När Israel stod upp mot Washington

Medan det spända förhållandet mellan USA och Israel skjuter i höjden som aldrig förr påminns vi om ett tidigare tillfälle, för nästan trettio år sedan, när förhållandet mellan länderna var spänt.Då satt Menachem Begin och Ronald Reagan vid makten. Till skillnad mot Benjamin Netanyahus upprepade ursäkter hade Begin en helt annan inställning.

Händelserna startade med ett uttalande från den syriske diktatorn Hafez al-Asad om att han inte skulle sluta fred med Israel "ens om hundra år". Begin svarade med att införliva Golanhöjderna med Israel vilket gjorde slut på den militära administrationen som hade styrt territoriet från det att de israeliska styrkorna erövrade området från Syrien 1967. Lagförslaget som möjliggjorde detta gick utan problem igenom i det israeliska parlamentet den 14 december 1981.

Menachem Begin med Samuel Lewis vid ett trevligare tillfälle i maj 1977.

Detta drag kom dock bara två veckor efter undertecknandet av ett amerikansk-israeliskt strategiskt samarbetsavtal, vilket orsakade stor irritation i Washington. På initiativ av USAs utrikesminister Alexander Haig sköts implementerandet av det nyss underskrivna avtalet upp. En dag senare, den 20 december, kallade Begin till sig den amerikanske ambassadören i Tel Aviv, Samuel Lewis och skällde ut honom.

Yehuda Avner, en tidigare medarbetare till Begin, beskriver stämningen och redogör för denna episod i When Washington bridled and Begin fumed (När Washington brusade upp och Begin kokade av ilska). Så här återberättar han det: "Premiärministern bjöd Lewis att sätta sig ner, stelnade till, satte sig upp, sträckte ut armen och tog upp högen med papper som låg på bordet bredvid honom, lade dem i sitt knä, hans ansikte var som sten och hans röst som stål". Begin började med "rungande röst räkna upp de grymheter Syrien gjort sig skyldig till under flera decennier". Han avslutade med vad han kallade "ett väldigt personligt och angeläget budskap" till President Reagan (finns att läsa på det israeliska utrikesministeriets hemsida).

"Tre gånger under de senaste sex månaderna har den amerikanska regeringen 'straffat' Israel" började Begin. Han räknade upp de tre tillfällena: förstörandet av den irakiska kärnreaktorn, bombningen av PLOs högkvarter i Beirut och nu lagen om Golanhöjderna. Under hela redogörelsen, enligt Avner, sköt Lewis utan framgång in: "Inte straffa er herr premiärminister enbart skjuta upp ... ", "Ursäkta mig herr premiärminister det var inte …", "Herr premiärminister, jag måste rätta er …", och "Detta är inte ett straff herr premiärminister, det är endast en uppskjutning tills …".

För att till fullo ge utlopp för sin ilska använde sig Begin av ett århundrade av sionism:

"Vad är det för sorts uttalande – 'straffa Israel'? Är vi en av era lydstater? Är vi en bananrepublik? Är vi fjortonåringar som om de inte uppför sig väl får smisk på fingrarna? Låt mig berätta om sammansättningen av denna regering. Den är sammansatt av människor som har tillbringat sina liv i motstånd, i strid och i lidande. Ni kan inte skrämma oss med 'straff'. Den som hotar oss kommer att finna att vi är döva för hans hot. Vi är bara beredda att lyssna till rationella argument. Ni har ingen rätt att 'straffa' Israel – och jag protesterar mot användandet av detta begrepp."

I hans mest bitande attack på Förenta Staterna utmanade Begin amerikanernas moraliserande om civila offer under den israeliska attacken på Beirut:

"Ni har ingen moralisk rätt att predika för oss om civila offer. Vi har läst historien om Andra Världskriget och vi vet vad som hände civilbefolkningen när ni agerade mot en fiende. Vi har också läst historien om Vietnamkriget och känner till er fras 'body-count'.

Under hänvisning till USAs beslut att skjuta upp implementerandet av det nyligen undertecknade avtalet klargjorde Begin att "Israels folk har levt 3 700 år utan diplomatisk förståelse från Amerika – och de kommer att fortsätta leva i ytterligare 3 700 år". På en mer alldaglig nivå så åberopade han Haigs uttalande å Reagans vägnar att den amerikanska regeringen skulle köpa israeliska vapen och annan utrustning till ett värde av $200 miljoner. "Nu säger ni att ni inte kommer att göra det. Detta är därför ett brott mot presidentens hedersord. Är detta så ni uppför er? Är det rätt?"

Erinrande sig de nyligen utkämpade striderna i den amerikanska Senaten över beslutet att sälja AWACS-plan till Saudiarabien, anmärkte Begin att det "ackompanjerades av en smutsig antisemitisk kampanj". För att illustrera nämnde han tre händelser: parollerna "Begin eller Reagan"? och "Vi bör inte låta judarna bestämma USAs utrikespolitik", plus förtal om att senatorer som Henry Jackson, Edward Kennedy, Robert Packwood, och Rudy Boschwitz "inte är lojala medborgare".

Som svar på kraven att lagen om Golanhöjderna upphävs sade Begin att ursprunget till själva begreppet upphävelse kom från "Inkvisitionens dagar" och han påminde Lewis om att

våra förfäder hellre brann på bål än 'upphävde' sin tro. Vi kommer inte att låta oss brännas på bål. Tacka Gud. Vi är tillräckligt starka att försvara vår självständighet och att försvara våra rättigheter. … var snäll och informera utrikesministern att lagen som reglerar Golanhöjderna kommer att förbli gällande. Det finns ingen makt på jorden som kan få den upphävd.

Menachem Begin i konsultation med Yehuda Levy.

Sammanträdet avslutades utan att Lewis svarade. Avner berättar att "mot denna obändiga fördämning som ambassadören ansåg vara något överdriven och delvis även paranoid såg han ingen mening med att fortsätta, så han tackade för sig och gick hem".

Kommentarer: (1) Sent på året 1981 var de amerikansk-israeliska relationerna under Reaganadministration som lägst. I synnerhet det strategiska samarbetet gick framåt under de följande åren.

(2) Utrikesministeriets hemsida kallar Begins utbrott "ett enastående drag"; till vilket jag tillägger, inte bara enastående utan det har heller aldrig upprepats.

(3) Begins känsla för ödet i kombination med hans oratoriska elegans fick honom att svara på de aktuella politiska skillnaderna genom att åberopa 3 700 års judisk historia, Inkvisitionen, Vietnamkriget och amerikansk antisemitism. Med detta ändrades argumentens fokus.

(4) Oaktat den intensiva amerikanska frustrationen med Begin så höjde hans svidande attack den israeliska stoltheten och anseende.

(5) Politiker i andra länder attackerar ganska ofta USA. Afghanistans president Hamid Karzai gjorde det faktiskt förra veckan. Men hans syfte – att övertyga sina landsmän att han faktiskt inte är en marionettpolitiker – skiljde sig fundamentalt från Begins syfte att hävda Israels värdighet.

(6) Det är svårt att föreställa sig någon annan israelisk politiker, inklusive Benjamin Netanyahu, som skulle våga sig på en liknande verbal attack som Begin gjorde.

(7) Och ändå är det kanske precis det som Israel behöver.

Näraliggande ämnen:  Arabisk-israelisk konflikt & diplomati, Israel, USAs utrikespolitik prenumerera gratis på daniel pipes svenska mejllista som utkommer varje vecka Denna text får återges eller vidarebefordras under förutsättning att den presenteras som en helhet med komplett information om författaren, datum för publicering, platsen för publicering samt original URL.