Den israeliska regeringens avlägsnande av sina egna medborgare från Gaza klassas som ett av de värsta misstagen som en demokrati någonsin har gjort.
Det här steget är ännu värre eftersom det är självpåtaget och inte ett resultat av påtryckningar från Washington. När Bush-administration först hörde i december 2003 att den israeliska statsministern Ariel Sharon ensidigt hade bestämt sig för att dra tillbaka alla soldater och civila från Gaza, så var deras reaktion kylig. Det tog flera månader att övertala Vita Huset att godta initiativet.
Skadan kommer att vara trefaldig: inom Israel, i relationer med palestinierna och internationellt.
Sharon vann statsministerposten tidigt 2003 genom att krossa sin motståndare i valet; en motståndare som stödde ensidig tillbakadragande från Gaza. Sharon deklarerade då: "En ensidig tillbakadragning är inte ett recept för fred. Det är ett recept för krig". På grund av anledningar vi inte känner till antog han sent 2003 sin motståndares policy angående att lämna Gaza och bröt därigenom sina löften, förrådde sina anhängare och vållade bestående skada på israeliskt offentligt liv.
För palestinska motståndare så skickar en israelisk reträtt, medan landet är under attack, en otvetydig signal: Terrorism fungerar. Precis som det israeliska tillbakadragande från Libanon fem år tidigare framkallade nytt våld, så kommer en flykt från Gaza göra detsamma. Palestinier struntar i allt svammel om "tillbakadragning" och ser det för vad det faktiskt är, en israelisk reträtt medan landet är under attack. Faktiskt har palestinska ledare redan kungjort sina avsikter att använda sig av Gaza-liknande aggression för att tvinga Västbanken och Jerusalem ut ur israelisk kontroll. Om den kampanjen lyckas så är Haifa och Tel Aviv härnäst, efter vilket självaste Israel försvinner.
Sharon-regeringen har också smitit från sina skyldigheter gentemot sina allierade i kriget mot terror. När andra länder, såsom Storbritannien, äntligen visar tecken på att ta kontraterrorism på mer allvar så friger Israels politiker hundratals dömda terrorister och drar sig tillbaka medan de är under attack från Gaza, vilket uppmuntrar mer terrorism.
Israels misstag är inte unika för en demokrati - jag kommer att tänka på Frankrikes eftergifter gentemot Tyskland på 1930-talet eller den amerikanska inkrementalismen i Vietnam - men ingen annan demokrati har riskerat ett helt folks existens.
