En obskyr brännpunkt i Medelhavet kan snart utvecklas till en kris; det är den mycket lilla och avlägsna grekiska ön Kastelorizo (eller Megisti; Meis på turkiska). Liksom många andra grekiska öar ligger den mycket närmare det turkiska än det grekiska fastlandet (1,5 km vs. 575 km). Till skillnad från andra små grekiska öar gör dess läge mellan Rhodos och Cypern att det får extra stor militär och ekonomisk betydelse.
 Invånarna i Kastelorizo må vara få men de är patriotiska greker. |
Om Kastelorizo, med en befolkning på färre än 500, skulle få åtnjuta alla de rättigheter som Förenta nationernas havsrättskonvention tilldelade dem 1982 så kan Grekland göra anspråk på en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) på 200 nautiska mil vilket skulle ge Turkiet en trång EEZ längs kusten; ta bort Kastelorizo och den turkiska EEZ blir mer än dubbelt så stor. Upptäckten av stora gas- och oljefyndigheter i Medelhavet gör detta potentiellt särskilt viktigt.
Republiken Turkiet under president Recep Tayyip Erdoğan motsätter sig bestämt att Kastelorizo får åtnjuta dessa privilegier. Han fördömde nyligen "planerna på att försöka begränsa ett land på 780 000 kvadratkilometer till dess kust med hjälp av en ö på 10 kvadratkilometer". Han fortsatte med att hänvisa till Lausannefördraget från 1923 och andra fördrag som fastställer Turkiets gränser: "Turkiet har den politiska, ekonomiska och militära makten att riva upp omoraliska kartor och dokument som påtvingats dem". Sedan, med hänvisning till militära segrar över grekerna för länge sedan, tillade han: "För ett sekel sedan begravde vi dem i marken eller slängde dem i havet. Jag hoppas de inte får betala samma pris nu".
Som svar på detta besökte den grekiske presidenten Katerina Sakellaropoulou Kastelorizo den 13 september och därifrån svarade hon med så förbryllande milda anmärkningar att de faktiskt skulle kunna inbjuda till aggression: "Vi går igenom en svår och farlig period. Det turkiska ledarskapet intensifierar trycket på vårt land vilket leder till aggressiva uttalanden" som undergräver "de goda grannförbindelserna och den fredliga samexistens som har byggts upp under så många årtionden av greker och turkar som inte ser havet som skiljer dem åt som en ogenomtränglig gräns utan som en kanal för kommunikation". Att Turkiets försvarsminister en dag tidigare bara råkade besöka den turkiska stad som ligger närmast Kastelorizo sände ett olycksbådande budskap.
 Den grekiske presidenten Katerina Sakellaropoulou besökte Kastelorizo den 13 september för att markera öns befrielsedag. |
De senaste månaderna har Erdoğan varit oerhört aggressiv i Medelhavet: han har skickat forskningsfartyg eskorterade av örlogsfartyg in till grekiska och cypriotiska vatten för att söka efter kolväten och han har undertecknat ett avtal med en libysk falang i vilket de två länderna delar en maritim gräns (Grekland och Egypten svarade då på samma sätt).
En kris kan vara överhängande. När Turkiets ekonomi, ledd av en svag valuta, går åt skogen, skulle en konfrontation om Kastelorizo kunna vara ett idealiskt sätt att uppväcka nationella känslor med tanke på presidentvalet 2023. Analytikern Jack Dulgarian har kommit med ett sannolikt scenario: turkiska trupper invaderar Kastelorizo eller tar det som gisslan och (som med Cypern 1974) utmanar världen att göra något åt det.
De grekiska väpnade styrkorna kan inte på egen hand återta ön. Varken Israel eller Egypten kommer att slåss mot Turkiet för Kastelorizo. NATOs artikel 5, den som lovar skydd mot aggression, kommer att visa sig vara verkningslös när båda kombattanterna är medlemmar i organisationen. Under Tysklands ledning skälver de flesta länder i Europa (med Emmanuel Macron som det hedervärda undantaget) vid tanken på att se Turkiet släppa loss sitt vapen, illegala invandrare, och föredrar att blidka Ankara. Rysslands Vladimir Putin fjäskar för Erdoğan för att locka honom bort från NATO och vill inte reta upp honom. Kinas Xi Jinping är glad över Turkiets ekonomiska svaghet och ser det som ett sätt att göra landet till en ekonomisk koloni – på samma sätt som man gjort med Iran.
 Kinas Xi (V) och Turkiets Erdoğan: nya bästa vänner för alltid? |
Skulle Kastelorizo (på samma sätt som en tredjedel av Cypern) hamna under turkisk kontroll till en minimal kostnad för Ankara kommer konsekvenserna att bli långtgående. Med den beundran han åtnjuter inom Turkiet kommer Erdoğan sannolikt att intensifiera den aggressiva olje- och gasutforskningen och han skulle mycket väl kunna utse de Egeiska öarna som tillhör Grekland till sitt nästa mål. Ännu värre: Islamist och jihadist som han är skulle Erdoğan mycket väl kunna försöka sig på att erövra hela Cypern och till och med hela Grekland. Han har redan invaderat Irak, Syrien och Libyen; Kastelorizo skulle kunna vara nästa steg på vägen mot en vild framfart som skulle kunna sprida sig genom alla delar av det som för fem hundra år sedan var del av det Osmanska Imperiet när det stod på sin höjdpunkt.
Vem kommer att stoppa honom? Alla de stora och viktiga ledarna – USA, Tyskland, Ryssland och Kina – ler mot Erdoğan vilket gör det svårt att se hur denna länge underskattade, mycket bestämda fiende kommer att avskräckas.
