas bilar utanför moskén. (Andrews berättade att han så småningom sagt till Eldawoody att sluta skriva upp dessa nummer men trots det så körde han dem i en databas.)
En muslimsk kriminalpolis av Bangladeshiskt ursprung, känd under pseudonymen "Kamil Pasha," har på liknande sätt arbetat under täckmantel och han vittnade i Sirajfallet om att han blivit skickad till Bay Ridge, Brooklyn, för att fungera som en "gående kamera" bland muslimer som bor där, för att "observera, vara ögon och öron."
Betecknande nog har New Yorkpolisen inte något liknande program för att granska katedraler, kyrkor, bönehus, synagogor eller religiösa byggnader tillhörande hinduer, buddhister, jainiter, shintoiter, animister eller någon annan.
Profilering fungerade utmärkt i det här fallet; Kamil Pasha hade kontakt med Siraj 72 gånger. Joseph Goldstein skrev i The New York Sun att ett resultat av detta var att "innan polisen kände till komplotten hade avdelningen redan en detaljerad rapport om Sirajs politiska åsikter och hans ofta våldsamma och hetsiga uttalanden, vilka inkluderade hans glädje över förlusten av rymdfärjan Columbia samt hans stöd för Usama bin Laden".
Även efter att denna information blivit offentlig hävdade Browne att hans avdelning "inte ägnar sig åt profilering."
(När polisen ljuger, som den hela tiden gör om profilering, minskar allmänhetens förtroende.) Profilering är uppenbart ett användbart redskap, vilket innebär att lösningen är att stifta lagar som tillåter polisen att använda sig av det öppet och lagligt.
Samma dag som Siraj dömdes lade Dov Hikind, en modig Demokratisk medlem från Brooklyn verksam i den lagstiftande församlingen, fram ett sådant lagförslag i New York States Representantförsamling. Lagförslag A11536 skulle ge polisen möjlighet att "ta hänsyn till ras och etnisk tillhörighet som en av många faktorer som skulle kunna användas för att identifiera personer för att tidigare kunna stoppa, förhöra och kroppsvisitera dem."
I en skicklig politisk jujitsuakt noterade Hikind att i Grutter v. Bollinger, ett viktigt fall som handlade om kvotering i intagningar till högre studier, har USA:s högsta domstol tillåtit regeringsbeslut baserade på ras och etnisk tillhörighet på två villkor: att man genom att göra detta tjänar "regeringen intressen" och att dessa faktorer inte är de enda man använder sig av när man fattar ett beslut.
Hikind sade till BBC att förhindrandet av terroristattacker "tjänar regeringens intressen mer" än utbildning vilket därför gör det acceptabelt att ta med sådana faktorer som ras och etnisk tillhörighet i vad han kallade för "terrorist profilering". En tidigare polischef för New Yorkpolisen, Howard Safir, krönikören Clarence Page, och den amerikansk-arabiska antidiskrimineringsgruppen American-Arab Anti-Discrimination Committee har alla skrivit eller uttalat att de håller med Hikind.
De gör jag också, dock med en varning: att tillåta ras och etnisk tillhörighet som faktorer när man fattar beslut är nödvändigt sunt förnuft, det yttersta målet är att känna till en persons världsbild. Som jag sade 2004, "Islamism … framkallar islamisk terrorism, inte att prata arabiska."
För tillfället gör dock Hikinds lagförslag samhället en tjänst genom att slå fast att profilering är legitimt. Lagförslaget behöver godtas snarast möjligt.
