När de europeiska regeringarna låser portarna för illegala invandrare från Mellanöstern vart kan då syrier och andra ta vägen, var finns en plats som inte ligger alltför långt från deras hemland och som erbjuder dem säkerhet och arbete? Svaret är uppenbart men förvånansvärt försummat: till Saudiarabien och de andra rika arabiska shejkdömena.
De fler än en miljon invandrare som med båt, tåg, buss och till fots tagit sig till norra Europa under de senaste åren översvämmade kontinentens kapacitet och goodwill. Problemen med dessa stora skaror förvärrades av brott och sjukdom, en ovillighet att assimilera sig, en strävan efter att införa islamisk lagstiftning och sådana illgärningar som taharrush i Köln (sexuella trakasserier utförda av grupper av unga män) och attackerna i Paris och Bryssel.
Reaktionen har blivit att populistiska och fascistiska partier (såsom National Front i Frankrike och Jobbik i Ungern) har blivit starkare. Sinnesstämningen i Europa har förändrats så grundligt – vilket framgår av valet i Tyskland i mars – att ett betydligt färre antal illegala invandrare sannolikt kommer att kunna ta sig in oavsett vilken väg de försöker, såsom via Italien.
Detta gör att det finns ett stort antal blivande invandrare som vill komma in i Europa. En kommissionär från Europeiska Unionen (EU) Johannes Hahn beräknar att det finns "20 miljoner flyktingar som väntar på tröskeln till Europa. ... Tio till tolv miljoner i Syrien, 5 miljoner palestinier, 2 miljoner ukrainare och omkring 1 miljon i södra Kaukasien". Ja men detta är bara en början; jag lägger till ett stort antal libyer, egyptier, jemeniter, irakier, iranier, afghaner och pakistanier – och inte bara politiska flyktingar utan också ekonomiska migranter. Allt som allt skulle antalet muslimer som är beredda att utvandra potentiellt kunna vara lika många som de 510 miljoner EU-invånarna.
Så vart ska de ta vägen? Det finns ett näraliggande, attraktivt alternativ till Europa; det är faktiskt en destination så attraktiv att utlänningar redan utgör hälften av befolkningen: det är de sex länderna i Gulfstaternas samarbetsråd; Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Låt oss fokusera på Kungadömet Saudiarabien, det största av dem landmässigt, befolkningsmässigt och ekonomiskt.
Kungadömet Saudiarabien har många unika attraktioner för Sunnimuslimer. Till att börja med har man 100 000 högkvalitativa fiberglasstält som kan hysa omkring 3 miljoner människor i Mina strax öster om Mecka. Brandsäkra och luftkonditionerade, kompletta med toaletter och kök, används denna unika resurs endast fem dagar om året av pilgrimer på hajj.
Några av de 100 000 glassfibertälten i Mina, Saudiarabien. |
En jämförelse av Kungadömet Saudiarabien med staterna i norra Europa visar på dess många fördelar:
- Geografi: Mycket närmare.
- Klimat: Varmt.
- Språk: Arabiska.
- Ekonomi: Ett omättligt behov av arbetskraft.
- Rättssystem: Betryggande bekant.
- Religion: Islam, Islam, Islam.
Kulturellt finner många sunnimuslimer de stränga begränsningarna angenämare än Västvärldens sekulära miljö. I Kungadömet Saudiarabien kan muslimer njuta av ett samhälle som tillåter månggifte, barnäktenskap, hustrumisshandel, kvinnlig könsstympning och halshuggningar samtidigt som man endast utdömer lätta straff för hållande av slavar och hedersmord.
Saudiarabien gör det också lätt för muslimer att undvika sådana haram (förbjudna) saker som hundar; fläskkött och alkohol; ränta på lån, lotterier och kasinon; Alla hjärtans dag, lättklädda kvinnor, pojkvänner/flickvänner och herrklubbar; gaybarer och samkönade äktenskap; drogsubkultur och uttryckande av anti-islamska åsikter offentligt.
Ingen risk för att hamna i en gay prideparad såsom denna, i Saudiarabien. |
Länderna i Persiska Viken har blivit kritiserade för att de inte tagit emot "en enda" syrisk flykting. Ändå hävdar de saudiska myndigheterna att man tagit emot 2 ½ miljoner syrier. Hur förklarar man denna skillnad?
Dels så ljuger saudierna och dels så har Gulfstaternas samarbetsråd och andra arabisktalande stater som Irak, Jordanien, Libanon och Syrien aldrig skrivit under 1951 års Flyktingkonvention (eftersom de motsätter sig att konventionens mål för omlokalisering av flyktingar också gäller palestinierna). Följaktligen undviker de att använda termen flykting med dess innebörd av beständighet och hänvisar istället till gäster som endast stannar tillfälligt tills de återvänder hem.
Hur många syrier har släppts in i Saudiarabien? En undersökning av Lori Plotkin Boghardt från Washingtoninstitutet för Näraöstern politik, uppskattar antalet som varande "i de låga hundratusentals", säg 150 000. Det är en liten del av de fler än fyra miljonerna i Turkiet, Libanon och Jordanien – och endast 5 procent av de migranter som skulle kunna inhysas bara i Minas fantastiska tält.
Att rika arabstater är så snåla när det gäller att öppna sina armar för sunnimuslimer i nöd avslöjar strömningar av själviskhet och hyckleri. Deras ohjälpsamhet bör inte belönas; det är på tiden att regeringar och flyktingorganisationer slutar fokusera på Europa och istället vänder sig till de arabländer som har möjlighet att med relativ lätthet ta emot, inhysa och anställa sina desperata bröder.