Redaktörens introduktion: I en försenad reaktion på en skämtteckning som skildrar profeten Muhammed, vilken publicerades i en dansk tidning och som därefter återgavs tvärs över Europa, utspelades i helgen upprörda scener i London, Beirut, Damaskus bland andra städer. Flaggor och ambassader brann. På plakat (i London!) stod det: "Halshugg de som förolämpar islam".
Med hänsyn till vreden som släppts lös frågade National Review Online några experter på islam och/eller Mellanöstern vad de anser angående det som händer och vad som kan/borde göras. Vi frågade var och en: "Är detta en sammanstötning mellan civilisationer vi bevittnar? Vad kan göras åt saken? Av muslimer? Av alla andra?"
Daniel Pipes introduktion: Klicka här för svaren från Mustafa Akyol, Zeyno Baran, Rachel Ehrenfeld, Mohamed Eljahmi, Basma Fakri, Farid Ghadry, Mansoor Ijaz, Judith Apter Klinghoffer, Clifford May, Ramin Parham, Nina Shea och Bat Ye'or.
Det känns minsann som en sammanstötning mellan civilisationer. Men det är det inte.
För att demonstrera detta tillåt mig att erinra om en liknande muslimsk-västerländsk konfrontation som ägde rum 1989 på grund av publiceringen av Salman Rushdies roman Satansverserna vilken ledde till ett dödspåbud från Irans Ayatollah Khomeini. Till en början såg det precis som nu ut som om västvärlden stod starkt förenad mot påbudet och att den muslimska världen lika starkt stod bakom påbudet. Dock, när dammet lagt sig, blev det uppenbart att situation var mycket mer nyanserad.
Betydelsefulla röster i västvärlden uttryckte sympati för Khomeini. Före detta presidenten Jimmy Carter reagerade genom att uppmana amerikanerna att vara "känsliga för den oro och ilska" muslimer har. Direktören för Främre orientens studiecenter vid UCLA förkunnade att Khomeini hade "rätt" att döma Rushdie till döden. Immanuel Jakobovits, Storbritanniens överrabbin, skrev att "boken borde inte ha publicerats" och efterlyste en lagstiftning för att förbjuda sådana "överdrifter i yttrandefrihetens namn".
I motsats till detta motsatte sig inflytelserika muslimer påbudet. Erdal Inönü, ledaren för Turkiets oppositionsparti, det socialdemokratiska partiet, sade "att döda någon för vad han har skrivit är helt enkelt mord". Naguib Mahfouz, den egyptiske mottagaren av nobelpriset i litteratur 1988, kallade Khomeini för en "terrorist." En palestinsk journalist i Israel, Abdullatif Younis, benämnde Satansversena "en stor tjänst".
Samma fördelning existerar redan i den nuvarande krisen. Professorer i Mellanösternstudier fördömer skämtteckningarna medan två jordanska redaktörer sattes i fängelse för att ha tryckt dem.
Det är ett tragiskt misstag att klumpa ihop alla muslimer med mörkrets krafter. Moderata, upplysta, fritänkande muslimer finns. Förföljda i sina egna kretsar vänder de sig till västvärlden för hjälp och stöd. Och, hur svaga de för närvarande än må vara, kommer de så småningom att spela en avgörande roll i moderniseringen av den muslimska världen.
