Kommentarer till Vad vill kanadensiska muslimer? Tolkningskrockar och opinionsundersökningar
Av Christian Leuprecht och Conrad Winn
Macdonald-Laurier Institute
november 2011Pressrelease: http://www.macdonaldlaurier.ca/much-good-news-and-some-worrying-results-in-new-study-of-muslim-public-opinion-in-canada/
Text: http://www.macdonaldlaurier.ca/files/pdf/What-Do-Muslim-Canadians-Want-November-1-2011.pdf
I den undersökning Christian Leuprecht och Conrad Winn gjort för Macdonald-Laurier Institutet "Vad vill kanadensiska muslimer? Tolkningskrockar och opinionsundersökningar" inleder de med en diskussion om två sätt att förstå muslimska attityder i Kanada, därefter fortsätter de med att diskutera specifika data. Jag kommer att följa deras organisation och ta upp dessa två ämnen separat, och komma till en slutsats.
Paradigmer för att förstå muslimska attityder: I två av de tre paradigmhypoteserna utgår Leuprecht och Winn från att den muslimska befolkningsgruppen är enhetlig, den ena av hypoteserna ser muslimer som enhetligt fientliga till västvärldens sätt att leva och den andra ser dem som enhetligt accepterande dessa sätt.
Det är naturligt att muslimer är oeniga sinsemellan – vilken grupp av människor är inte det? Det är självklart att de har olika åsikter, i synnerhet om huruvida islam är förenligt med kanadensiska värderingar, en huvudfråga i en tid av jihad och ansträngningar att införa sharia (islamiska lagar) i västvärlden.
Innan man tittar på de specifika undersökningsresultaten är det värt att notera – och samma sak säger Stephen Schwartz från the Center for Islamic Pluralism – att "kanadensisk islam är mer moderat, mer mångfaldig och mer öppen för debatt än amerikansk eller till och med brittisk islam". Varför är det så? I huvudsak på grund av de muslimska invandrarna vilka i hög grad inkluderar Qadiri och liknande sufi-traditionalister, heterodoxa muslimer från Subsahariska Afrika och sekulära muslimer från Tunisien och Algeriet. Schwartz avslutar med en positiv kommentar om att "vi skall vara glada för att Kanada är annorlunda och erbjuder en plats där muslimskt förstånd uppskattas istället för avvisas".
Undersökningsresultat: Undersökningens resultat bekräftar denna kanadensiska skillnad, muslimerna där har en mer positiv inställning till värdlandet än man hittar hos muslimska befolkningsgrupper i andra västländer. Att man ger väldigt höga godkännande poäng till den kanadensiska regeringen, jämförbara med den allmänna befolkningens, ger en grund för vad som följer, liksom det faktum att kanadensiska muslimer i allmänhet avvisar föreställningen om Kanada som ett rasistiskt land.
 En aspekt av kanadensisk islam: omslaget på Irshad Manjis bok. |
Frågor om specifika sympatier och antipatier visar på större uppskattning för allmänna saker (demokrati och frihet) än för ens egna omständigheter (hitta arbete). Jag fann det speciellt uppmuntrande att kanadensiska muslimer förstår att demokrati inte enbart är ett system för att välja ledare utan en mentalitet och en livsstil som tillåter individen att självständigt tänka och agera i frihet, att utveckla sin egen åsikt och att helt välja bort politiken.
Att hitta ett arbete framstår som en huvudfråga i Macdonald-Laurier Institutets undersökning. För att bilda dig en uppfattning om den ständiga oron, föreställ er att söka ett jobb med namnet Muhammed eller Fatima; icke-muslimska arbetsgivare är misstänksamma mot att anställa muslimer av skäl som sträcker sig från terrorism till krav på speciella privilegier till rädsla för rättstvister. Till viss del behöver icke-muslimer ta itu med sina egna fördomar; men till viss del måste muslimer erkänna de problem de själva har skapat och ta itu med dem konstruktivt och på allvar.
Frågan om införande av sharia visar på dess viktiga betydelse. En betydande majoritet på 62 % önskar att sharia i någon form skall införas; när man räknar bort de som inte vet eller de som vägrar svara, så stiger den siffran till 75 %. Det pekar på vad som kan vara det mest svårlösta problemet med kanadensiska muslimer: deras önskan att gå sina egna vägar. Att 15 % av muslimerna önskar "kräva att muslimer styrs av sharia-domstolar" är synnerligen oroande; det bekräftar också min uppskattning att islamister utgör cirka 10-15 procent av den muslimska befolkningen.
Att tre procent stödjer Al-Qaeda pekar på det hårdnackade islamistiska inslaget i Kanada – inte särskilt stort men tre procent av en muslimsk befolkning på ungefär 700 000 innebär omkring 20 000 individer med väldigt farliga sympatier och idéer. Denna information borde alarmera och väcka både immigrations- och säkerhetsmyndigheterna.
 En annan aspect: Zaynab Khadr demonstrerar på Parliament Hill, Ottawa. |
De 13 % som godkänner Israel i denna studie skiljer sig från en anmärkningsvärd beräkning gjord av Conrad Winn 2004, där han antydde att en femtedel av Kanadas muslimska befolkning anser att "Israel har rätt i nästan allt", men siffrorna skiljer sig inte mycket och de nya kan ses som en bekräftelse på omfattningen av de gamla. Också observationen i denna studie att "pro-Israelkänslor ibland framfördes som en reaktion mot häftiga anti-Israelkänslor" återger Winns iakttagelse sju år tidigare att "ganska ofta är (en pro-Israel inställning) en reaktion mot vad de betraktar som extremistiska ledare i deras egna grupper eller i deras ursprungsländer".
När det gäller extremistiska åsikter medger Leuprecht och Winn att de blev förvånade; "vi förväntade oss att de religiösa deltagarna i fokusgruppen skulle vara mer radikala i sina åsikter. Tvärtom så var det relativt sekulära människor som tenderade att uttrycka de mest radikala politiska åsikterna, de hade ofta en högre utbildning i samhällskunskap, medan fromma muslimer ibland var de mest tydligt uttalade förespråkarna för Kanada och demokrati". Detta mönster slår fast att islamisk fromhet inte i sig är ett problem; och att politisk inställning är nyckeln till attityder. Sekulära kan vara extrema och de fromma moderata.
Slutsats: Leuprecht och Winn finner att trots att de attityder de blottläggar inte direkt passar in i någon av de tre paradigmerna, så drar de slutsatsen att opinionssiffrorna "tyder på att kanadensiska muslimer bäst passar in i paradigmen av en delad grupp med heterogena åsikter som uttryckts av Daniel Pipes".
Å ena sidan så gläds jag åt denna slutsats. Å andra sidan så undrar jag hur man annars skulle kunna karaktärisera en grupp som utgörs av hundratusentals individer. Det är väl ingen som förväntar sig att de skall vara ense, vilket skulle innebära att islam förvandlar troende till robotar som förlorar sin förmåga att tänka för sig själva och istället domineras av ett ledarskap som programmerar dem. Ingen mänsklig befolkning passar in på denna beskrivning.
Om denna föreställning om overksamma människor en gång i tiden var övertygande så måste väl Mellanösternupproren 2011 ha visat att även hos människor som i decennier bara har åtlytt så brinner det fortfarande en eld inom dem som oförutsägbart kan få deras härskare på fall. Libyer, som många antog accepterade Mu'ammar al-Qaddafis galenskaper, visade sig till exempel ha använt sin förmåga att tänka själva.
Leuprecht-Winnstudien avslöjar ett antal problematiska attityder, från önskan om sharia till stöd för Al-Qaeda, men den visar också att Kanada har den mest moderata, mångfaldiga och öppna muslimska befolkningen i västvärlden. Detta är inte endast en fördel att bygga vidare på utan det låter också ana en potentiell roll för moderata kanadensiska muslimer att föra ut sitt budskap och kanske sina institutioner till andra länder i väst.
