Middle East Forum grundades i januari 1994 och skall just fira 20 år. Som start på detta 20-års jubileum svarar Daniel Pipes på några vanliga frågor.
Fråga: Hur har Middle East Forum utvecklats under 20 år?
Svar: Internet förändrade vårt liv. Vi brukade skicka ut brev i buntar om hundra; nu har enbart min webbsida haft 67 miljoner läsare. Detta innebär att vi inte längre är beroende av medias gatekeepers utan kan göra mycket själva. Islams uppgång i västvärlden har gett oss ett andra ämne, ett nytt och oblygt ämne, där vi är väldigt involverade. Slutligen så har våra alltmer högprofilerade ämnen, Mellanöstern och islam, gjort att vi får arbeta hårt för att hänga med.
F: Vad är det som får MEF att synas?
S: Vårt arbete baseras på djupgående studier, vi ser på helheten och tar ovanliga risker i våra prognoser, våra djärva positioner och våra strategiska råd.
F: År 1995 varnade ni att "De flesta västerlänningar har inte uppmärksammat att krig ensidigt har förklarats (av islamister) mot Europa och USA". Men era åsikter ignorerades i stor utsträckning fram tills 11 septemberattackerna, då ni hyllades för ert förutseende. Finns det en liknande fara idag som inte får tillräckligt med uppmärksamhet?
S: Det är framförallt två som jag kommer att tänka på. Medan man nu inser att det islamistiska terrorhotet är verkligt så ignorerar man alltför mycket det ännu farligare fenomenet 'laglig islamism' som opererar inom systemet för att införa Shari'a. Man förstår inte heller djupet och omfattningen av Mellanösterns förfall. Folk känner till individuella problem – Irans kärnvapenuppbyggnad, Syriens inferno, Egypten på randen till hungersnöd, i Jemen håller vattnet på att ta slut, i Libyen råder anarki – men missar den större bilden av en sjuk, förfallen och farlig region. Det är för mycket glatt prat om demokrati och ekonomisk utveckling när de verkliga frågorna är krig och svält.
F: När Middle East Forum grundades var islamismen på uppåtgående. Är detta fortfarande fallet?
S: Jag ser tecken som tyder på att islamisterna har svårt att samarbeta inbördes och stöter bort sin målgrupp. Om detta fortsätter att vara fallet skulle det kunna innebära att islamismen har nått sin höjdpunkt. Utmaningen nu är för anti-islamistiska muslimer att lägga fram sina idéer som ett gångbart alternativ.
F: USA var redan 1994 vad den franske utrikesministern Hubert Védrine år 1998 kallade "hypermakten", utan like i Mellanöstern. Hur har saker och ting utvecklats sedan dess?
S: Det har gått två decennier med bortkastade möjligheter, förvirrade expeditioner, arroganta överdrifter och tonvikten på felaktigheter som kulminerade i det katastrofala, nyligen undertecknade, Genève-avtalet med Iran. Det är inte bara Mellanöstern som går åt fel hål utan även amerikansk utrikespolitik vilket gör det till en spänd kombination.
F: Har Mellanöstern och islamiska studier – kända för sin politisering, för att främja islamism och för att fokusera på palestinskt "lidande" som en förutsättning för en framgångsrik karriär – utvecklats under de gångna två decennierna?
S: Inte mycket men jag har noterat två positiva undantag. Detta fält har blivit ett allmänt diskussionsämne tack vare dess höga profil och oss kritiker. Plus att 11 september och de två större krigen, Afghanistan och Irak, gjort att nya skaror kommit in på fältet vilket lovar att blåsa friskt, mer moderat liv i det.
F: Vilket råd skulle du ge till en forskare i Mellanösternstudier som just börjat och som har en annan åsikt än den förhärskande diskursen på universitetet?
S: Håll dig borta från politiska ämnen och håll låg profil … tills du får fast anställning.
