Delvisa no-go zoner i områden med muslimsk majoritetsbefolkning är del av stadslandskapet från Medelhavet till Östersjön, enbart den franska regeringen räknar till 751 stycken. Detta undansmitande från ansvar förebådar en katastrof och kräver en omedelbar omsvängning.
Jag kallar de sämre delarna i Europas städer för delvisa no-go zoner eftersom ordinära människor i ordinära kläder vid ordinära tider kan komma och gå utan problem. Men de är no-go zoner i bemärkelsen att representanter för staten – i synnerhet polisen men också brandmän, parkeringsvakter, ambulanspersonal och socialarbetare – endast kan gå in med stora styrkor under en begränsad tid. Om de inte lyder denna grundregel (som jag själv uppleva i förstahand i Marseille), kommer de sannolikt att omringas, bli förolämpade, hotade och även attackerade.
 Illustrering av europeiska "no-go" muslimsktdominerade zoner av Linas Garsys/The Washington Times. |
Denna situation behöver inte existera. Värdländernas samhällen kan säga nej till de fattiga, kriminellt belastade, våldsamma och upproriska områdena som växer fram mitt ibland dem. Men om regeringarna inte behöver avsäga sig kontrollen varför gör de det då? På grund av en innerlig, något desperat förhoppning att kunna undvika konfrontation. Multikulturellpolitik ger illusionen av att kringgå något som skulle kunna tolkas som "rasistiskt" eller "islamofobiskt".
Detta övergivande av makten är inte någon smärre avvikelse utan ett beslut som får allvarliga konsekvenser – konsekvenser som går längre än till exempel bristen på kontroll av kriminellt belastade amerikanska städer som East St. Louis. Detta beror på att muslimska kvasi-no-go zoner passar in i ett betydligt större politiskt sammanhang med både västerländska och islamiska dimensioner.
 Omslag till Pascal Bruckners "The Tyranny of Guilt: An Essay on Western Masochism". |
Västerländskt: Att undvika konfrontation speglar en djupt rotad ambivalens om värdet av sin egen civilisation och till och med självhat för den vita rasen. Den franske intellektuelle Pascal Bruckner konstaterade i sin bok 2006 La tyrannie de la pénitence (på engelska: The Tyranny of Guilt: An Essay on Western Masochism) att vänsterinriktat tänkande "kan reduceras till mekanisk fördömande av västvärlden med betoning på den senares hyckleri, våld och styggelse". Européer kråmar sig medan "den sjuke mannen på planeten" vars girighet och falska föreställningar om överlägsenhet orsakar alla problem i icke-västvärlden": Den vite mannen har sått sorg och förgörelse överallt där han rört sig".
Om den dödliga treenigheten imperialism, fascism och rasism representerar allt som Västvärlden har att erbjuda så är det inte att undra på att invandrare till Europa, inklusive islamister, behandlas som överlägsna varelser som förtjänar passivt hänsynstagande. De utnyttjar detta genom att uppföra sig illa – knarklangare bestämmer, ett gäng har våldtagit 1400 barn under en period på 16 år och de främjar våldsamma ideologier – i stort sett ostraffat eftersom européerna trots allt bara har sig själva att skylla.
Muslimskt: Delvisa no-go zoner är också ett resultat av en islamisk drivkraft för exkluderande och dominerande. Mecka och Medina utgör de officiella, suveräna och eviga zoner där endast muslimer har tillträde. Under närmare fjorton århundraden ha dessa två arabiska städer formellt varit förbjudet område för kafirer som överträder på egen risk; en livlig litteratur av icke-muslimer som trängde in på deras heliga områden och överlevde för att berätta har pågått i århundraden och fortsätter än idag.
Andra Islamiska no-go zoner finns också. Innan man förlorade makten 1887 så insisterade den muslimska härskaren i Harar, Somalia, under århundraden (med en brittisk officers ord) på "utestängning av alla resande som inte är av den muslimska tron". I samma anda skriker kvinnor i hijab på icke-muslimska besökare till Tempelberget i Jerusalem för att få dem att känna sig ovälkomna och hålla sig borta. I Västvärlden representerar lagliga enklaver för endast muslimer en kampanj för muslimskt självstyre och suveränitet; organisationen Muslims of America med sina omkring 15 no-go komplex fulla med vapen och fientlighet på privat mark utspritt runt omkring i USA representerar en annan.
 En skylt som förbjuder icke-muslimer från att komma in i Mecka. |
Till skillnad mot platser som East St. Louis har delvisa no-go zoner med muslimsk majoritetsbefolkning en djup politisk och väldigt ambitiös kvalité. Det är faktiskt inte långsökt att förutse att de förvandlas till muslimska autonoma zoner där islamisk lagstiftning införs och man utmanar myndigheterna. Blandningen av svaga europeiska regeringar och en stark islamisk drivkraft efter makt pekar på framtida oroligheter, kriser, sammanbrott och även inbördeskrig.
Vissa tror att det redan är för sent att undvika detta öde. Jag håller inte med men om en katastrof skall undvikas så måste arbetet med att nedmontera alla delvisa no-go zoner påbörjas med det snaraste och utföras med en snabb beslutsamhet baserat på en förnyad självkänsla. Två universella principer bör vägleda Europas regeringar: skaffa monopol på makten och tillämpa lagprincipen att samma lag gäller för alla medborgare.
Inhemsk fred i Europa och kanske andra regioner, inklusive Australien, Nya Zeeland, Kanad och USA, kräver detta.
