Om militanta Islam är problemet och moderata Islam är lösningen, något jag ofta hävdar, hur kan man skilja mellan dessa två former av Islam?
Det är en svår fråga, i synnerhet när det gäller muslimer som lever i länder i västvärlden. För att förstå hur svårt det är så ta fallet med Abdurahman Alamoudi, en framstående amerikansk medborgare som tillhör 16 muslimska organisationer.
FBI-talesmannen Bill Carter beskrev en av dessa organisationer, the American Muslim Council, som "den mest mainstream-muslimska gruppen i USA". Försvarsdepartementet anförtrodde två av dem (Islamic Society of North America och American Muslim Armed Forces and Veterans Council) jobbet att granska islamiska präster som skall tjänstgöra i armén. Utrikesdepartementet hade så höga tankar om Alamoudi att man sex gånger anställde honom och skickade honom på resor med alla utgifter betalda till länder med en muslimsk majoritetsbefolkning för att bringa vad de kallade "ett budskap av religiös tolerans". Alamoudis beundrare har offentligt hyllat honom som en "moderat" en "liberal muslim" och någon som är känd "för sitt stora stöd för misshandlade kvinnor och fri hälsovård".
Men denna bild av sans och måtta kollapsade nyligen när en islamsk präst som Alamoudi godkänt arresterades och åtalades för att ha misskött hemligstämplat material; när Alamoudi själv arresterades anklagad för illegal handel med Libyen; och när Alamoudis handdator visade sig innehålla kontaktinformation till sju män som USAs regering klassificerar som globala terrorister.
Att skilja mellan verklig och falsk sans och måtta är uppenbarligen inte ett jobb för amatörer som USAs regeringstjänstemän.
Bästa sättet att urskilja sans och måtta är genom att gå igenom information – offentlig och privat, på Internet och tryckt, inhemsk och utländsk – om en individ eller institution. Sådan efterforskning är mest produktiv när det gäller intellektuella, aktivister och imamer, alla dessa lämnar efter sig spår. Om andra som det inte finns offentliga handlingar om är det nödvändigt att ställa frågor. Dessa måste vara specifika eftersom vaga förfrågningar ("Är Islam en fredlig religion"?) (Fördömer du terrorism"?) har lite värde eftersom de är beroende av en definition (av fred, terrorism).
Användbara frågor kan vara:
- Våld: Godkänner du eller fördömer du de palestinier, tjetjener och kashmirer som ger sina liv att för att döda civila fiender? Kommer du att namnge och fördöma som terroristgrupper sådana organisationer som Abu Sayyaf, Al-Gama'a al-Islamiyya, Groupe Islamique Armée, Hamas, Harakat ul-Mujahidin, Hizbullah, Islamic Jihad, Jaish-e-Mohammed, Lashkar-e-Tayyiba, och al-Qaida?
- Modernitet: Bör muslimska kvinnor ha samma rättigheter som män (till exempel när det gäller arvslott och vittnesmål i domstol)? Är jihad, i betydelsen krigföring, acceptabel i dagens värld? Accepterar du andra religioners giltighet? Kan muslimer lära sig något från västvärlden?
- Sekularism: Bör icke-muslimer ha exakt samma medborgerliga rättigheter som muslimer? Får muslimer konvertera till andra religioner? Får muslimska kvinnor gifta sig med icke-muslimska män? Accepterar du en icke-muslimsk majoritets lagstiftning och svär förbehållslös trohet till den regeringen? Bör staten påtvinga religionsutövning såsom att förbjuda att mat serveras under Ramadan? När islamska kutymer kommer i konflikt med sekulär lagstiftning (till exempel täcka ansiktet på körkort) vilket bör då gälla?
- Islamisk pluralism: Är sufier och shiiter helt legitima muslimer? Anser du att muslimer som är oense med dig har övergett sin tro? Är takfir (fördöma andra muslimer med vilka man har meningsskiljaktigheter som icke troende) godtagbart?
- Självkritik: Accepterar du vetenskaplig forskning om Islams ursprung? Vem var ansvarig för självmordskapningarna den 11 september?
- Försvar mot militanta Islam: Accepterar du höjda säkerhetsåtgärder för att bekämpa militanta Islam, även om detta innebär noggrannare granskning av dig själv (till exempel flygplatssäkerhet)? Håller du med om att institutioner som anklagas för att finansiera terrorism bör stängas eller ser du detta som symptom på partiskhet?
- Mål i västvärlden: Accepterar du att västvärldens länder till övervägande del är kristna och sekulära eller försöker du omvandla dem till muslimska majoritetsländer styrda av islamisk lag?
Det bästa är om dessa frågor ställs offentligt – i media eller framför publik – på så sätt minskar man risken för förställning.
Inget enskilt svar tyder på en militant islamisk läggning (massor av icke-muslimska européer tror att Bush-administrationen själva utförde attackerna den 11 september); och simulering är alltid en möjlighet, men dessa frågor är en bra början på den svåra frågan om att skilja fiende från vän.
