Nyhetsrapporteringar om att milisen i Michigan och andra högerextrema grupper tillhör den så kallade Patriotiska rörelsen som påstås vara inblandad i bombningen i Oklahoma City framställer dem som ett fenomen som vuxit fram under de senaste åren. En artikel i New York Times till exempel spårar gruppen tillbaka till 1983 och inte längre.
Men deras politiska åsikter och psykologi är del av en mycket längre historia. Patriotgrupper ser i huvudsak världen ur ett konspirationsteoretiskt perspektiv: den federala regeringen konspirerar för att förneka amerikanerna deras konstitutionella friheter; sionister konspirerar för att kontrollera regeringen och det gör även utländska stater. Med vad som är typiskt för detta synsätt hävdar högerextremister att den federala regeringen iscensatte explosionen i Oklahoma City som ett sätt att vinna sympati och rättfärdiga ett tillslag mot Patriotgrupper.
Denna besatthet med konspirationer härrör från ett väldigt gammalt arv av europeiskt och amerikanskt tänkande. Endast genom att se grupperna i detta ljus kan vi förstå vilka de är, vilket hot de utgör och hur vi skall hanterar dem.
Västvärlden är hem för två huvudsakliga konspirationsteorier: en, huvudsakligen högerorienterad, är rädd för att judar strävar efter världsherravälde; den andra, huvudsakligen vänsterorienterad, oroar sig för hemliga sällskap såsom Jesuiterna och Frimurarna. Var och en av dessa fobier går i sitt djupa mörker och sin skumhet tillbaka till Korstågen, de kristna krigen mellan 1096 och 1291 som syftade till att erövra det Heliga Landet.
Korstågen ökade kraftigt förekomsten av antisemitism i det kristna livet; det var vid denna tid som bestående förtal mot judar - som deras ritualmord av kristna barn och vanhelgande av kristna kultobjekt - fick fotfäste. Antisemiter utvecklade så småningom en enhetlig konspirationsteori som började med Herodes och inkluderade alla från medeltida rabbiner till Karl Marx. De kom att tro att judar vill ta kontroll över världen.
Samtidigt gjorde korsriddarnas slutliga misslyckande med att behålla det Heliga Landet att konspirationsteorier om de hemliga kristna militärordnarna och framförallt Tempelriddarna blommade upp. Många misstänkte Tempelriddarna för förräderi; och under senare århundraden sträckte sig denna rädsla för förräderi till sådana grupper som Philosophes, internationella finansiärer och den amerikanska tankesmedjan the Council on Foreign Relations.
De två konspirationstraditionerna utkristalliserades till sin nuvarande form i Ryssland under 1890-talet. Två publikationer spelade en nyckelroll: på högersidan så förfalskade tsarens hemliga polis Sion vises protokoll, den antisemitiska standardtexten; på vänstersidan skrev Lenin sina i huvudsak teoretiska skrifter om imperialism. Dessa skrifter spelade en stor roll när det gällde att motivera både Hitler och Stalin, båda var besatta av intriger; konspirationsteorier bidrog därmed i hög grad till den enskilt värsta händelsen i mänsklighetens historia, Andra Världskriget.
Men konspirationsteorier är inte endast ett europeiskt fenomen. Till och med i USA, detta det mest avlägsna och gynnade land, är listan på misstänkta konspiratörer lång. Som historikern David Brion Davis förklarar, amerikaner har varit "konstigt besatta" av konspiratorisk rädsla "för fransk illuminati, för federalas oligarker, för frimurare, för pengamakt, för den katolska kyrkan, för slavmakt, för utländska anarkister, för Wall Street-bankirer, för Bolsjeviker, för internationella judar, för fascister, för kommunister och för Svart Makt".
Dessa uppfattade hot inspirerade till en mängd konspirationsgalna institutioner på 1800-talet - Anti-frimurarpartiet, Know-Nothing partiet och Ku Klux Klan bland andra; Michigan-milisens rötter går tillbaka till dessa organisationer. Rädsla för kommunismen ledde till McCarthyism; i en minnesvärd kampanj framställde man tillsättandet av fluor i dricksvattnet, vars syfte var att förhindra tandröta, som en kommunistisk konspiration.
Mordet på John F. Kennedy i november 1963 chockade amerikanerna och många hade svårt att förlika sig med en händelse som var så meningslös och i synnerhet med tanken på att en enda pistol så lätt kunde få staten att rämna. Denna misstro banade väg för en mängd konspirationsförklaringar för att få Kennedys död att passa in i ett större mönster och därigenom göra det mer acceptabelt. Tiden har inte läkt detta sår, Opinionsundersökningar visar att under 1960-talet så misstänkte två tredjedelar av amerikanerna en konspiration; 1992, delvis på grund av kontroversen runt Oliver Stones film JFK, en konspirationsfull film om mordet, så visar opinionsundersökningar att 77 procent trodde på en officiell mörkläggning av fallet.
 Oliver Stones konspirationism har gett upphov till skämt på hans bekostnad. |
Dagens amerikaner översköljs kanske idag med fler konspirationsteorier än någonsin tidigare sedan Joseph McCarthys glanstid för fyrtio år sedan. Misstankar cirkulerar om att två presidenter av de senaste sju (Johnson and Reagan) kom till makten genom fula intriger. Susan Faludis feministiska bästsäljare Backlash hävdar att kvinnorna är offer för en massiv konspiration av regeringen, advokater, media, modedesigners och Hollywood. En oproportionerligt stor förekomst av droger och AIDS bland svarta amerikaner leder till en omfattande uppfattning om konspiration; undersökningar visar att 60 procent av svarta tror att den amerikanska regeringen medvetet sprider droger i deras grupper, medan 29 procent tror att detsamma gäller AIDS. I korthet så genomsyras amerikansk kultur av konspirationsteorier.
Trots deras utbreddhet spelar konspirationstankar en väldigt liten praktisk roll i dag. Efter långa århundraden med ökat inflytande, vilket kulminerade i Andra Världskriget, har västvärlden faktiskt skakat av sig det mesta av konspirationsförbannelsen. Till stor del tack vare Hitler och Stalin som visade upp det groteska priset för konspirationer som löper amok har den långa västerländska fascinationen av konspirationsteorier minskat. Väljare och politiker i demokratiska länder agerar inte längre med utgångspunkt från en tro på en konspiration; kärnan är solid. Förutom i Ryssland är det sällsynt att dessa tankar styr regeringspolitik.
Istället har konspirationsteorier kommit att fylla två roller i USA. De fungerar som en slags politisk pornografi, upphetsande men utan konsekvens. Vi gillar spelfilmer med konspirationsteman (såsom The Manchurian Candidate, Three Days of the Condor, and Wrapped in the Flag) och vi köper hela tiden böcker om ämnet (i februari 1992 hamnade fem böcker om mordet på Kennedy på bästsäljarlistan); men de spelar nästan ingen som helst praktisk roll. För det andra så fungerar konspirationsteorier som en tillflykt för de missnöjda och de rubbade. För de som hatar den gällande ordningen, på vänsterkanten eller högerkanten, ger konspirationsteorier en världsåskådning. Gårdagens sunda förnuft har förvandlats till patologi.
Detta historiska skeende får en positiv och en negativ konsekvens. På plussidan tyder det på att ett stort antal amerikaner inte kommer att anamma de ondskefulla idéerna från högerkanten. På minussidan så kan man inte avfärda den Patriotiska rörelsens skeva tankar som fantasifoster och vansinniga tankar; istället måste man betrakta dem som huvudet på ett odjur med en niohundraårig lång svans. Lyckligtvis har dess huggtänder på senare tid filats ned. Men det förtjänar det seriösa behandlandet av en kraft som har orsakat fruktansvärd förödelse i århundraden. Därför måste högerextremister inte bara bekämpas polisiärt utan också tankemässigt.
