I en offentliggjord underrättelseberäkning med namnet Iran: Nuclear Intentions and Capabilities (Iran: kärnteknologiska avsikter och möjligheter) kungjorde den amerikanska underrättelsemyndigheten förra december att "Vi bedömer med stor säkerhet att hösten 2003 upphörde Teheran med sitt kärnvapenprogram".
Denna mycket kontroversiella slutsats uppmuntrade ledarskapet i Iran till att avfärda möjligheten av en amerikansk attack och övertygade Teheran att inta en alltmer stridslysten position och därmed göra vidare förhandlingar förutsägbart meningslösa.
Det bästa vore om man kunde förmå iranierna att själva stänga ner sitt kärnvapenprogram för alternativen – antingen en amerikansk eller israelisk attack eller att tillåta de apokalyptiskt inställda ledarna i Teheran att skaffa sig Bomben – är betydligt värre.
Återuppväckandet av en känsla av fruktan i Iran är ett unikt sätt att uppnå detta mål. Endast genom att övertyga Teheran om att de inte kommer att tillåtas ha kärnvapen kan Washington övertyga dem om att upphöra med sitt program och därmed undanröja nödvändigheten av en militärkampanj. Detta kan ännu uppnås men för det krävs en grundläggande förändring av amerikansk politik.
För det första måste Bushadministrationen förbereda sig på en möjlig attack på Iran kärnvapeninfrastruktur och för det andra offentliggöra detta. (Israeliska ledare borde göra på samma sätt, vilket några redan har gjort.) För det tredje måste den här administrationen rida ut den oundvikliga tsunamin av efterföljande kritik. För det fjärde borde de uppmuntra de regeringar som mest motsätter sig en sådan attack – inklusive den Europeiska Unionen, Ryssland och Kina – att utöva påtryckningar på Teheran för att få dem avbryta sitt kärnvapenprogram.
Om detta tillvägagångssätt skulle lyckas så är krisen löst. Skulle det inte lyckas tornar det amerikanska presidentvalet i november upp sig. "Det finns bara en sak som är värre än att USA väljer en militär lösning" har John McCain sagt. "Det är ett Iran med kärnvapen". Barack Obama har däremot uppmanat till "resolut diplomati" "starkare (ekonomiska) sanktioner" och "alternativa energikällor" – med andra ord en uppmaning till fortsättning på den redan inslagna linjen.
Om George W. Bushs period slutar med seger för McCain kommer Bush med stor sannolikhet att träda tillbaka och låta McCain besluta om nästa steg. Men Obamas intentioner att fortsätta med nuvarande misslyckade politik antyder att om han vinner, och trots traditionen med att den avgående presidenten inte tar några större initiativ under sina sista veckor i ämbetet, kan det hända att Bush inleder en militär aktion mot Iran.
--------------------------------------------------------------------------------
11 juni 2008, uppdatering: Jag har tillfrågats om möjligheten av ett israeliskt anfall. Vad gäller detta ämne se "Israeli Jets vs. Iranian Nukes.". För en titt på det möjliga resultatet av ett iransk-israelisk kärnvapenkrig se "The Unthinkable Consequences of an Iran-Israel Nuclear Exchange."