Så sent som 2012 verkade det som islamisterna skulle kunna övervinna sina många interna olikheter – sekteristiska (Sunni, Shi'iter), politiska (monarkister, republikaner), taktiska (politiska, våldsamma) och inställning till modernitet (Salafister, Muslimska Brödraskapet) – och samarbeta. I Tunisien fann Salafister och Muslimska Brödraskapet (MB) gemensamma nämnare. Skillnaderna mellan alla dessa grupper var verkliga men av underordnad betydelse, som jag då uttryckte det, eftersom "alla islamister drar åt samma håll, fullständig och strikt tillämpning av islamisk lag (Sharia)".
 Ali Khamene'i och Mahmoud Ahmedinejad i bättre tider. |
Inbördes fientligheter bland islamister har blossat upp i många andra länder med muslimsk majoritetsbefolkning. Spänningar mellan Sunniter och Shiiter kan ses i Turkiet versus Iran, detta beror också på olika förhållningssätt till islamism; i Libanon där det är Sunni versus Shiitiska islamister och Sunni islamister versus armén; Sunni versus Shiitiska islamister i Syrien; Sunni versus Shiitiska islamister i Irak; Sunni islamister versus Shiiter i Egypten och Houthis versus Salafister i Jemen.
 Recep Tayyip Erdoğan och Fethullah Gülen, en gång nära allierade. |
Till synes små skillnader kan anta en komplex ton. Försök bara följa Beiruts dagstidnings svårbegripliga redogörelse för fientligheterna i den nordlibanesiska staden Tripoli:
Sammandrabbningar mellan de olika islamistiska grupperna i Tripoli, uppdelade mellan de politiska 8 mars och 14 mars rörelserna, ökar i antal. … Sedan mordet i oktober på galjonsfiguren för 14 marsrörelsen, chefen för underrättelsetjänsten, Brigadgeneral Wissam al-Hasan, har oenigheter mellan islamistiska grupper i Tripoli varit på väg mot en större katastrof, i synnerhet efter mordet på Sheikh Abdel-Razzaq Asmar, en officiell representant av den islamiska Tawhidrörelsen, endast timmar efter Hasans död. Shejken sköts till döds … under en väpnad sammanstötning som bröt ut när anhängare av Kanaan Naji, en självständig islamistist associerad med den Nationella Islamistiska Gruppen försökte ta över Islamiska Tawhid-rörelsens högkvarter.
Detta mönster av splittring påminner om 1950-talets splittring av panarabiska nationalister. De strävade efter att ena alla arabisktalande folk, som det den gången uttrycktes, "Från (Atlantiska) Oceanen till (Persiska) Viken". Men trots drömmens attraktionskraft så blev deras ledare osams i takt med att rörelsen växte och fick mer makt och detta dömde den panarabiska nationalismen till undergång till den grad att den så småningom kollapsade under vikten av alla fragmentariska och smärre sammandrabbningar. Dessa inkluderade:
- Gamal Abdul Nasser från Egypten versus Ba'th (eller Baath) partiets styre i Syrien och Irak.
- Det syriska Ba'thpartiet versus det irakiska Ba'thpartiet.
- De Sunnimuslimska syriska Ba'thisterna versus de syriska Alawi Ba'thisterna.
- De Jadidist-alawiska syriska Ba'thisterna versus Assadist-alawiska syriska Ba'thisterna.
 Omar al-Bashir och Hassan al-Turabi, också en gång nära allierade. |
Detta speglar ett djupgående mönster i Mellanöstern, oenighet bland islamister förhindrar på liknande sätt dem från att arbeta tillsammans. Medan rörelsen växer, medan rörelsens medlemmar närmar sig makten och faktiskt regerar så blir sprickorna allt mer splittrande. Rivalitet som täcktes över när islamisterna var i opposition kommer fram när de utövar makt.
Om denna delningsbenägenhet fortsätter så är den islamistiska rörelsen dömd att liksom fascism och kommunism inte bli något mer än ett hot mot civilisationen, ett hot som orsakar enorma skador men som aldrig segrar. Denna möjliga begränsning av islamistisk makt, som blev synlig först 2013, ger anledning till optimism men inte till självbelåtenhet. Även om det ser ljusare ut än för ett år sedan så kan trender snabbt förändras tillbaka igen. Det långa och svåra jobbet att besegra islamismen ligger fortfarande framför oss.
Tillägg 22 juli 2013: 1950-talets indelning i underavdelningar av panarabiska nationalister påminner om en sketch av den amerikanske komikern Emo Philips (anpassad för läsning):
En gång såg jag den här killen på en bro på väg att hoppa.
Jag sade "Gör det inte!" Han sade "Ingen älskar mig".
"Gud älskar dig. Tror du på Gud?" Han sade "Ja".
"Jag med! Är du kristen eller jude?" Han sade "Kristen".
"Jag med! Protestant eller katolik?" Han sade "Protestant".
"Jag med!" Vilket samfund?" Han sade "Baptist".
"Jag med!" Nordlig baptist eller Sydlig baptist?" Han sade "Nordlig baptist".
"Jag med! Nordlig konservativ baptist eller Nordlig liberal baptist?" Han sade "Nordlig konservativ baptist".
"Jag med! Nordlig konservativ baptist från Great Lake-regionen eller Nordlig konservativ baptist från Östra-regionen?" Han sade "Nordlig konservativ baptist från Great Lake-regionen".
"Jag med! Nordlig konservativ baptist från Great Lake-regionens möte 1879 eller Nordlig konservativ baptist från Great Lake-regionens möte 1912?" Han sade "Nordlig konservativ baptist från Great Lake-regionens möte 1912".
Jag sade "Dö din kättare!" Och jag knuffade honom över kanten.
