WARSZAWA – När Mateusz Morawiecki blev premiärminister i Polen förra december så gjorde han det extraordinära uttalandet att han och hans regering vill "omvandla (den Europeiska Unionen) och återkristna det".
Imponerad av denna storslagna vision av Polens öde och speciellt intresserad av det nästan totala förbudet för muslimska invandrare (Morawiecki återigen: "vi kommer inte att acceptera invandrare från Mellanöstern och Nordafrika i Polen"), tillbringade jag just en vecka i Warszawa för att försöka förstå varför det landet skiljer sig så markant från Västeuropa och vad detta kan innebära.
Jag fann att det rasade en häftig debatt om landets civilisationistparti (vanligtvis och felaktigt känt som "högerextremistiskt") vilket heter Lag och Rättvisa (PiS, uttalas peace). Mer specifikt så är polackerna oeniga om huruvida PiS underblåser eller reagerar på antimuslimska känslor.
Den framstående polske adelsmannen Stanislaw Szczuka (1654 - 1710), i en Sarmatisk klädedräkt. |
PiS kritiker framställer det som att de (som andra civilisationistpartier) utnyttjar en imaginär rädsla och grundlösa känslor för att uppnå politisk makt. Bortsett från belägringen av Wien 1683 pekar de på polackernas historiskt goda relationer med muslimer, inklusive sju hundra år av exemplariska band med den lilla turkisktalande grupp muslimer som bor i Polen, Lipka-tatarerna; Den polska adelns romantiska föreställningar om sitt iranska ("Sarmatiska") ursprung: Det Osmanska riket vägran att erkänna delningen av Polen; och PiS eget varma välkomnande av invandrare från Tjetjenien till Polen i början på 2000-talet.
I denna tolkning lyfte PiS och foglig media fram denna spökbild av våld och andra spänningar rörande muslimer i Västeuropa och skrämde upp ett tillräckligt stort antal polacker för att kunna bilda den första enpartiregeringen i den postkommunistiska eran. Kritiker hävdar att PiS demagogi förnedrar och riskerar polsk demokrati samtidigt som den undergräver den Europeiska Unionen.
PiS-anhängare vänder på denna beskrivning. Enligt dem var det en strid ström av nyheter från Västeuropa om jihadistiskt våld, taharrush, "groominggäng", hedersmord, kvinnlig könsstympning, kriminella aktiviteter, välfärdsbedrägerier och kulturell aggression som föranledde kravet från gräsrötterna på att partiet skulle anta en antiinvandrings- och islamiseringsplattform. Merkel-tsunamin år 2015–16 med dess fler än en miljon muslimer som gick genom Europa skrämde polackerna. Därför avvisar omkring 75 procent av dem muslimsk invandring. Så även om PiS huvudrival kommer till makten, säger de, kommer förbudet för muslimer att ligga kvar.
Av dessa två tolkningar finner jag den andra betydlig mer övertygande. PiS är inte mer ansvariga för rädslan för invandring och islamisering än Europas övriga civilisationspartier såsom Österrikes Frihetsparti eller Italiens Liga. De reagerar alla på en växande oro som främst kommer från människor på botten av det socioekonomiska spektrumet. De representerar européer som fruktar för sin civilisation.
Med detta sagt så finns det mycket att kritisera PiS för. Man är frikostig med att betala ut pengar till välfärd som regeringen inte har råd med och har anammat idén om "beroende marknadsekonomi" från den anti-kapitalistiska ekonomiska teoretikern Thomas Piketty. I ett något förvånande erkännande av det kommunistiska förflutna vill PiS göra staten mäktigare, till exempel genom att ta kontroll över rättsväsendet. De hänger sig åt konspirationsteorier (i synnerhet om flygplanskatastrofen i Smolensk i april 2010). De stödde den idiotiska lagen som skulle göra det möjligt att fängsla någon för att ha hänvisat till "polska dödsläger" och gjorde det värre genom att tala om Förintelsens "judiska förövare". (Dock drog de tillbaka hotet om fängelse förra veckan på grund av internationellt tryck).
Jag är medveten om dessa problem men jag vidhåller att partiet bör utbildas och övervakas, inte demoniseras, så de kan lära sig från sina misstag samtidigt som de skyddar landet från det potentiellt existentiella hotet från islams inneboende makthunger.
Varför har polackerna reagerat så annorlunda än västeuropéerna på muslimsk invandring? Landets homogenitet och dess instabila historia (man försvann från kartan i över ett århundrade) är båda faktorer men vad jag fann var avgörande var att polackerna kom sent till matchen, såg de massiva misstagen som deras västerländska grannar gjort och beslöt sig för att inte upprepa dessa.
Inga Sarmater här: Bilder såsom denna från 2015 är vad som framförallt svängde den polska opinionen. Notera den nästan fullständiga frånvaron av kvinnor och barn. |
Vilka blir de långsiktiga konsekvenserna av att stänga ute muslimska invandrare? Att Polen undviker Västeuropas överhängande kris. Efterhand som andra länder, med början i Italien, försöker kontrollera sina gränser och utvisa olagliga invandrare kommer spänningar, uppror och våldsamheter att följa. Polen däremot (och dess tidigare grannar i Sovjetblocket) kommer att vänta ut den krisen och kan komma att ta emot utvandrare från Västeuropa.
Även om dessa utvandrare i första hand reser till Australien, Kanada och USA så kan Polen snart – med tanke på dess närhet, personliga säkerhet och billiga levnadskostnader – bli en attraktiv destination, i synnerhet för pensionärer och för judar som i Västeuropa blivit måltavlor, medan de i allt högre grad är säkra i Polen.
Så EU kommer inte att återkristnas inom den närmaste framtiden och inte heller kommer Polen att islamiseras.
Washington Times illustration för denna artikel. |