Systemet "fungerade verkligen väldigt, väldigt bra" i Detroit?

Att Umar Farouk Abdulmutallab, 23, nästan lyckades utlösa en bomb på juldagen borde öppna den amerikanska allmänhetens ögon för att se hur ömkligt kontraterrorismen fungerar åtta år efter 11 september.

Umar Farouk Abdulmutallab, 23, är en av de mest privilegierade unga män i Nigeria.

Händelsen handlar om en nigeriansk medborgare som satt på plats 19A – perfekt placerad över bränsletanken ovanpå vingen och bredvid flygplanets utsida – på Northwest flight 253 från Amsterdam till Detroit. Så här beskrev Wall Street Journal vad som hände när planet, en Airbus 330-300 med 289 människor ombord, närmade sig Detroit. Abdulmutallab gick till planets toalett och var där i ungefär 20 minuter och när han återvände till sin plats sade han att hans mage var i olag och han drog upp en filt över sig, allt enligt Justitiedepartementets anmälan. Medan flyget gjorde sig berett att landa på Detroit Metropolitan Airport strax före klockan tolv på förmiddagen, sades det i anmälan, antände Abdulmutallab anordningen. Passagerare hörde poppande ljud som påminde om smällare, kände något som luktade illa och några observerade att Abdulmutallabs byxben och flygplanets vägg brann.

Efterföljande undersökningar visade att komplotten var organiserad och igångsatt av Al-Qaidaledare i Jemen som ordnade så att 80 gram PETN (pentaerythritol) syddes in i Abdulmutallabs kalsonger. Utredarna drog slutsatsen att endast ett lyckosamt fel på anordningen förhindrade att sprängämnena utlöstes och sprängde Northwestplanet.

Umar Farouks far, Umaru Abdulmutallab, tidigare ordförande för the First Bank of Nigeria och en av sitt lands mest prominenta affärsmän, kontaktade nyligen den amerikanska ambassaden in Abuja för att varna för sin sons "radikalisering och förbindelser", vilket gjorde att amerikanska tjänstemän satte upp honom på en lista med möjliga terrormisstänkta innehållande cirka 550 000 namn, the Terrorist Screening Database.

Abdulmutallab förs av Northwest flight 253 den 25 december.

Men de satte inte upp honom på listan med cirka 15 000 individer som måste genomgå ytterligare undersökningar, ännu mindre på "no-fly"-listan där cirka 4000 människor är listade som inte får lov att flyga till eller inom USA. Man drog varken tillbaka Abdulmutallabs två åriga multi-entry turistvisum eller hade en beväpnad säkerhetsvakt ombord på flyget för att övervaka honom.

Trots dessa flerfaldiga misstag påstod häpnadsväckande nog sekreteraren för USAs departement för inrikes säkerhet Janet Napolitano, att systemet "verkligen fungerade väldigt, väldigt bra" i Detroit. Denna institutionella närsynthet ökar min oro för den amerikanska polismyndigheten. Det är naturligtvis så att om systemet hade fungerat hade Abdulmutallab aldrig kommit ombord på flygplanet, än mindre kunnat utlösa en bombandordning.

För framtiden har Avdelningen för transportsäkerhet utfärdat en nödfallsorder som kräver att resande till USA måste genomgå en "grundlig kroppsvisitering" strax före ombordstigning, en undersökning som främst fokuserar på att kontrollera lår och överkropp och en andra undersökning av handbagaget. Under den sista flygtimman på alla USA-flyg måste passagerna sitta kvar på sina platser, de får varken ha tillgång till sitt handbagage eller ha personliga föremål i knäet.

Fler behagligheter kanske väntar, rapporterar New York Times: "Passagerare från andra kontinenter kommer att vara begränsade till att endast ta med ett handbagage ombord på planet. … På ett flyg från Newark Airport lät besättningen lyset vara tänt under hela resan istället för att släcka lamporna under start och landning. … Vad detta betyder är att passagerare på flyg som tar 90 minuter eller mindre förmodligen inte kommer att kunna lämna sina sittplatser överhuvudtaget".

Phyllis Chesler ställer frågan "kommer vi alla att utsättas för underklädesundersökningar innan vi går ombord på ett flyg? Om så är fallet kommer Al-Qaeda snart att gömma sprängämnen inne i kroppen. Kommer vi då alla att undersökas där också"?

Med andra ord så bara för att USAs säkerhetspersonal vägrar att vidta den förnuftiga säkerhetsåtgärden att koncentrera sina resurser på den lilla målgruppen misstänkta, i första hand muslimer, omkring en procent av befolkningen, måste hundratals miljoner passagerare bära den extra kostnaden, besvärligheterna och förlusten av privatliv.

Detroitepisoden går stick i stäv med flera levnadsregler som jag finslipat under senare år:

• Om USAs poliskår ägnat personerna bakom 11 september lika mycket uppmärksamhet som man sedan dess ägnat åt kontraterrorism skulle 11 september aldrig ha ägt rum.
• Medan det är kanske bortom amerikanska institutioners förmåga att stoppa Plötsligt Jihadsyndrom som påverkar enskilda individer (exempelvis Fort Hoodskjutningen förra månaden), så står terrorister med anknytning till Al-Qaeda under uppsikt.
• Regeringsmyndigheter har terrorismen under kontroll så vi privata analytiker kan istället fokusera på radikala islams icke-våldsframtoning känd under namnen "smygjihad", "krypande sharia" "laglig islamism" eller "islamism 2.0".

Händelsen på Northwestflyget tar mig tillbaka till 11 september när jag skrev en bitter analys om hur den amerikanska regeringen "allvarligt hade misslyckats med sin främsta uppgift, den att skydda amerikanska medborgare från skada". Det misslyckandet fortsätter.

Hur stor måste katastrofen vara för att man ska ta kontraterrorismen på allvar?