Har Israels kritiker rätt? Är det "ockupationen" av Västbanken och Gaza som är orsaken till Palestinaarabernas antisemitism, deras självmordsfabriker och deras terrorism? Och är det sant att allt detta kommer att få ett slut när israeliska civila och militärer lämnar dessa territorier?
Svaret på dessa frågor får vi snart. Med början den 15 augusti kommer den israeliska regeringen att avhysa cirka 8000 israeler från Gaza och lämna över deras mark till Palestinska Myndigheten. Förutom att vara en unik händelse i modern historia (ingen annan demokrati har tvångsförflyttat tusentals av sina egna medborgare, alla tillhörande samma religion, från deras lagliga hem), erbjuder det också ett enastående, levande socialt experiment.
Vi står vid en skiljelinje som är öppen för olika tolkningar. Om Israels kritiker har rätt kommer tillbakadragandet från Gaza att förbättra palestiniernas inställning till Israel och resultera i ett stopp på palestinska provokationer och en minskning i antalet palestinska våldshandlingar, följt av förnyade förhandlingar och en överenskommelse. Logiskt sett måste det ju vara så att om "ockupationen" är problemet så kommer ett hävande av denna, även en delvis sådan, att leda till en lösning.
Men jag förutser ett väldigt annorlunda resultat. Med tanke på att omkring 80% av Palestinaaraberna fortsätter att avvisa Israels rätt att existera, kommer tecken på israelisk svaghet, såsom det kommande tillbakadragandet från Gaza, att istället inspirera till förhöjd palestinsk aktivitet. Utan tacksamhet tar Palestinaaraberna emot gåvan medan de koncentrerar sig på de territorier som Israel inte har dragit sig tillbaka från. (Detta är vad som hände efter de Israeliska trupperna lämnade Libanon. Tillbakadragandet kommer inte att inspirera till vänskapliga relationer utan till ett förnyat avvisande, en förstärkning av den anti-sionistiska ilskan och en ökning av anti-israeliskt våld.
Palestinaaraberna själva säger detta öppet. En Hamasledare i Gaza, Ahmed al-Bahar säger att "Israel har aldrig förr befunnit sig i en sådan situation av tillbakadragande och svaghet som det gör idag till följd av mer än fyra års intifada. Hamas heroiska attacker har avslöjat svagheten och flyktigheten hos det impotenta sionistiska säkerhetsetablissemanget. Tillbakadragandet markerar slutet på den sionistiska drömmen och är ett tecken på det moraliska och psykologiska förfallet av den judiska staten. Vi tror att motstånd är den enda vägen att sätta press på judarna."
En talesman för Hamas, Sami Abu Zuhri, säger också att tillbakadragandet "beror på det palestinska motståndet ... och vi kommer att fortsätta vårt motstånd."
Andra är mer precisa. Vid ett massmöte i Gaza City förra torsdagen hade cirka 10 000 palestinier samlats, de dansade arabiska danser, sjung och skanderade "Idag Gaza, imorgon Jerusalem." Anföraren för Gazas nationella motstånds kommitté Jamal Abu Samhadaneh meddelade i söndags att "vi kommer att flytta våra grupperingar till Västbanken" och varnade att "tillbakadragandet kommer inte att vara fullständigt utan Västbanken och Jerusalem." Ahmed Qurei från Palestinska Myndigheten bedyrade också att "vår marsch kommer inte att ta slut förrän i Jerusalem."
De Palestinaarabiska avsikterna oroar även den israeliska vänstern. En av Ha'aretz specialister på arabiska angelägenheter, Danny Rubinstein, noterar att premiärminister Sharon fattade beslutet att lämna Gaza efter att det anti-israeliska blodbadet hade trappats upp. "Även om dessa attacker inte var de enda skälen Sharon hade för tillbakadragandet så är palestinierna säkra på att så är fallet, och detta har förstärkt deras tro att Israel bara förstår terrorattacker och våld."
Israel National News har samlat ihop andra kommentarer från vänsteranhängare.
- En tidigare minister och ordförande för Yahad/Meretz partiet, Yossi Beilin: "En verklig fara följer på tillbakadragandet, våldet kommer att öka på Västbanken för att försöka uppnå samma sak där som man uppnådde i Gaza."
- En tidigare utrikesminister från Arbetarpartiet, Shlomo Ben-Ami: "Ett ensidigt tillbakadragande förevigar bilden av Israel som ett land som springer iväg när det utsätts för tryck … Hos Fatah och Hamas kommer de att anta att de måste förbereda sig för sin tredje intifada - denna gång på (Västbanken)."
- En tidigare säkerhetschef, Ami Ayalon: "Tillbakadragande utan att få någonting I gengäld kommer sannolikt att tolkas av vissa palestinier som kapitulation … Det är stor chans att våldet kommer att förnyas strax efter tillbakadragandet."
- En tidigare befälhavare för flygvapnet, Eitan Ben-Eliyahu: "Det finns ingen chans att tillbakadragandet kommer att garantera stabilitet i det långa loppet. Såsom planen ser ut kan den bara leda till förnyad terrorism."
Jag förutspår att händelserna kommer att visa att Israels kritiker har helt fel, men de kommer inte att lära sig någonting. Utan att störas av fakta kommer de att kräva ännu fler israeliska tillbakadraganden. Israels ensidiga handlande kommer sorgligt nog att bana vägen för fler katastrofer.