Vilka motiv ligger bakom sprängningen under Maratonloppet i Boston förra månaden och den planerade attacken på ett VIA Rail Canada train?
Vänsteranhängare och etablissemanget ger olika oprecisa och trötta svar – såsom "våldsam extremism" eller ilska mot västerländsk imperialism – svar som är ovärdiga en seriös diskussion. Konservativa däremot engagerar sig inbördes i livliga och seriösa debatter: vissa säger att religionen islam ger motiv medan andra säger att det är en modern extrem variant av religionen, känd som radikala islam eller islamism.
Som en deltagare i den senare debatten är här mina argument för att fokusera på islamism.
 Kairos Al-Azharmoské, färdigställd år 972, representerar en av höjdpunkterna av muslimsk kultur. |
De som fokuserar på själva islam som problemet (som före detta muslimer som Wafa Sultan och Ayaan Hirsi Ali) pekar på hur Muhammeds liv och innehållet i Koranen och Hadither stämmer överens med nutida muslimsk praxis. De instämmer i Geert Wilders film Fitna och visar på den anmärkningsvärda överensstämmelsen mellan verser i Koranen och jihadaktioner. De citerar islamska skrifter för att fastställa hur viktig muslimsk överhöghet, jihad och kvinnoförakt är, de drar slutsatsen att en moderat version av islam är omöjlig. De pekar på hur den turkiska premiärministern Recep Tayyip Erdoğan hånar själva tanken på ett moderat islam. Deras nyckelfråga är "Var Muhammed en muslim eller en islamist?" De hävdar att vi som skyller på islamism gör så på grund av politisk korrekthet eller feghet.
Till vilket vi svarar: Ja, vissa överensstämmelser finns det; och islamister följer definitivt Koranen och Hadither bokstavligen. Det finns också moderata muslimer men de saknar islamisternas i det närmaste hegemoniska makt. Erdoğans förnekande av moderata muslimer visar på en egendomlig samstämmighet mellan islamismens ståndpunkter och anti-islamiska ståndpunkter. Muhammed var en muslim, inte en islamist, detta senare begrepp uppkom först på 1920-talet. Och nej, vi är inte fega utan tillhandahåller vår analys.
Och denna analys lyder så här:
Islam är den mer än fjortonhundra år gamla tron för fler än en miljard människor och den inkluderar alla från kvietistiska Sufiter till våldsamma jihadister. Muslimer upplevde anmärkningsvärd militär, ekonomisk och kulturell framgång mellan cirka år 600 och 1200 efter vår tideräkning. Att vara muslim betydde då att tillhöra det vinnande laget, ett faktum som i allmänhet gjorde att muslimer associerade sin tro med världslig framgång. Dessa minnen av medeltida glans lever inte bara kvar utan är även centrala för de troendes förtroende för islam och för dem själva som muslimer.
 Det moderna muslimska traumat börjar: Napoleon vid Slaget om pyramiderna 1798, som Antoine-Jean Gros föreställde sig det. |
De stora problemen uppstod omkring 1800 när muslimer oväntat förlorade krig, marknader och kulturellt ledarskap till västeuropéer. Detta fortsätter in i våra dagar när muslimer som grupp återfinns i botten på nästan alla prestationsindex. Denna förskjutning har orsakat stor förvirring och ilska. Vad gick fel, varför har Gud till synes övergivit sina trogna? Den outhärdliga skillnaden mellan förmoderna bedrifter och moderna misslyckanden har skapat ett trauma.
Muslimer har reagerat på denna kris på i huvudsak tre sätt. Sekularister vill att muslimer skall skrota Shari'a (islamisk lag) och istället införa en lagstiftning som efterliknar den västerländska. Apologeterna vill också efterlikna den västerländska men låtsas att när man gör det så följer man Shari'a. Islamister avvisar västvärlden till förmån för ett bakåtsträvande och fullständig tillämpning av Shari'a.
 Bernard Lewis gav år 2001 ut en bok med titeln What Went Wrong. |
Med stöd av 10 -15 procent av muslimerna förlitar sig islamismen på hängivna och skickliga anhängare vars inflytande vida överstiger deras begränsade antal. Det utgör ett hot mot civiliserat liv i Iran, Egypten och inte endast på gatorna i Boston utan också i västerländska skolor, parlament och domstolar.
Vår nyckelfråga är "Vad tänker ni göra för att besegra islamism"? De som gör hela islam till sin fiende ger inte endast efter för en förenklad och essentialistisk illusion utan de saknar också medel för att besegra det. Vi som fokuserar på islamism ser Andra Världskriget och Kalla Kriget som förebilder för att underkuva den tredje totalitarismen. Vi förstår att radikala islam är problemet och moderata islam är lösningen. Vi arbetar med anti-islamistiska muslimer för att tillintetgöra ett gemensamt gissel. Vi kommer att triumfera över denna nya variant av barbari så att en modern form av islam kan uppstå.
Uppdatering 18 maj 2013: Artikeln ovan har misstolkats av till exempel Walid Shoebat som hävdar att "Pipes kommer med ett ogrundat påstående påstående att en majoritet av muslimerna är moderata och att islamismen endast stöds av 10-15 procent av muslimerna". Nej, jag hävdar inte att 85-90 procent av muslimerna är moderata. Låt oss använda ett mer precist språk. Jag uppskattar att en väldigt liten procent av muslimerna aktivt motarbetar införandet av Shari'a och kan definieras som anti-islamister. Det innebär att det återstår en stor andel, som inkluderar traditionalister, Sufier, islamiska elitister och helt opolitiska personer. Jag karaktäriserar dem inte som moderata. Jag kallar dem bara inte för islamister.
